Skrev ju att det var så kaotiskt på förmiddagen tisdagen den 10 juni. Och att jag hoppades eftermiddagen skulle bli bättrre. Det vet jag inte om den blev, i alla fall inte på så vis att jag fick mycket gjort för min egen skull...

Lunchen vart ju sen som attan, fick i mig det sista av den vid tre. Det berodde delvis på att jag blev sittande i telefon. Först ordnade jag alla fordklubbsgrejorna så att de presentkort jag glömt att tigga till prisutdelningen på helgens årsträff skulle skickas direkt till campingen, och sen ringde jag campingen och förvarnade om att vi hade post adresserad till oss på väg till dem.

Sen ringde pappa. DET var positivt. Det visade sig att han slitit som ett djur, med slägga, våld, mera våld, en hel del fett och en massa slag och lirkande. Till slut hade påskjutsbromsen på min husvagn gett med sig och börjat röra sig. Efter många timmars slit hade han till och med fått i sär hela konstruktionen. Bestämde att jag skulle komma över på onsdagsförmiddagen och hjälpa till med att fixa felen och hänga med honom till besiktningen med hans bil. Det skulle också ge oss tillfälle att skaffa delar som behövdes och så tänkte jag passa på att kopiera nycklar till lägenheten också.

Perfekt.

Ägnade ett par timmar åt att blogga och fixa med bilder, och kom sedan på att jag ju hade ett möte jag skulle iväg på klockan fem!!! Hade just börjat äta fyramaten när jag kom på det, och fick rusa iväg till trappuppgången intill min egen. Styrelsemöte i bostadsrättsföreningen.

Mötet beslöt att vi ska byta garageportarna på huset, och pratade också om lekredskap. Embla bad ju om en lekplats i samband med årsmötet för ett tag sedan, men det visade sig vara så mycket regler och trassel kring det att det ser helt hopplöst ut. Det blev till slut så att jag får titta på de möjligheter som finns och lämna några kostnadsförslag till det, så får vi se, men det var inget som någon prioriterade. Däremot ville tanterna ha nya piskställningar. Och det var tydligen viktigare än lekplats till barnen. Jaja.

Själv använder jag dammsugaren om jag ska städa mattor. Eller så lägger jag dem på gräsmattan och kör med en högtryckstvätt...

Sedan blev det tal om mina polska vänner (och grannar) vars bil brann förra veckan. De ville lämna sin lägenhet till föreningen och flytta omedelbart, men om man gör så gäller tre månaders uppsägningstid. Tyvärr kunde styrelsen inte tänka sig att frångå det bara för att familjen upplever en stark hotbild. Således är det panik att sälja lägenheten, eller flytta någon annanstans samtidigt som de får betala tre månadshyror till här. Lite väl hårt tycker jag. Jag åtog mig i alla fall att gå och prata med dem och informera om beslutet. Tänkte att jag samtidigt kunde erbjuda mig att hjälpa dem sälja lägenheten och se om det fanns något annat jag kunde göra för dem.

Och så vart det tal om min granne ovanpå. Sonen i den lägenheten är 15 år, och har moped. Det har även de flesta av hans vänner. Således förekommer en hel del moppar i området, ibland på lite knasiga tider. De ville att JAG skulle gå upp och prata med dem också. Då sa jag ifrån. Till att börja med stör de inte mig nämnvärt, och dessutom tycker jag att det är smällar man får ta när man har grannar i den ålder. Plus att jag har en god relation till både far och son just nu, vill inte gå och bli "gnällkärringen" under för att jag ska springa andras ärenden.

Genast efter mötet knallade jag upp till polackerna, och där blev jag kvar fast jag redan från början tänkt mig att bli kortvarig. Först skrev vi lite stolpar och stödord till lägenhetsannonserna, och sedan visade jag några hemsidor som kan vara bra att annonsera på. Sen kom Rafal och undrade om jag kunde förklara polisrapporten för dem. Det visade sig att flera viktiga detaljer inte var med i anmälan, så det måste de få kompletterat. När jag ändå var där fick jag också läsa igenom lite paper från försäkringskassan och hjälpa dem med det, och så blev det lite vanligt småprat också.

Alltså, det är synd och skam att dessa rara människor känner att de måste flytta! Jag tycker jättemycket om både Claudia och Rafal, samt deras barn Victoria och Patric. Och grabbarna i byggfirman är också hur goa som helst. Det ENDA positiva jag kan se i deras flytt är att jag nog kommer få deras garage, som ligger i mitt hus, men jag hade hellre avstått det och haft dem kvar som grannar!

Vid åtta vacklade jag hem, och avslutade min fyramiddag. Sambon höll då på med sin kvällsmat och vi pratade lite innan jag följde med honom ner till jobbet för att ge hunden en bra kvällsrunda. Vek av och gick utmed sjön hemåt igen.

Hemma var jag fräck nog att kasta mig i duschen trots att jag hade folk som väntade på att jag skulle ringa, men det var verkligen nödvändigt. Fixade kvällsmat och sedan fastnade jag i telefonen.

Kom på vid elva att jag både borde ringt pappa för att stämma av inför morgondagen, jag hade glömt ringa en fond jag tänkte söka inför semestern och jag hade också missat ett par andra viktiga samtal. Skit också.

Steph tröstade mig och lovade att han skulle ta hand om lite disk, städning och hund när han kom ner så att jag fick försöka beta av lite annat. Gulle-gulle! :)

Somnade någonstans mitt i natten med vetskapen om att sambon skulle dundra in vid sex på morgonen och hämta lite grejor för att sedan ta tåget hem till sig och återkomma först på torsdag kväll. Då kommer också Steph ner, och på fredag är det skolavslutning för Embla! :)

// Ellen :)