Bloggfunktionen på Garaget är inte längre aktiv, men alla tidigare inlägg finns kvar att läsa på respektive användares sida. Nya inlägg hänvisas till forumet.
Tankar...
17 augusti 2009
292
Igår jobbade jag, körde mat till ålderdomshem.
När jag kom till 1 ställe med lunchen kom en av de som arbetade där in i rummet och skulle hämta sin vagn, hon hade med sig en tant och sa:
Jag har med mig lite hjälp idag. Kan du tänka dig att Asta här fyller 100 år idag?
Tanten satt i rullstol, sa inget, gjorde ingen min, och jag vart nästan tårögd.
Det fick mig att tänka till lite...
Hon är 100 år och jag har knappt levt en femtedel...
Egentligen, livet är inte så kort som alla säger. Visst, jag kanske blir påkörd och dör imorn. Eller lever tills jag är 70-80 år kanske. Å jag vill fan inte bli sådär gammal än. Näe, vill jag någonsin bli gammal?
Sitta i rullstol och måste ha hjälp för att gå på toa?
Det jag mest är rädd för är väl o bli blind eller förlamad eller nåt sånt, handikappad.
Hatar att vara beroende av folk.
Aja..
Jag har jobbat 7 dagar i sträck nu, och det har fan inte vart dumt alls :)
Om det blir som jag tror så kommer jag inte få jobba på evigheter.
1½ timme på lördag, sen får jag vänta till lördagen därpå.
Evigheter alltså!
Jag sov som en jag-vet-inte-vad, otroligt fel och jag vaknade hela tiden.
Vaknade mitt i natten, slog på en film, somnade i slutet. Vaknade tidigt på morgonen och gjorde likadant, sen vaknade jag vid 10-snåret. Vaknade med huvudvärk -_-
Det jag har åstadkommit idag är att tjata på försäkringsbolaget jag hade på primeran, cyklat till affärn för att handla frukost samt ätit frukost.
Nu ska jag ta mig ner på stan för att inskriva mig på arbetsförmedlingen.
Scary shit säger jag. Jag är ju fortfarande barn! Inte är jag en sån som räknas som arbetslös! Hallååå, jag har ju helgjobb!
Sånna tankar går runt i huvudet, men det kanske kan bli så att jag får ersättning från dem och de kan hjälpa mig med någon slags praktik. Eftersom inte en endaste jävel vill anställa mig som inte har nån fucking erfarenhet alls...
*tjurar*
Det betyder att jag måste slita mig från datorn nu.
(Det kan hända att någon uppfattar att detta jag skrivit, är från två sidor typ. Jag säger emot mig själv. Men det är bara sån jag är...)
Pusshejs.
När jag kom till 1 ställe med lunchen kom en av de som arbetade där in i rummet och skulle hämta sin vagn, hon hade med sig en tant och sa:
Jag har med mig lite hjälp idag. Kan du tänka dig att Asta här fyller 100 år idag?
Tanten satt i rullstol, sa inget, gjorde ingen min, och jag vart nästan tårögd.
Det fick mig att tänka till lite...
Hon är 100 år och jag har knappt levt en femtedel...
Egentligen, livet är inte så kort som alla säger. Visst, jag kanske blir påkörd och dör imorn. Eller lever tills jag är 70-80 år kanske. Å jag vill fan inte bli sådär gammal än. Näe, vill jag någonsin bli gammal?
Sitta i rullstol och måste ha hjälp för att gå på toa?
Det jag mest är rädd för är väl o bli blind eller förlamad eller nåt sånt, handikappad.
Hatar att vara beroende av folk.
Aja..
Jag har jobbat 7 dagar i sträck nu, och det har fan inte vart dumt alls :)
Om det blir som jag tror så kommer jag inte få jobba på evigheter.
1½ timme på lördag, sen får jag vänta till lördagen därpå.
Evigheter alltså!
Jag sov som en jag-vet-inte-vad, otroligt fel och jag vaknade hela tiden.
Vaknade mitt i natten, slog på en film, somnade i slutet. Vaknade tidigt på morgonen och gjorde likadant, sen vaknade jag vid 10-snåret. Vaknade med huvudvärk -_-
Det jag har åstadkommit idag är att tjata på försäkringsbolaget jag hade på primeran, cyklat till affärn för att handla frukost samt ätit frukost.
Nu ska jag ta mig ner på stan för att inskriva mig på arbetsförmedlingen.
Scary shit säger jag. Jag är ju fortfarande barn! Inte är jag en sån som räknas som arbetslös! Hallååå, jag har ju helgjobb!
Sånna tankar går runt i huvudet, men det kanske kan bli så att jag får ersättning från dem och de kan hjälpa mig med någon slags praktik. Eftersom inte en endaste jävel vill anställa mig som inte har nån fucking erfarenhet alls...
*tjurar*
Det betyder att jag måste slita mig från datorn nu.
(Det kan hända att någon uppfattar att detta jag skrivit, är från två sidor typ. Jag säger emot mig själv. Men det är bara sån jag är...)
Pusshejs.