Ledigheten sätter sina spår. Har varit ledig sen 23/12.
Jag är så rastlös, så jag vet inte var ska ta vägen.
Kan ju inte gärna städa lägenheten kliniskt ren, IGEN. Bara för att ha nåt att göra.
Det gjorde jag dessutom häromdan.
Var säkert pga rastlösheten jag lovade Sanna att hjälpa henne mjölka kor i morgon.
Bara för att ha nåt att göra. Dessutom var det ett BRA tag sen jag mjölkade sist. Typ 2 år sen.
Kan va kul att se om jag kommer ihåg hur man gör.

Förutom att jobba några få timmar, vet jag inte riktigt vad jag ska hitta på i morgon.
Vara lite här och lite där som vanligt, antagligen.
Dra in lite soppapengar genom att vara taxi.
Slutade planera det där med nyår för flera år sen.
Blir ju aldrig som planerat i alla fall.
Hamnar alltid någon annanstans, än där det var planerat att jag skulle befinna mig från början.
Långsiktig planering överhuvudtaget, har jag lite svårt för. Alldeles för spontan för det, antar jag.

Skulle kunna försöka komma över min 30 års kris. Den slog mig för ett tag sen. Typ julafton.
Är visserligen fyra år kvar tills jag fyller 30.
Fast om man ska vara petig, så har jag väl en 26 års kris. (Fyller den 15/1.)
Men det är bara för att 26 känns så mycket närmare 30 än 20.
Måste vara ett familjedrag, storebrorsan fick 30 års kris vid 25.
Kommer väl över det så småningom. Lagom tills det är dags för att ha 40 års kris ;).

Det är inte bra för mig att vara ledig.
Hjärnan hinner gå igenom en massa lagrat nonsens, som aldrig borde ha fastnat överhuvudtaget.
Tänker alldeles på tok för mycket när jag inte jobbar. På flera år gamla problem t. ex, som jag ändå inte kan göra något åt. Men som gnagt sig fast och vägrar försvinna.
Jag behöver jobba, så jag inte har tid att tänka.