Nu är jag hundledig några dagar, till på lördag förmiddag för att vara exakt. Det hela beror på att jag jobbar lite extra och jobbar mkt helt enkelt och min mamma är ledig till på lördag så hon kunde ha Alfons sa hon. Det är ju helt perfekt, slipper han vara ensam..Hatar att lämna min vovve, det känns verkligen inte bra och en hund ska inte behöva vara ensam, önskar så att ja kunde ta med honom till jobbet!
Så efter att mamma vart i Värnamo idag hämtade hon Alfons innan jag kommit hem från jobbet och när jag slutade vid 18.15 tänkte jag att shit, jag har ju inget att skynda mig hem till idag, helt skum känsla.. Så jag gick ganska sakta hemåt med cykeln ledandes med ena handen och knappade på mobilen med den andra..så när jag va neranför trappan utanför huset hörde jag ingen vovve som alltid när jag kommer hem, står o gnyr för de e sååå kul när matte kommer hem! Tog upp nycklarna ur väskan och öppnade..Det var nog den konstigaste och jobbigaste känslan som någonsin gått genom kroppen på mig...Och känslig som jag är började jag gråta! Att komma hem till ett så annat underbart välkomnande av en gnyande vovve som vill pussa ihjäl sin matte till ett tyst och tomt hus....Den skillnaden är grymt stor! Så visst saknar jag Alfons! Men han har det bra hos mamma, det är inte det, bara det att jag saknar honom så grymt mycket...Han är ju en väldigt stor del av mitt liv, tar mycket tid och allt man gör kretsar ofta kring honom...Allt man ska göra måste ju planeras efter Alfons..Och så är det ju att ha hund, det är ett kast jag står..och det gör jag gärna!

Här är min underbara älskling, tog bilden igår mitt i ett skall! =D Han ville ha sin boll :P


Världens underbaraste vovve och ett skabbigt hus i bakgrunden ;P

Annars har det väl varit det vanliga på jobbet..Har haft en hel del att göra i charken idag..Vi fick in vår nya grill, den andra har kretskortet gått sönder på och den är gammal så det va dags för en ny! Riktigt fin är den, glömde däremot ta kort på den, inte för att det skulle vara så inressant men ändå ;)
Jag har under dagens lopp hunnit göra en smörgåstårta, tre landgångar och en exotisk bricka..ja en hel del annat har jag också gjort men inget som är kul att ta kort på :P Här kommer mina fina kreationer:



Das landgångar!



En smörgåstårta!



Exotisk bricka

Så, det va lite från jobbet idag också...

---------------------------------

Det finns så många låttexter som just nu flimmrar i min hjärna, ord för ord, mening för mening hör jag dem sjungas...Det finns många låtar just nu som jag känner beskriver mig eller allt omkring mig väldigt bra, både på gott och ont.. En fras från en disneyfilm har hängt med i mitt hjärta väldigt länge... "Kan två hjärtan slå så att båda två känner harmoni"?....Det är grymt vackert och en fantastisk fundering, kan dem det? Kan båda två i förhållandet verkligen vara så underbara tillsammans att det blir som en sorts saga för det är ju trots allt det det ändå innebär...ordet harmoni menar jag...visst är det väl egentligen bara fantasi? Eller har jag fel? Rätta mig isåfall! Klart man kan ha de kanon i ett förhållande men harmoni...känner man någonsin det? Är det ett påhitt eller något någon verkligen upplevt?
Jag har svårt att tro att just harmoni är uppnåeligt....jag klassar det ordet som total lycka och ännu bättre än det t.o.m!
Ordet kärlek och älskar är också två väldigt stora ord, väldigt djupa ord för den delen! Att säga till någon att man älskar den personen innebär ju ändå att man har personen i både hjärnan och hjärtat 100% för alltid, alltså att man tänker på den personen och att han/hon finns med i varje litet steg du tar, vad du än gör finns den personen alltid med på nåt sätt...Det är ju väldigt vackert egentligen, att få finnas med i en annan persons liv så mycket..så ofta..


Nu orkar inte min hjärna mer...så nu ska jag sova..God natt och puss på er!