Åh, jag har haft en härlig helg! Micke kom upp till mig i fredags och skulle till Kinnekulle ring med Saab Turbo Club of Sweden, STCS.

Fredagen blev ganska sen, eftersom han jobbade och sedan körde upp från Varberg, så vi åt kvällsmat och gick med hunden och babblade sedan till lite väl sent med tanke på att vi ställt klockan på halvsju...

Lyckades vältra oss upp vid sjutiden och fixade frukost, fluffade hunden och tvättade av bilen lite snabbt, och sedan drog vi iväg mot ringen. Man är ju bortskämd med dessa fina små krokvägar genom ett levande landskap. Drygt tio minuter tog det bort och sedan var vi på plats.

Strosade runt och tittade och kände tidigt att det skulle bli en mycket varm dag och att vi antagligen skulle bränna oss i solen, men vad hjälper det när det inte finns skugga att tillgå?!

Förarmötet för all bankörning var vid elvatiden, då passade vi på att fylla vattenflaskor och använda toaletten samtidigt. Strax innan tolv hade jag ätit halva lunchen och så rullade vi ut på banan för att delta i familjekörningen, max 100 km i timmen och inget hjälmkrav. Det passade både oss och bilen bra, en originalbil på banan en dag med 30 plusgrader är inte lämplig att pressa, inte minst med tanke på bromsarna.


Vi köar för att få komma ut och köra på banan. VARMT!!!


Micke kör på Kinnekulle ring.


Micke leker på Kinnekulle ring.

Första varvet var riktigt spännande, eftersom vi inte kunde banan, och vid ett tillfälle svängde det också kraftigt efter en böj. Tur Micke var på hugget, det släppte allt en del, men efter några varv hade han hittat spåren fint. Innan nästa vända hann jag äta lite mer av min lunch, och sedan fick Micke åka ensam och så placerade jag mig strategiskt för att ta lite bilder av körningen.

När han kom in i depå efter andra omgången var allt varmt. Jättevarmt. Så varmt att vi tyckte det var direkt olämpligt att parkera tillbaka bilen på gräset, och letade fram en grusplan i stället.

Fyllde åter på vatten och besökte toaletterna och ställde oss sedan i en evighetslång kö till gatuköksvagnen så Micke också fick lite mat. Under kön kände jag hur det började fräsa på mina vader. Mickes nacke började också anta en lite märklig färg. Misstankar om en lång, plågsam natt med svidande bränna började ta form, men vi var ju som sagt på kullen för att ha trevligt, och i värmen gick det inte att klä på sig mer. Jag hade ändå linne och en uppknäppt blus samt kjol, och Micke gick i T-shirt och längre shorts. Till skillnad från ganska många utan tröja och med bara axlar... Aj-aj-aj...


Heta grabbar på Kinnekulle ring. (JA, det var 30 plusgrader och vindstilla!!!) Micke, Jimmy och Mårten.


Hellers bil på Kinnekulle ring.

Hittade Jimmy och Heller på området under banköringen som Micke ville titta på utan att delta i, och jag tog mig friheten att sätta mig så gott som UNDER Jimmys stol för att få lite skugga! :D Småpratade en god stund, och begav oss sedan hemåt vid fyratiden.

Trötta och med begynnande huvudvärk beslutade vi oss för vätska och middagssovning och vilade ett par timmar. Fixade sedan lite kvällsmat, handlade lite och fluffade hunden (som grannen haft hand om under dagen, tack för det Tobbe!) och samlade ihop oss för att åka in till Mariestad där det varit bilutställning under dagen och skulle vara crousing på kvällen. Stressade dock inte, utan for upp till Anna-Karin för att äta, och som vanligt med trevligt sällskap fastnade vi! :D

Drog oss vidare strax efter midnatt bara för att upptäcka att hela stan ändå var avstängd för allt utom amerikanare, så det var inget kul vi kunde delta i där! Vände ut mot Haggården för att kika om det fanns några roliga bilar där, men hittade inget av intresse så vi for hem och sov i stället. Eller, jag lagade mat också. Hivade in en stek i ugnen och knallade upp mitt i natten för att rädda den igen. Aptrött.

Var också uppe vid sextiden, yr och dan, och kissade och drack vatten. Fortsatte med det hela morgonen och insåg att Moholmsstrippen bara var att glömma. Hade annars planerat att åka dit för att få se min styvfars bilar in action, Pontiacen har ju gått några år men är bänkad nu i våras, och dessutom har han och hans nya tant ett helt nytt bygge som är avsett bara för strippen, och det var dags för premiärkörning. Men det gick som sagt inte alls. Fick vila och dricka i stället.

Vi kom ur sängen vid tiotiden. Känner väl av både mycket aktiviteter och värmen, plus att jag har perioder dagligen som är vingliga. Men somliga dagar är värre än andra, och söndagen var tyvärr en sådan dag.

Vid lunch var vi redo att ge oss ut igen, och då återstod inte många timmar innan Micke skulle iväg hemåt, så vi valde att åka ut och plåta hans bil. Började i den ökenlika miljön uppe i stenbrottet och knäppte några hundra bilder på några olika platser där uppe.


Micke fotograferar Saaben


Saabfotografering i det ökenlika och varma stenbrottet


Micke flyttar om bilen och STEKER sig på de heta sätena... Huh!


Jag håller på att värmekollapsa vid fotograferingen.

Fortsatte vidare med en åktur runt vackra Kinnekulle dock utan att plåta som vi först tänkt, eftersom det började låta skumt om bilen och det upptog lite för mycket uppmärksamhet för att vara bekvämt.

Rullade hem försiktigt och lyfte bilen för felsökning, kan ju inte låta Micke köra hem till Varberg nästan 25 mil utan att veta att allt är okej. Det visade sig att ena framhjulet var löst?! Värmen från bankörningen på lördagen hade nog påverkat det hela, men efter en åtdragning och kontroll av övriga hjul så gick bilen fint igen.

Tankade över söndagens bilder, det fanns en hel del riktigt bra i skörden! :D
Glömde dock tömma Mickes kort upptäckte jag när jag skulle plocka bilder till bloggen! :O
Jaja, jag har i alla fall över 300 bilder av Saabar från helgen... :P Och resten av bilderna kom via MSN, det tog några dagar, men i alla fall. Här är några favoriter:


Saaben i stenbrottet.


Saaben fotograferad i stenbrottet.


Saaben fotograferad i stenbrottet


Saaben fotad i stenbrottet


Saaben fotograferad i stenbrottet


Saaben in action, uppe vid stenbrottet


En favoritbild. Saaben in action vid stenbrottet på Kinnekulle.

Efter lite mat och samling for så Micke iväg, och jag röjde, vilade, pratade med Steph i telefon och skrev lite blogg. Härlig helg. Svider om benen lite. Moholm kommer fler gånger som jag hoppas kunna åka på. Under kvällen blev det mera mat, MSN-chat med vänner jag inte hunnit med på ett tag och sedan en hundpromenad utmed sjön tillsammans med grannen.

Jag har ett underbart liv! :)

Kramar // Ellen

Ps: Mickes blogg om helgen finns här:
http://www.garaget.org/mypage/blog.php? … post=31282
Och här har han också sina bilder från träffen:
http://www.garaget.org/mypage/gallery.p … ;cat=54815

Fredag den 30 maj. Nu har jag varit och lämnat mina kjolar och det till lackeraren! :)

Ja, först av allt så har jag farit runt som en stressad råtta och städat. Torkat golv och grejat, samt bäddat om i sängen och fixat så det ska vara så rent som möjligt när Micke kommer ikväll. Hade tänkt försöka undvika allergichock här, och då gäller nog städning, förra gången vart han klart påverkad av hunden.

Sen ringde mamma mitt i mitt röjande, och vi bestämde att vi skulle klämma iväg till Lidköping tillsammans. Efter en dusch och lite kokkonst i köket (haha, kött och grönsaker i glasslådor, är det kokkonst?!) kom vi iväg och sedan försökte jag hitta en bikini. Det gick inget bra...

Alltså, jag har några bikinisar. Men ingen som passar. En är gammal, sen jag var en 70 DD, före Embla. Alltså mer än åtta år gammal. En är från en kompis, och lite stor, den är nog 80 i omfång och jag är numera 75. Och kupan på den är nog C, jag brukar dra A eller B numera. Och så är det en som är rätt okej, men den är lite stor i kuporna och så är trosorna helt genomskinliga i bak, undra på det, den har nog hängt med i tre-fyra år i alla fall, och bikinmaterial har en tendens att bli lite konstigt med tiden.

Så då tänkte jag helt enkelt skaffa en ny. HAH!

Kanske skulle gått om man haft en byst som satt där den skulle utan hjälp... Det har inte jag. Jag HADE en gång storlek DD70. Det var också svårt. För litet omfång till för stora kupor, och dessutom behövde de stöd för att inte skvimpa runt. Då drömde jag om en behändig B-kupa eftersom de storlekarna alltid fanns i alla butiker.

Nu har jag den där praktiska storleken, 75 A-B någonting. Men inte fan är jag nöjd för det. :P

Problemet nu är jag att jag fortfarande har DD-påsen kvar till min A-B-fyllning. Och DET är inte helt snyggt. Alltså är det llika besvärligt som förut att hitta något som ger bra stöd och formar snyggt och prydligt. Vanlig trekantsbikini med en lapp för vardera sidan är ju bara att glömma liksom... Då kommer jag skrämma både tanter och barn på stranden... :P

Så det slutade med att jag svettig och irriterad gav upp. Det blev ingen bikini. Får försöka sy om någon av dem jag har, de kan ju inte bli sämre än dem jag provade idag i alla fall.

Köpte en packe svarta trosor (flera av de gamla har gått sönder) och en prickig topp som gömmer min mage som envisas med att svullna och ställa sig rakt ut i stället. Det är bra. Att kunna gömma den alltså. Inte att jag ser ut att vara gravid i femte månaden. Dessutom ser jag inte sån ut hela dagarna, utan jag klär mig och det ser bra ut, och senare på dagen påpekar plötsligt någon att jag ser jättegravid ut, och när jag tittar har magfan svullnat och står precis rakt ut. Snyggt. Hon den ensamstående höggravida, som inte varit singel i mer än åtta månader. Jojo.

Hrmpf.

Nä, jag är ju egentligen inte så jäkla noga med hur folk ser ut. Missar lätt om väninnorna drar sådär tio storlekar större än jag och försöker ändå pracka på dem kläder jag tröttnat på för att jag helt enkelt inte noterat att de är bredare än jag. Men det är ju lämpligt att välja kläder efter sin kroppsform. Står magen rätt ut behöver jag ju i alla fall inte skylta med den. Och hänger tuttarna tråkigt kan jag ju se till att hänga upp dem. Men det var som sagt lättare sagt än gjort. Får fortsätta med mitt mission en annan dag, till slut måste jag väl hitta något vettigt.

När jag gett upp på stan åkte jag ut till lackeraren och lämnade in mina kjolar också. Och hajfenan och ögonlocken. Ska bli så kul att få tillbaks dem lackerade, även om ekonomin kvider.

Nu räcker sparpengarna i tre, i bästa fall fyra månader till. Sen är det dags att sälja av bilen. Om jag inte kommer på något bättre. Men jag tänker i alla fall fortsätta hålla efter bilen. Därför var jag glad för kassen lackeraren fixat åt mig idag.

En stor sprayburk etsande grundfärg i bilens kulör, samt en lika stor burk lack för att måla över med. Dessutom en hel hög med slippapper och nogranna instruktioner för hur jag ska fixa skadorna på tröskeln. Ska försöka få till det innan jag får tillbaka mina lackade plastdetaljer.

// Ellen :)

(Här vart det ett litet hopp för att jag akutbloggade om bilbranden häromnatten och det råkade hamna emellan allt det andra...)

När jag släppt husvagnen för dagen på torsdagen den 29 maj hämtade jag upp hunden och for vidare till Storm för att träffa Marie. Hon tänkte fixa instrumentbelysningen på sin Audi och jag hade en liten baktanke att kanske få något vettigt ur händerna med min egen bil också.

Det fick jag inte. Men vi hade rejält roligt och skrattade mycket, och det är allt värt en hel massa! :P Eftersom Marie fått fel lampor av Audi åkte vi för att byta trots att det egentligen var stängt på reservdelssidan, men en kille släntrade in från verkstan och fixade det åt oss. Gulligt! :D (Fast vi misstänker att det beror på min fräckhet och Maries urringning, men det kvittar vilket, för vi fick i alla fall våra lampor! :P)

Fortsatte till Willys och handlade lite mat och glass, och i kön hamnar vi bakom en mamma med en ovanligt söt bebis. Hon berättar att koliken äntligen är över och att hon är SÅ glad för det. Jag ler igenkännande och säger att min sjuåriga dotter också var sån och att vi hittade på massor av trick för att klara det, men att de jobbiga koliknätterna nu är glömda sedan länge.

VET ni vad mamman gör då?! Hon nickar mot Marie som håller på att packa upp sina varor och så frågar hon mig "Är det där din största?".

Jag och Marie bara gapade! :P Alltså, Marie är 23 år gammal! Nog för att hon var förkyld och sleten och lite tystlåten vid tillfället, men trulig tonåring tyckte jag inte hon framstod som. Och JAG då?! Mamma till en 23-åring?! :O Vojne, vojne!


Storms portade topp. Kolla de fina kanalerna! Stoppa fingrarna där och FÖRSTÅ flödet!!! :P


Storms portade topp. Kolla de fina kanalerna! Stoppa fingrarna där och FÖRSTÅ flödet!!! :P


Storms portade topp. Kolla de fina kanalerna! Stoppa fingrarna där och FÖRSTÅ flödet!!! :P

Tillbaka hos Storm igen hade han kommit rätt långt med sin topp, så jag plåtade den och var med i garaget. Marie var med och busade en stund innan vi käkade och sedan var hon så mör att hon for hem för att sova sig frisk igen.



Storm pillar med sin topp... :)

Jag stannade kvar och följde toppjobbet och passade på att tvätta min bil samtidigt som jag messade en massa med Peter. Tror jag gav honom juste bilder av hur jag tvättade bilen och löddrade friskt. Ledsen att göra någon besviken, men jag tror inte det var hälften så underhållande som han föreställde sig... :) Dessutom upplyste jag honom om att jag saknade fickor på kläderna och hade mobilen i min BH vilket gav lite intressanta effekter vid varje SMS, och sedan jag skrivit det blev det ett hiskligt messande... Hm...

Det mest underhållande med att ha telefonen i BHn (det enda underhållande också tror jag) var att jag när jag skulle ta upp den upptäckte att jag fått ett helt perfekt telefonavtryck på bröstet. Med knappar, antenn, skärm och allt. Skrattade gott och det gjorde även de andra i sällskapet.


Storm lägger toppen på plats...


Sorm har lagt på toppen! :D


Storms topp på plats! :D

När jag började fundera på om jag skulle åka hem eller laga mat igen blev jag inparkerad, så det var bara att gå och ställa sig i köket och sätta igång med maten. Charlie kom upp med en momentnyckel så Storm kunde dra toppen. Jag satte mig i garaget med min tallrik och det blev ännu mera tjo och tjim.


Storm drar sin topp.


Äntligen! Storm nöjd, Charlie är med! :)

Vid halvelva hade vi dessutom tittat igenom dagens bilder och jag blev utsläppt när Charlie gav sig hemåt. Och tro inte att jag stöp i säng med en belåten suck.

ICKE! Hade ju massor kvar att göra hemma. Började med att våttorka hunden som ätit gräs och kräkts på sig själv, han luktade... huh... Nå, sedan körde jag en maskin tvätt. Dammsög av kök och vardagsrum. Sedan ringde Steph för att stämma av dagen. Tog en kopp te och surfade lite tillsammans, och till slut var tvätten klar så jag kunde hänga den. Sen stöp jag med en smäll. Sover som aldrig förr numera. Undra på det med det här tempot!

Kramar // Ellen :)

Satt här vid midnatt och pratade i telefon och chattade med några vänner på MSN när jag plötsligt såg blåljus på min lugna gata. Började undra vad i hela världen, och konstaterade att det var en brandbil?!

Kollade i fönstret och såg att det rök kraftigt utanför nästa hus på gatan, bilbrand? Tog kameran och gick ut för att se vad som pågick.


Grannarnas skåpbil brinner. Brandmännen bryter upp bakdörrarna under släckningsarbetet.

Det visade sig vara en övertänd skåpbil. En vit renault. Mina polska grannars arbetsfordon, de har en byggfirma. Obehagligt. Tog några bilder och pratade lite med några grannar som stod utanför nians port. De undrade om jag visste vems bilen var?! En polskreggad skåpbil som stått här i åtskilliga månader skulle ju kunna tillhöra våra polska grannar som har byggfirma, sa jag, lätt sarkastiskt.

Alltså, PRATAR de inte med sina grannar eller?! Eller SER vad de har för verksamhet? Eller vilka bilar de använder?! Man måste väl ändå se sina medmänniskor?! Eller bryr sig folk inte alls?!


Grannarnas skåpbil brinner. Släckningsarbete pågår.

Nå, jag hängde inte upp mig på det utan gick vidare och tog lite bilder från andra hållet. Själva branden var över redan när jag kom ut, så det var bara släckningsarbete och rök. Många grannar hade vaknat och gått ut för att titta.


Grannarnas skåpbil brinner. Släckningsarbete pågår.

Eftersom våra barn leker tillsammans och jag är som jag är (pratar med folk även om vi har olika språk, spela roll då, alla förstår väl kroppsspråk och leenden eller?!) letade jag såklart efter mina polska vänner som äger bilen, men de syntes inte till. Jo, på balkongen var Emblas kompis och hennes mamma och de grät ljudligt.


Grannarnas skåpbil brinner. Släckning pågår och upprördheten över det som hänt är stor.

När släckningen var klar och brandkåren började rulla in sina slangar försvann de närboende snabbt, och då såg jag att mina polska grannar kommit ut på gatan. De stod i en klunga med ett par vänner, fyra gråtande vuxna och en polisman som tog uppgifter.

Givetvis gick jag dit. Kan ju inte komma som en gam och ta bilder och sedan gå in när det är mina grannar och vänner som drabbats! Sa inget först utan bara höll om och klappade.

Det kom fram att de känt sig hotade en längre tid. De har en byggfirma och har tidigare arbetat som anställda i en annan branch. När facket värvade dem började det hela med en kniv i ett däck. Sedan dess har det hänt fler saker. För tre dagar sedan blev den tidigare arbetsgivaren dömd att betala dem 100 000 kronor sedan facket drivit någon fråga, och nu brann bilen. De var mycket rädda, ledsna och upprörda.

Nu var det "bara" en bil, men att leva med den oron! Det är fördjävligt. De har bott och arbetat i Sverige i fem år, har barn i skolan och längtar efter familj och vänner som är kvar i Polen, och så ska de behöva stå ut med det här!

När de säger att de ständigt tittar över axeln, att de kontrollerar bromsarna på bilarna varje gång de ska åka någonstans, att de tidvis haft en videokamera i fönstret... Alltså, jag blir så upprörd! Så ska ingen människa behöva ha det!

Gick in först när polisen åkt och mina vänner var på väg in till sig. Sa till dem att de får komma och säga till om det är något jag kan göra för dem, och erbjöd även dottern att sova hos mig om hon ville det. Kan ju vara svårt att komma till ro överhuvudtaget, och är mamma och pappa rädda och oroliga blir det ju ännu svårare. Förstår också att hon antagligen inte vill lämna sina föräldrar, men hur som helst räcker det att hon känner sig välkommen hit. Även om några dagar.

Bilen står kvar på gatan, helt utbränd. Branden lär ha startat med en smäll, "som fyrverkeri" och sedan blev den ganska explosiv. Brann visst friskt under bilen, alla rutor har gått och det finns inte mycket kvar av däck och sådant heller. Får väl se hur den ser ut i dagsljus i morgon. Polisen har spärrat av med band och pratade om teknisk undersökning under dagen. Sedan får vi hoppas att vi får flytta på bilen, det är ju inte kul att ha en utbränd bil utanför sitt hus när man känner sig hotad.

Polackernas andra bil är nu inställd i garaget. Jag sa till deras vänner att de fick låna mitt garage till sin bil om de skulle stanna kvar, kanske är väl utmanande att ha andra polskreggade bilar på gatan i natt, men de behövde hem på grund av arbete tidigt i morgon och tackade nej.

Jag ska försöka gå och sova några timmar nu, Embla sover och har inte märkt något av det som hänt, men vi får lov att prata om det till frukosten så hon vet. Vi passerar den utbrända bilen när vi ska till skolan och det är faktiskt en av hennes bästa kompisar som drabbats.

Var rädda om varandra och bry er om era medmänniskor!

Kramar // Ellen

(Och jag jobbar med fler bloggar "bakom kulisserna", det kommer, det kommer, mycket är färdigskrivet men jag ska ha till lite bilder också...)

Onsdag den 28 maj gav jag mig på ett mission impossible. Tänkte borsta hunden tills det slutade lossna tussar. Haha, det gick ju bra. Borstade och borstade. Till slut hade jag en hårdriva lika stor som hunden, samt en driva som VAR hunden. För varje tag med kammen fick jag loss ännu mer. Uff. Gav upp efter ett par timmar, det som är ur är ur!

På eftermiddagen drog jag upp till pappa. Vi satte oss ute i trädgården och åt först, och sedan gav vi oss i kast med belysningen på min husvagn. Trodde det var jordfel, och rev isär baklyktorna för att kolla lite. HUH vad det såg ut!!!


Pappa börjar öppna ena baklampan på min veteranhusvagn för att vi ska kunna felsöka det förmodade jordfelet.


Hm. Jordfel? Snarare OBEFINTLIGA reflektorer och lätt fuktskadade lampor?! :P

Insåg snabbt att det nog var smartare att skaffa nya baklampor, även om jag gärna bevarar min veteranvagn så ursprunglig som möjligt. Men den måste ju gå att besiktiga också. Och det kändes inte relevant att försöka bygga ihop något av det som fanns kvar av lamporna, inte just nu. Sparar dem ifall någon entusiast någon gång känner sig manad.

Pappa och jag rullade iväg till Jula i Skara och fixade ett par nya baklampor och sedan monterade vi den ena av dem. Det tog sin lilla tid eftersom jag först polerade rent där de gamla suttit, och sedan fick vi lägga igen hål och borra nya och leta efter tillräckligt långa skruvar och dra i elkablarna och... Det var bra att vara en på utsidan och en på insidan ska sägas. Jag fick den obekväma positionen i lastlådorna under britsarna inne i husvagnen. Där är all el dragen, och det var en hisklans pillande att få alla kablar genom små hål och dotta på muttrar inne-under-uppochnerpå där ingen jävel får in fingrarna och... Ah, alla som skruvat själva vet PRECIS vad jag menar. De enklaste ting tar ibland evig tid.


Jahapp, så har vi rivit en stund, bytt ena lampan och trasslat om kablarna på insidan, och så har jag tvättat av rutan.


Pappas hund Hampus på kvällspromenad med mig.


Kossor, trevliga men nyfikna. :) Eller, det här är ungdjur, inte kossor... men trevliga och nyfikna är de... :D


Pappa skruvar ihop den nya lampan och det är klart på första sidan! :D

Men till slut var den på plats och dessutom fungerade den utmärkt! Däremot började jag sluta fungera (undra på det då klockan närmade sig tio och jag inte ätit åttamaten), så jag vacklade hem och fixade mat. Körde också en maskin tvätt och sorterade pappersåtervinning och diskade och en massa sånt som låg efter.

Under ett samtal med Steph gick jag också igenom bostadsmarknaden i Solna ännu en gång, och det är bara att konstatera ett det är helt hysteriskt! Tur jag bor här och inte behöver bekymra mig över miljonkostnader på någon liten etta! Och tur att Steph kan bo hos sina föräldrar och leta boende i lugn och ro nu när han sålt sin lägenhet.

Tordsag hade jag tänkt åka upp till pappa så tidigt som möjligt för att fortsätta med vagnen, men det gick inte ihop sig. Bristande Ellenfunktion under förmiddagen. Kom iväg efter att ha fluffat hunden och fixat lunch, så han och jag satt tillsammans under linden i hans trädgård och lunchade. Mycket trevligt.


Mitt ekipage, husvagnen och den illblåa. :P


Min pappas härliga hus! :)


Pappas hund Hampus. Mysigt busigt charmtroll.

När vi ätit klart släpade vi oss ut i solen och fortsatte med husvagnen. Först mätte vi upp och fixade lite, och sedan hamnade jag inne i lådorna under britsarna och slet i kablarna och skruvade febrilt. Trångt och obekvämt, men det blev bra. Pappa borrade från utsidan och så skickade vi kablar kors och tvärs och till sist testade vi så allt fungerade. Och det gjorde det! Även nummerskyltsbelysningen, sedan jag gått över kablarna på insidan och pappa gjort rent kopplingarna på utsidan. Typiskt jordfel. Får ev bygga om det där framöver och dra riktiga jordkablar, som det är nu jordas allt i karossen, och visst, det fungerar, men frågan är hur länge?

Gjorde också en liten att göra lista för husvagnen. Det finns en del att fixa med, helt klart.
* Bakrutan läcker lite, så det vore nog bra att bygga om lite och byta listerna runt den och fixa någon bättre låsanordning som lägger in rutan tightare mot listen.
* Det är fuktmärken vid takluckan, så ramen där bör oljas och målas. Kanske justera takluckans stängning på något vis också.
* Kondensfukt och tidigare skador har gjort fula märken på bakväggen, borde slipa av och olja väggarna
* Jag behöver sommardäck till vagnen. Alternativt sätta mig med mejsel och dra dubben ur däcken som sitter på, men det är riktigt jobbigt, plus att det kan vara bra att ha vinterdäck också. Hoppas 14" som Billy hade låg passar!!!
* Måste ha tag på ett batteri för att driva innerbelysning och kylväska samt 12v-kontakterna i vagnen.
* En laddare till vagnens batteri behövs, Christoffer och Marika hade en över, men då måste vi till Eksjö och hämta den också... Fast det är ju alltid trevligt att träffa dem, så varför inte?! :) Ska bara hinna med det också...
* Vill klä om dynorna, nu är det bara madrassrutigt tyg, vore trevligt med ett "riktigt" också.
* Vagnen ser tråkig ut, behöver tvättas och poleras. 42 år gamla avlagringar polerar man inte bort på en kvart...

Jaja, det som är akut inför besiktning är ju däck och tvätt. Resten kan jag plocka med när jag hinner och orkar. :)

Puss // Ellen :)

Tisdag den 27 maj började jag med frukost och morgonbestyr och hann inte ens klart innan teamet kom för att handla tillsammans med mig.

Kändes skönt att träffa dem igen, har ju avbokat dem de sista veckorna eftersom jag klarat mig bra själv. Men denna dag passade det bra att få prata lite också. Vi är eniga om att jag gjort enorma framsteg under året som gått, och gläds åt det. Dock finns en liten oro för bakslag, jag är ju så dålig på att sätta gränser. Risken finns att jag gasar för mycket nu när det finns kraft, och som alla vet är ju bromsarna egentligen viktigare än kraften, och där brister konstruktionen rejält hos mig.

Jaja, jag får balansera så gott jag kan.

Efter lunch bestämde jag mig för att tvätta hunden, han luktade illa och så tänkte jag att om jag tvättar honom nu slutar han fälla innan Micke kommer till helgen. Ska även städa lägenheten ordentligt, så hoppas jag att vi klarar helgen utan alltför mycket allergikänningar!


Lofar lufsar runt intet ont anande om vad som komma skall... :P


Hehe... Blöt hund... :P Tvätt pågår.


Lofar ruskar sig. Sköljning, schampo, sköljning, balsam och mer sköljning fick honom till slut att ledsna och gå och lägga sig under studsmattan för att få vara ifred.

Lofar tvättades grundligt med hjälp av slangen på baksidan, först med schampo och sedan med balsam, och när det var gjort så kammade jag honom också. Fick sällskap av grannen ovanpå som råkat låsa sig ute. Jag erbjöd honom att klättra in via min balkong mot att jag fick nöjet att titta på, men han föredrog att ligga och sola i studsmattan och vänta en timme på att hans tonårsson skulle komma hem... :)

Trasslade en stund med hunden medans vi pratade, och sedan kravlade jag upp och gjorde grannen sälllskap på studsmattan. Vi låg där som i en jättehängmatta och hade det ganska bra, bortsett att jag efter en stund höll på att få värmeslag och övervägde att rulla ner UNDER alltihopa och lägga med med den blöta hunden i skuggan i stället. Det löste sig när det blev dags att gå in och laga mat och grannens son kom hem. :)

På eftermiddagen hörde Peter av sig och undrade om ett hus som var till salu i Hällekis, så det slutade med att han kom hit och så for vi runt och kollade hus ihop. Trevligt. Peter var lite chockad över hur STOR Lofar var i verkligheten, det är ju en sak att se honom på bild, och något annat att bli knuffad av honom i min lilla hall... :)

Nå, vi började med att cruisa runt hela byn med bil så Peter fick koll på alla gator och det som finns här. Passade också på att plocka pluspoäng genom att visa de båda crossbanor som finns i varsin ände av byn... Verkade helt klart förlåta att jag luktade blöt hund och inte hade dammsugit... :P

När vi lokaliserat allt skrev vi ut beskrivningen av huset och tog Lofar på en promenad för att titta lite närmare. Med lite tur får jag snart en bilintresserad och trevlig ny granne! :P


Hus till salu, Peter var intresserad så vi gick och tittade på det utvändigt innan han bestämde sig för att gå på visningen.

Fick sedan kasta mig iväg lite hals över huvud, eftersom jag lovat Storm att plåta hans Cossie på kvällen när kvällsjuset blev mjukt, och jag började med att fixa mat och tog med mig det och åt i bilen på väg till fotoplatsen.

Började med att ta några bilder nere vid folkparken i Mariestad:


Storms Cossie i kvällsljus vid Karlsholme. Se även http://www.garaget.org/?car=51824.


Cossiefront i kvällsljus vid Karlsholme. Se även http://www.garaget.org/?car=51824.

Och sedan fortsatte vi på vackra småvägar genom underbar försommarblomning ut till en av mina absoluta favoritsträckor, en K-märkt oxelallé.
Där tog vi fler bilder, både i det sista varma kvällsljuset och i det första mjukt blåa nattljuset. Härligt!


Storms Cossie i vackra Åsen-allén. Se även http://www.garaget.org/?car=51824.


Storms Cossie i kvällsljus. Se även http://www.garaget.org/?car=51824.


Bild tagen genom rutan i Åsen-allén i samband med att vi plåtade Storms Cossie.


Storms Cossie. Se även http://www.garaget.org/?car=51824.


Storms Cossie i Åsen-allén. Se även http://www.garaget.org/?car=51824.


Storms Cossie i vackra Åsen-allén. Se även http://www.garaget.org/?car=51824.


Storms Cossie. Vi leker lite för bildernas skull... :P Se även http://www.garaget.org/?car=51824.


Storms Cossie efter lite lek i vackra Åsen-allén. Se även http://www.garaget.org/?car=51824.

Alltså en sådan där kväll är ju helt magisk! Ljuset, ljudet, dofterna... *suckar lyriskt*

Var tvungen att tanka min bil, så jag for hemåt via Götene och St1. Det är inte klokt. 13.44 per liter!! Kostade över 700 att fylla tanken. Puff!

Gled hem i sakta mak samtidigt som jag pratade med Steph och njöt av kvällshimlens vackra färger och Kinnekulles siluett. Utmed vägen ringlar sig Sjöråsån, och vid elvatiden på kvällen stiger dimmorna ur vattnet och gör landskapet vackert som en tavla... Var bara tvungen att köra sakta och njuta av skådespelet! :)

Jag HAR ett underbart liv! :D

Pussar // Ellen :)

Sitter hos Storm och bloggar lite. Måndag den 26 maj. I morse lämnade jag Embla vid skolan och började med frukost och hemmaplock. Rotade igenom några veckors post som landat i en trasslig hög. Var rädd att jag skulle missat någon räkning, men det verkar som om jag fått med alla. De var förresten tillräckligt många och stora som det var... :) Hade bilskatten den här månaden, så det spräcker väl budgeten fint. Att tanka är ju en mardröm, gör det alltid kontant så jag slipper obehagliga överraskningar.

Ringde även lackeraren och gjorde upp om att mina lösa plastdetaljer ska lämnas in i slutet av veckan. Då ska jag även få min etsande grundfärg bruten i bilens kulör, samt täckfärg på sprayburk. Fint det! :) Måste tvätta om bilen och polera färdigt också, bilen är fortfarande bara halvpolerad!

När jag trasslat mig igenom posthögen och slängt mer än hälften i återvinningen samtidigt som jag pratat med en väninna på MSN tjoade Storm till och undrade om jag ville med till Biltema. Klart jag ville! :)
Fluffade hunden, fixade käk och drog iväg till honom för gemensam resa till Skövde.

Tänk vad mycket det är man vill ha och behöver?! Vi la band på oss och tog bara med det allra viktigaste. Nästan i alla fall. För sedan när är stylingnät viktigt EGENTLIGEN?! Men det ser så illa ut med hålet i min front, så nu är nät införskaffat. :)

Vad blev det mer då? Adapterkabel för att sätta vanlig stereo i bilen. Kollade också framlampsglas, det stör mig att jag har två olika, men de var lite väl dyra så det får vänta. Ett oljefilter, servicedags, men det tog vi på Volvo för säkerhets skull. Där köpte jag också nya clips till mina sidokjolar, lika bra, trots att de flesta höll när jag demonterade dem.

Sen bar det av hem till Storm igen i världens skitigaste Audi, och så fixade jag käk samtidigt som Storm fixade Cossien, bytte hjul och tvättade den för fotografering.
Själv pratade jag med Steph för fjärde (eller femte?) gången idag och konstaterade att bostadsmarknaden i Stockholm inte är alltför rolig. Huff.

Sedan drog Storm på bilfika med polarna och jag ställde mig och tvättade min bil. Min halvpolerade bil. Letade rätt på ett par arbetsbyxor som jag helt fräckt lånade av Storm och plockade upp min poler/slipmaskin som lämpligt nog låg kvar i skuffen sen sist jag höll på hemma, och fortsatte med det arbetet.

En timme la jag på att polera och vaxa taket. Sedan gav jag upp. Trött som fasen, men nu är det bara ena sidan och baken kvar på bilen så har jag tagit mig hela varvet. Och då är det även rengjort och vaxat under tanklocket kring påfyllningen, i alla dörrgångar och så vidare. Puh!

Storm fastnade på bilfikat så när jag ledsnat totalt på min bil och bloggat lite och slappat en stund ringde jag och meddelade att jag tänkte fara hem och äta och fixa lite. Fotoljuset infann sig i och för sig, men min energi var rätt väck vid det laget.

Bytte om, plockade in tvättgrejorna i garaget och min bil, låste och drog.
Men Storm bör passa sig, de där brallorna ligger illa till, är de borta en dag är jag nog skyldig... ;)

Hemma fixade jag en köttfärslimpa, sådde nya krassefröer eftersom de gamla vägrat att gro och sedan var det matdags. Tänkte blogga mer men orkade inte... :P

Kramar // Ellen :)

Lördagen efter skoldiscot var jag urtrött och helt förvirrad. Återigen kände jag att jag balanserade på gränsen, så vi bestämde oss för en lat dag utan några direkta planer. Efter lunchen gick vi dock en rejäl promenad med Lofar, uppe vid vackra Martorpsfallet.

Intressant nog är det kalkrik mark som påminner mycket om Ölands Alvar och hedarna på Gotland, och i området växer mycket orkideer, några finns ingen annanstans i världen ens.


På promenad vid martorpsfallet, Embla testar ett intressant torn utmed stigen.


Lofar och Embla vid Martorpsfallet, även om fallet just nu mest var en rännil. Men läcker miljö. :D

När vi kom hem var vi MYCKET trötta. Undra på det, vi hade gått ungefär en halvmil. Och så var vi i Götene och handlade mat på vägen hem också. Och köpte en fin miniros till min mamma inför mors dag.

Slappade några timmar och laddade sedan upp med mat lagom till melodifestivalen. Embla älskar att se på den, vet inte om det är musiken eller kläderna som lockar mest, men hon gillar det i alla fall.


Embla äter finkvällsmat till schlagerfestivalen, ugnsvärmda chiabattor med räksallad.


Fest vid schlagerfestivalen - Embla äter Hallonmousse ur finglas.

Lustigt nog var hela festivalen rätt dålig, inga lysande bidrag och dessutom var vi trötta så när den sega omrösningen började märkte jag plötsligt att jag somnat och missat en bit... :P Släpade oss över till sängarna och sov vidare där... :)

Mors dag ska man såklart fira med sin mamma. Så jag och Embla åkte dit efter frukost på söndagen! :) Innan dess hade Embla dekorerat minirosen alldeles själv med en del saker hon hittade i min dekorlåda i pysselskåpet.


Embla har själv plockat ihop och dekorerat en Mors Dagsblomma till mormor. Charmigt och personligt... :)


Embla och jag Firar mors Dag med mormor och pusslar ett jättepussel.

När jag satt hos mamma fick jag ett rejält farande med yrsel och illamående. Satt och drack massor av vatten, sprang några vändor på toa och undrade hur i helvete jag kunde vara så dum att jag tog bilen ända till mamma helt själv. Räknade ut att hon i värsta fall skulle bli tvungen att köra oss hem.

Efter ett tag släppte det dock så pass att vi vågade oss på att gå en promenad med Lofar. Mamma visste såklart en trevlig runda som vi vandrade tillsammans (hon har bara bott där i ett par år så jag känner inte markerna).


Embla har hittat ett spännande älgtorn som hon klättrar upp i.


Embla sitter bland alla blommor och örter och pillar med en gökärt sedan jag visat att den är ätlig... :)

När vi kommit tillbaka hem och jag ätit en gång till och Embla och mormor fikat lite tillsammans med mormors sambo Bengt tänkte vi åka hem. Bäst att köra medans det bär, tänkte jag. Men innan vi for behövde vi ju hälsa på mormors får som anlänt bara ett par dagar tidigare. De var mycket trivsamma, som får vanligtvis är om de hanterats vettigt från början.


Embla pratar med mormors får. Trevliga får.


Ett av min mammas mysiga får nosar på min höft. :)

Härlig dag, som vanligt, trots dipparna. Och så förberedelser inför Emblas sista morgon hos mig, innan vi gick till sängs.

Embla funderade på om mitt morsdagsträd jag fått året innan blommade. Det står kvar i exets trädgård, men det känns okej, det är inte fel att Embla har mitt träd där när hon saknar mig. :) Har länge drömt om ett rosablommande träd, lite fånigt att jag själv inte får se det blomma bara, när jag fick det var det för litet för att blomma. Kanske ska köpa ett att plantera här på gräsmattan?

Kramar // Ellen

Fredagen den 23 maj var det skoldisco på kvällen, och Embla hade tjatat om att jag skulle vara med som discovakt så jag hade gått med på det och anmält mig. Dessutom hade vi pratat om att tjejerna i klassen kunde få träffas hemma hos oss innan och göra sig i ordning tillsammans.

Vid lämningen på morgonen la Embla fram förslaget för de andra och de jublade. Jag gick därför hem och ringde de andras föräldrar och de var med på noterna och lovade att fixa discokläderna till skolan slutade. Wilmas pappa svängde in hos oss med en kasse och Linneas gick vi förbi på vägen hem.


Tjejerna laddar inför kvällens disco, mat och efterrätt är en bra början så man orkar dansa hela kvällen! Chokladpudding i finglas med guldkant var uppskattat... :)

Tjejerna lekte några timmar och sedan fick de mat innan det var dags att börja fixa. Som bonus hade jag gjort chokladpudding i finglasen med guldkant, något som uppskattades. Med de andra föräldrarnas godkännande målade jag sedan naglarna på tjejerna innan vi tog bilen upp till skolan där gympasalen var iordningställd.


Tjusiga discotjejer på rad, finklädda och med nymålade naglar! :D

Under kvällen fick jag poppa och packa popcorn, fixa växelpengar till kiosken, serva kvällens DJs med kaffe (trevligt, det var min gamla granne från hustiden som spelade ihop med en kompis och det var ju kul att träffa honom också) samt lägga en fryst pirog på en otrevligt stor bula sedan en kille kolliderat med flaggstången under en hämta-andan-ute-paus.

Han låste in sig på toa och ingen visste hur han mådde, men när jag lovade honom att jag bara skulle smita in med mitt kalla lilla paket till bulan och genast låsa om oss släppte han in mig. Som tur var mådde han bra sånär som på bulan, så efter en stunds småprat för att kontrollera att han inte var yr eller mådde illa eller verkade osammanhängande bestämde vi tillsammans att han kunde vara med på de sista tio minutrarna av discot. :)

Vid halvåtta var discot över för de yngsta skoleleverna, och jag körde hem tjejerna till sina föräldrar och tackade för lånet! :D

Puss // Ellen :)

Torsdag den 22 maj var en ganska slapp dag. Jag behövde återhämta mig efter den intensiva veckan som varit och så var det ett möte planerat till kvällen. Preliminärt i alla fall, med bostadsrättsföreningen. Hade dock inte fått någon kallelse så det var med viss tvekan jag gick till lokalen i trapphuset intill mitt eget. Eftersom ingen annan var där insåg jag att det nog blivit ett annat datum än det vi först pratat om, så då bestämde jag hastigt att vi trots allt skulle dra iväg till syrran.

Hennes sambo hade fyllt år (nä, inte 30 riktigt ännu även om jag var tvungen att retas med honom genom att fråga om det... Han säger alltid att JAG är gammal... ).
Nu var vi inbjudna på fika, och när det inte blev något möte så drog vi dit. Mötte upp mamma på Mc Donalds i Mariestad, lämnade min bil där och åkte vidare tillsammans.

Hos syrran blev det som vanligt rejält fika och trevligt umgänge. Vi blev kvar några timmar innan vi for hem igen för att sova. Några bilder:


Hos syrran på kalas. Daniel (som INTE fyllde 30 - ÄN!), min mamma, Embla och Kattis.


Syrran spelar Guitar Hero med bravur... :P Trodde hon ägnade dagarna åt att plugga till byggnadsingenjör, men här avslöjade hon sig... :P


Syrrans nya bil, bara någon månad gammal! :)

Puss // Ellen :)

Onsdag den 21 maj var jag egentligen bra sleten, men jag hade lovat Storm att hänga med till Uddevalla och hämta hans topp. Så direkt när Embla slutade skolan plockade vi upp henne och drog iväg. Toppen fanns på en firma ute på Orust och dit tyckte jag inte jag och Embla behövde hänga med så vi gick på Bohusläns museum i stället. Jättetrevligt. Vi såg fiskar och båtar och fåglar och fjärlilar och massa annat intressant bland utställnigarna.


Embla drar ut en låda med fjärilar i på Bohusläns museum i Uddevalla.

Embla konstaterade att det kanske inte var så konstigt att Svenska och Danska lät rätt lika sedan vi läst att Uddevalla bytt landstillhörighet hela åtta gånger, och att länderna flutit ihop och brutits isär mest hela tiden genom århundradena. Hon är smart som själv drar sådana slutsatser... :)


Embla gillade lekbåten på Bohusläns museum i Uddevalla. :)

Efter några timmar kom Storm tillbaka och vi hängde med bort till Martins garage och kikade lite. Martins sida finns här: http://www.garaget.org/Potkin Alltid trevligt att träffas lite. Försökte ta en fika med Mellen också, men det blev för sent eftersom hon jobbade. Jaja, det blir fler gånger. :)


Martin och Storm diskuterar lite i garaget under Martins ena bil. Mer av den finns hos Potkin här på garaget. http://www.garaget.org/Potkin .

Kom hem lagom för att få Embla i säng. Vi var jättetrötta men glada och nöjda efter en händelserik och lyckad dag. :)

Kramar // Ellen :)

Tisdagen den 20 maj var det lite panik med min bil. Följande dag väntade körförbud om jag inte fixade ombesiktning, och spindelleden var fortfarande inte bytt. Dock hade Storm och jag förberett lite *låter som en TV-kock nu va?! :P*

Nå, först fixade vi ju en spindelled på Mekonomen, men det visade sig att man då behövde tillgång till press och sådant, så det var inte helt smidigt att byta den. När så Storm upptäckte att Biltema sålde hela bärarmar med alla leder och bussningar för bara 150 kronor mer än Mekonomens lösa led tvekade vi inte. Storm fick hugga en bärarm åt mig, och så drog jag iväg till honom för att få hjälp att byta den.

Han kröp under bilen och bärarmen var loss på nolltid! Gulle Storm! :D


Byte av bärarm på min V40. Att bara byta spindelleden var mycket krångligare, och det skiljde bara 150 kronor. Då ingick ALLA bussningar och det var gjort på nolltid! :)


Bärarmsbyte, Storm gör en insats! :)

Tog inte lång tid förrän det var klart, och som bonus hade han fixat snygga kromade blinkerslampor åt mig också, det är så mycket snyggare. Marie har det så på sin Audi, så det ville jag också ha. Så när Storm ändå var och köpte något annat passade han på att plocka med glödisar till mig också! Härligt! Plockade isär och bytte dem, och det blev jättebra!


Skillnad va?! Gamla tråkiga orange lampan byttes mot en snygg kromad, och så lackades sockeln i silver! :) Wow! :D

Ska ta helhetsbilder någon dag också! :) Men det hann jag inte just vid bytet, för drive-inbesiktningen öppnade vid ett så det var bara att dra iväg och ställa sig i kön. Tur att Embla skulle hänga med Linnea hem och leka så det inte var någon tidspress!

Innan vi stack iväg kollade vi bromsen i bak, som jag tyckte luktat bränt, och mycket riktigt hade bromsarna legat på. Det visad sig att handbromswiren gått av och därmed behöver den bytas också. Jaja, det är roligt nästan jämt. Eller inte.


I kön på bilprovningen, tog en dryg timme att komma in. Kolla det häftiga ljuset förresten! Det var både sol och ösregn medan vi väntade.

Efter en dryg timme i kö kom vi äntligen in (tack vännen för trevligt sällskap, hade varit trist att sitta där ensam och vänta) och bilen blev godkänd för ännu ett år. Fortsatte till Mekonomen och lämnade igen spindelleden och tog ut en handbromswire i stället. Sedan handlade vi lite mat på vägen tillbaka, och så passade jag på att äta.

Vaknade av att Storm putte på mig och undrade när jag skulle hämta Embla. Insåg att det var hög tid, vältrade mig ur soffan och ställde undan min tallrik innan jag tackade för mig och drog iväg för att plocka mitt lilltroll. Det är inte bra när man är så trött att man slocknar när man sätter sig ner... Typiskt tecken på att det börjar bli för mycket.

Embla var i alla fall nöjd och glad och hade haft en härlig dag med Linnea och kvällen blev trevlig. Så skönt att ha bilen färdig också. Eller ganska färdig i alla fall. Hanbromswire och bakfjädrar kvar. Så att jag kan göra hjulinställning sedan. Men jag får köra med den åtminstonde.

Kramar // Ellen :)

Ja, som ni alla har märkt är jag inte helt i fas med mitt bloggande, och nu tänker jag ta mig ifatt. Har skrivt mycket "bakom kulisserna" men inte riktigt fått ihop det.

Och om någon tycker jag är knepig med mina tankar om att jag vill berätta om allt i rätt ordning, tyck det då! :P Men för mig är det viktigt att få bearbeta och summera lite, så jag gör det här på mitt vis... :)

***

På måndagen den 19 maj skulle jag åka på samarbetssamtal på eftermiddagen. Typiskt. Första bokade tiden hade jag fixat så Embla skulle vara hos en kompis och leka på eftermiddagen, och vid lunch ringer de och avbokar på grund av sjukdom. Fick en ny tid som exet accepterat redan, och då är den en måndag, samma dag som vi byter och således första dagen Embla är hos mig på en vecka! Inte så käckt att behöva ordna barnvakt innan man ens fått säga hej själv...

Och denna måndag var det alltså dags för detta möte. Jag ogillar dessa möten. Då måste vi verkligen konfronteras, och det slutar alltid på samma sätt. Exet sitter och muttrar "jag vill inte" och jag blir så frustrerad över att han inte kan se till helheten utan bara verkar tänka på sig själv. Jag känner mig bara motarbetad.

Jag hade några ärenden jag tog upp. Dels tycker jag att det är märkligt att samtalsledarna på kommunen alltid låter honom tjaffsa om allt möjligt men så fort jag försöker diskutera ekonomi eller något sådant som indirekt rör Embla får jag minsann näpsningar med att "det som ska diskuteras här ska röra Emblas bästa". Ja, jag VET att jag har lättare att tala för mig, men borde inte samma regler gälla oss båda då? Och dessutom tycker jag att ekonomin hos mig berör Embla i allra högsta grad.

Nästa grej var allt strul som varit med allehanda papper det sista. Först var det portfolion som skickats hem inför utvecklingssamtalet. Den skulle sedan skickats över till mig och tagits med på samtalet. Inte nog med att han glömt samtalet (jag ringde in honom fem minuter innan det började eftersom han inte var på plats när jag kom och jag förstod att han glömt det), jag hade inte fått se portfolion, han hade den heller inte med sig så det fanns inte mycket till underlag att samtala kring. Inte heller hade pappren till utvärderingen fyllts i eller nått mig. Det tog tre veckor av efterlysningar via skolan innan portfolion återkom och kunde skickas till mig, och inte heller då var utvärderingen ifylld av honom. Jag fyllde i mina synpunkter, men tyckte det var märkligt att han inte verkade ha något alls att säga.

Nästa händelse var skolsköterskan. Embla har fått utslag, mollusker, men eftersom jag inte var helt säker på att det var mollusker så tyckte jag hon skulle visa dem för skolsköterskan. Dit ville hon inte gå ensam, så jag följde med henne en morgon innan skolan. Döm om min förvåning när sköterskan frågade efter den saknade hälsodeklarationen inför det kommande hälsosamtalet? Vilken deklaration? Vilket samtal? Jag visste INGENTING. Några dagar senare ringde jag och frågade om hälsodeklarationen kommit in, och då hade den det. Dock visade det sig att det inte fanns något ifyllt på den. Bra. Eller inte. Släktsjukdomar som reumatism, psoriasis, diabetes och allergier är ju bra att få med. Även övervikt och dyslexi fanns det kryssrutor för. Sköterskan och jag löste det via telefon.

Slutligen saknades även hälsodeklaration inför tandläkarbesök i skolan. Fröken frågade flera gånger om den och till slut sa jag till henne att fixa en kopia till mig så jag kunde ta hand om det. Även detta hade tydligen kommit på avvägar hos exet.

Vid mötet framförde jag återigen en önskan om att få ha Embla skriven hos mig, dels för att jag vill att alla papper ska gå till mig (det fungerar ju uppenbart inte att de hamnar hos exet) och dels för att jag inte känner mig bekväm med att min dotter är skriven på samma adress som hans nya kvinna. De leker familj md mitt barn samtidigt som jag står som ensamstående. Känns inte bra helt enkelt.

Dessutom skulle det ge mig rätt till bostadsbidrag, och det påverkar ju min ekonomi en del, och i förlängningen även Emblas situation.

Trots alla mina argument fick jag bara svaret "Nej" och argumentet "Vill inte".

Till slut var jag så frustrerad att jag bara ville gå därifrån och slänga igen dörren, men så gör jag ju inte, men jag lät dem i alla fall veta att jag var irriterad och besviken och tyckte det var höjden att han fick sitta och vara på tvären utan att de hade några åsikter om saken.

Och visst, jag KAN göra rättssak av det och kräva att få henne skriven hos mig via domstol, men hur skulle Embla må av en sån process då? Det känns så onödigt, jag menar, med fortsatt delad vårdnad och hälftenboende är den enda skillnaden att jag får henne skriven så jag inte är ensamstående, alla papper kommer till mig (vilket jag klarat att sköta i alla år innan separationen) och jag får rätt till bostadsbidrag.

Men, nä, "vill inte" är tydligen ett bra argument. Var RÄTT irriterad när jag körde därifrån något hårdare än vad som nog var lämpligt. Som tur var hade syrran och Embla det trevligt hemma och jag hade inte talat om för Embla att mötet var med hennes pappa, så hon kopplade aldrig ihop mitt dåliga humör med honom.


Min syster Kattis och Embla pusslar tillsammans.

// Ellen

Känner mig som om jag har spräckt bromsskivorna.

Så länge det rullar är det okej.
Försöker jag bromsa kommer det vibrera så jag riskerar att fara av vägen.

Då är det motorbroms som gäller...
Men när jag petar i en lägre växel för att motorbromsa är det så jäkla lätt hänt att det plötsligt blir roligare att gasa juh...
Och höra det goa motorljudet och känna vridet...

Och då blir det ju inte lättare att stanna precis!

HJÄLP!

Jag kommer gå sönder om jag inte får ner tempot på ett vettigt vis...

Helgen efter Stockholmsveckan kände jag att det var för mycket. Orkade knappt hålla mig vaken under hemresan på fredagskvällen (tur Steph var mer vaken än jag!), och under lördagen blev det mycket fixande och dessutom fick jag oväntat besök.

Först kom Marika och Christoffer från Eksjö förbi, jättekul! :D De hade varit i Karlsborg och köpt en Citroen. De och bilen finns här: http://www.garaget.org/Expoze.
Marika och jag pratade mycket och länge och gick sedan ett varv i hantverkshusen på Falkängen. Under tiden drog pojkarna ut på provkörning. :)

När vi sletna och möra skildes åt efter några timmars umgänge tog jag och Steph med oss Lofar upp till Munkängarna för en promenad på lövängarna där ramslöken blommade för fullt. Välbehövligt att få sträcka ut kroppen med lite vandring, och Lofar sprang, och sprang och sprang... :)


Stentrappan vid munkängarna, leder upp till Mörkeklevs grotta och vidare till vandringsleden längre upp på bergskanten.


Steph och Lofar vid Mörkeklevs grotta. Lofar var RÄTT glad att få springa lös... :)

Sedan kom Sebbe och Marie över med en hög med filmer. Vi stöp i soffan, men filmen vi försökte se var så usel att vi inte orkade med den, så när den havererade strax innan slutet brydde vi oss inte ens... :P

Kom i säng hyfsat, men det hjälpte inte mycket. Söndagen var jag över alla gränser och var till och med otrevlig. Blev bara för mycket. Jag behöver helt klart ha mycket egen tid för att landa, sortera ut vad som händer och fungera.

Steph fick veta att han levde och jag drog igång massa konstiga projekt, som att rensa handfatsavloppet istället för att duscha. Det slutade med att jag gick en hundpromenad ensam och rensade skallen, medans han stannade i lägenheten och rensade avloppet, ringde och surfade lite. Var lite mer landad när jag kom tillbaka, och vi körde upp mot Mariestad där vi hamnade hos Maria. Trevligt som alltid.

Blev kvar ganska länge, och på vägen hem hoppade vi in hos Storm för att plocka mina vinterdäck, vi hade ju ändå Passaten och gott om plats. Passade också på att kapa av röret till handfatsavloppet och bygga om det lite, eftersom det var lite trasigt.

Sedan var det lagom dags för Steph att röra sig hemåt, och jag förberedde för en ny Emblavecka. :)