fick veta igår att jag skulle få vara i boxen hela dagen idag. för första gången kände jag mig väldigt nervös. så imorse kom jag till jobb och fick min lackoverall... vitt och genomskinlig.. man kunde verkligen se allt. jag började undra om detta var meningen. som tur va hade jag med mig underställ så ingen kunde se hela min fantastiska kropp =)
första grejen som skulle lackas var en backdel av en blå metallic renault. dom hade inte täppt igen ordentligt så det rök in en massa klarlack.. men det är inte mitt beskymmer. så jag körde på med resterande föremål till renaulten. skit bra blev allt. lite lite damm på platsdetaljerna men det kunde man leva med. och sen in med en röd volvo. blev bra den med rullar och skarpthinner.
2 bilar fixade på en dag.. hahha vilket skämt men ändå, huvudsaken var att arbetet blev bra och jag fick visa vad jag kunde. sen imorgon kommer lacknissarna till jobb och ser mina arbeten. dom kommer att skåda och beundras.. hoppas jag. dom var nämligen på kurs idag= nya vattenfärgen. så nästa vecka ska den nya vattenfärgen in i färgrummet och det gamla ska ut. och jag hoppas att dom städar upp och gör fint där inne. ny data och nya vispar. jag längtar.
men asså, jag har varit helt off denna vecka.. det är inte likt mig. det har gått riktigt slött för mig. sitter och dagdrömmer och ibland när dom snackar med mig så försvinner jag. sen efter ett tag funderar jag på "va sa dom nu?.. Oo var det något viktigt.. ops" det är för mycket som händer nu.. så är det bara. vet inte om man ska berätta för dom. det är ju ändå väldigt personligt. lite brudaktigt att berätta om alla beskymmer och böla framför dom.. na.. berätta inget. det är lika bra. dom får bara sår i öronen och slutar lyssna på mig. skulle jag gjort iaf.
åh, kommer inte att glömma detta. igår: nästan alla stod och snacka vid slipstället om något (jag kommer inte ihåg vad) viktigt var det iaf, chefen och alla de andra.. och jag hade smågrejor till stötfångare som jag jobba på. jag satt ju ned med desse saker i famnen. och chefen gick igenom om något och jag satt och lyssna.. hmm... och helt plötsligt fick jag för mig att börja slipa med maskin och alla stod runt om och försökte höra vad chefen sa. hur störigt är inte det när någon börjar göra oväsen så mitt i ett "möte"? var fick jag den idén att göra sså.. Oo dom andra blev lite irriterade och jag fatta ju nada. det störiga var: jag fatta inte va jag själv gjorde. jag bara gjorde. det sjuka var med att dom försökte få kontakt med mig när jag satt och slipa och hörde inte när chefen skrek på mig. jag var helt väck Oo jag blev färdig iaf med grejorna innan "mötet" var slut.
ska till mormor imorgon tänkte jag. körde inte in där idag.. visste inte om hon var vaken så jag ringde och prata med henne ist. hon verkade pigg i rösten men mycket nedlåten var hon. och hon känner fortfarande smärta fast att hon har fått medicin. så får se hur det är med henne imorgon. ska ta med henne till kyrkan många gånger det går. nä, jag är inte troende, jag bara gör det för mormor för hon tycker om det. man får ju offra sig för de man älskar