Nu är det julafton. I somras trodde man att man skulle fira en normal jul med familjen.
I September rasade allt samman då det visade sig att syrrans man misshandlat och hotat min syster till döds. Hotade samtidigt att slakta hennes två döttrar från ett tidigare förhållande. Allt detta vart inspelat på syrrans äldsta dotter (13år) telefon, som låg bredvid i sängen (01.00 på natten) och hörde allt. Mannen i fråga befann sig i Norge. Han var full och påstod att han hade tagit Kola (kokain). Samtalet höll på ca 10 minuter. Sen så la dom på. Syrran och dottern kunde inte in sova. Samtalen fortsatte, samt hotfulla sms. Syrran bestämde sig för att åka hem till våra föräldrar. Först berättade hon inte vad som hänt men senare så berättade hon allt för våran mamma. Hon berättade allt som hon råkat ut för. Sparkar i ryggen så hon har kissat på sig. Spott i ansiktet för att hon inte åkte och köpte en hamburgare. Stryptag och huvudet slaget i väggen flera gånger. Allt började ett halvår efter dom vart ihop och fick barn tillsammans (7år). Under nästa dag så fortsatte sms:en rulla in titt som tätt. Hotade att dom skulle åka hem annars skulle han skicka någon som hämtade hem dom. Polisanmälan vart och Krim kom hem till oss och förhörde och lyssnade på meddelandet. Skrev ner alla sms hoten och åkte sen vidare. Själv befann ja mig i Göteborg då ja fick reda på allt detta. Det ända ja ville då var att slå ihjäl idioten till svåger! Ja letade efter ett ledigt tåg hem men hittade inget. Så fick ta det tåg ja hade bokat sen tidigare. Det jobbig var bara att det skulle komma in samma tid som idiotens tåg skulle komma in från Oslo. Under hela resan så funderade ja på hur ja skulle reagera när jag träffade på honom, för han visste inte om att jag visste allt nu. Men som tur var så kom mitt tåg in 5 minuter innan hans tåg. Och fick sedan höra att 2 poliser tagit honom när han klev av tåget.

Han satt häktad i 4 veckor. Det visade sig att han inte hade något kokain i kroppen. Han skyllde ifrån sig på spriten. Sen vart det rättegång. 10 timmar tog rättegången. Han vart dömd på 8 punkter. Samtidigt läste domarna upp hans tidigare straff. Han har suttit i fängelse för våld mot tjänsteman, hot mot 2 eller om det var 3 tidigare flickvänner, rattfylla och bråk.
Det ända han dömdes till var polisens vårdprogram. Kommer inte ihåg va det var för program. Men han ska gå på möten 2ggr i veckan i 27 månader. Samma dag så fick han gå fri.

Man trodde allt skulle bli lugnt. Men inte fan vart det de. Han ringde mitt i natten, smsade stup i kvarten! Tog deras gemensamma barn som vapen. Socialen kan inte hjälpa till. Barnet mår allmänt dåligt. Han ljuger och smutskastar mamman. Säger att det är min systers fel för att pappan har fått sitta häktad. Förföljt min syster till och från jobbet. Ringer ständigt och säger att hon knullar andra. Åker upp till oss och vänder utanför oss för att se hon är hemma, och det gör han runt 23 tiden på kvällarna. Grannarna har sett honom flera gånger.

Till slut så fick han besöksförbud och vi trodde allt skulle bli bra. Men inte fan blev det de heller. Han ber barnet att prata med mamman, fråga om hon har någon ny kille. Han tar barnets mobil och skriver sms som barnet, fast det är han som skriver. För en 7åring kan inte skriva som sms:en som kommer.
Vi har försökt få socialen om hjälp, men inget händer. Skolan har larmat soc att nått har hänt med barnet. Skolan vill att barnet ska prata med kurator, men pappan vägrar låta barnet prata med en kurator, och soc kan inte göra nått pga lagarna.

Han vägrar också att sälja villan dom köpte tillsammans. Och hotar med att skita i att betala för att hon ska få betalningsanmärkningar (hon står på huset). Och inget kan vi göra åt saken. Det ända vi kan göra är att vänta tills skilsmässan har gått igenom i april. Då är han tvungen att sälja huset ifall en part vill det.

Allt detta påverkar våran familj. Inte bara min syster, utan hela familjen lider och mår psykiskt dåligt. Själv har jag vart så långt ner man kan komma. Bröt ihop totalt för ett tag sen. Funderar på att gå till en Psykolog för att prata ut. Trots allt detta så försöker man leva ett normalt liv och ha en trevlig jul. Men det är inte som förr. Men jag är glad att det kom fram tillslut och inte via en begravning av min syster.

Jag kände att jag var tvungen att skriva av mig. God jul och god fortsättning på detta året.

Om man ska nämna nått om bil så kan ja ju säga att mina dörrar börja dumma sig. Vill inte stängas ordentligt. Måste kolla va det beror på till helgen.