Jag har hållit på ett tag med att försöka hitta den smartaste dealen på nästa bil, och jag har fastnat på en sak jag inte får ihop.
Min utgångspunkt var den vanliga, leasing är för dom som inte orkar räkna, köper man kontant eller med lån blir det billigare i längden eftersom man äger något på slutet. Så när jag började jämföra totalkostnad per månad, alltså värdeminskning, ränta, skatt, service, försäkring och vad pengarna hade gett om de legat kvar på kontot istället, räknade jag med att köp skulle vinna varje gång.
Det gjorde det inte. På en del bilar ligger privatleasing lägre än att köpa exakt samma bil, och då pratar vi inte småpengar. På de värsta fallen handlar det om flera tusen i månaden.
Det som fick mig att haja till är att varenda sådan bil jag hittat är en elbil. Inte en enda bensinare eller hybrid i högen.
Min gissning är att det sitter i restvärdet. Leasingbolaget räknar med ett garanterat restvärde som tillverkaren står bakom, och om det värdet ligger högre än vad begagnatmarknaden faktiskt betalar så är det tillverkaren som tar smällen, inte du. Köper du bilen tar du hela värdeminskningen själv. Elbilar har rasat hårt på begagnat de senaste åren, så det skulle förklara varför det är just dom det gäller.

Men jag är inte säker på att jag tänker rätt. Är det verkligen så enkelt, att man i praktiken får någon annan att betala elbilens värdeminskning? Eller missar jag något i kalkylen, typ att milgränsen och slitagebesiktningen vid återlämning äter upp hela skillnaden?
Vad har ni landat i? Någon som faktiskt leasat en elbil och räknat efteråt på vad det blev jämfört med att ha köpt den?

Det här är blev nyfiken på.

Sen en annan aspekt jag undrar över, slitagebesiktningen vid återlämnande har jag hört är relativt smidig(Toyota och Volvo i alla fall), men tar dom med batteriets slitage i den besiktningen? Alltså hur många procent batteriet har kvar. Det kanske finns nån avräkningstabell som säger att batteriet räknar med att tappa si eller så många(få) procent på de 3 åren?