Var och kikade runt lite här på garaget nyligen och konstaterar då en fakta som jag totalt glömt bort, jag har varit medlem här i snart 4,5 år.
Blev alltså medlem ett par månader innan jag fick mitt körkort vilket bara det i sig är drygt 4 år sen.
Vart har all tid tagit vägen?
När man tänker på att man haft körkortet i fyra år så känner man sig nästan lite gammal, ibland känns det ju som igår som man skrev upp och körde upp.
Sen känns det som igår då jag hurrade att jag klarat min prövotid, men även det är ju 2 år sen drygt.
Mycket har hänt under denna tiden, en del bilar har passerat i min ägo. Har totalt haft 5 bilar, inte så mycket egentligen men får mig är det en del anser jag.
Mycket är glömt och vissa minnen sitter kvar för alltid.
Åren som sjukskriven ligger bara som en suddig dimma, minns bara vissa detaljer av det men långt ifrån allt. Men blir väl så när man går halvt drogad.
Vissa frågor finns fortfarande kvar, t ex har jag fortfarande än idag inte ett minne av att jag faktiskt tog av mig bältet efter olyckan.
Men det måste jag ha gjort för ingen annan var inne i bilen efter händelsen och jag hade bälte på mig när det hände, men som sagt jag minns inte. En ganska meningslös fråga men det är en som fastnat trots den inte har någon betydelse.
Allt annat från olyckan minns jag glasklart förutom just det, minns kasten, minns hur jag väjde när jag mötte en bil, minns flygkänslan när bilen åkte ut i diket, minns ljuden, lukterna, minns att jag öppnade ögonen när jag var upp och ner och tänkte "Nu får det fan sluta snurra för nu vill jag inte vara med längre!", minns hur trångt det var vid benen, den konstiga känslan i foten - ja som sagt jag minns allt annat utom hur tusan jag fick av mig bältet.
Sen har jag ju även glada minnen, lyckan när jag köpte 940, lyckan över när hunden Nisse kom in i mitt liv.
Ja jag skulle kunna rabbla på om en evighet om vad man minns och inte minns under dessa åren som medlem här på Garaget, men jag tror nog ni har fattat min åsikt - eller kanske inte... :p