Sitter i bilen och trafiken på motorvägen är i stort sett obefintlig, yttertemperaturen visar minus 4 och mörkret har lagt sig för länge sen. Som sällskap skrålar Förfest med Jesse och Sven på Mix Megapol. Kanske inte den bästa stationen, men den passar mig bättre än Rix och det är bara en massa finska på SR P4. Nån timma in på färden kommer en bekant känsla krypande, har ingen lust att köra av motorvägen och stanna för en sån skitsak utan börjar, i jakt på något som ska kunna avhjälpa situationen, rota i ryggsäcken som står på sätet bredvid.
Gamla fina uttryck som: "Nöden har ingen lag.." och "Man tager vad man haver..." osv. studsar runt i hjärnan. Finns ju massor med gamla godingar som används på tok för lite.
I väskan hittar jag en plastpåse och en oöppnad burk med ljummen läsk. Vad kan man göra med det här då tänker ni. Nynnandes på Farbror Frej och följande text
Hej alla barn nu blir det barnprogram,
titta nu här vad farbror Frej tar fram:
En liten påse och nu skall ni höra,
vad man med en liten påse kan göra:
Ner med fönstret och knepeliknåp,
så har vi gjort oss ett kylskåp!
Så jag hänger ut den en stund i nattens kyla, där den ljumma läsken snart blir iskall och låter sig väl smakas med ljudligt smackande bakom ratten. Sockersuget är avhjälpt för den här gången och färden fortsätter i natten mot nya äventyr...
Kvällens låt: