Traditionella kylvätskor av typ MEG är formulerade när gjutjärnsinnehållet i motorer var högt. De är ofta mycket bra på att skydda gjutjärn och innehåller ibland nitrit för att ge ytterligare skydd åt gjutjärnet.
Ibland tillförs även SCA - Supplemental Coolant Additive för att ge extra skydd, detta är en vätska eller ett "kylvätskefilter" och innehåller ofta nitirit som en stor beståndsdel.
Traditionella kylvätskor är ofta blå eller gröna, exempel på sådana är BASF G48 och Havoline AFC. Dessa används eller har använts vid någon tidpunkt av hela europas fordonstillverkare.
Moderna kylvätskor av traditionell typ innehåller inte Nitrit för att det skadar aluminium. Nitrit tillförs om så behövs av fordons tillverkaren i form av SCA enligt fordonets skötselanvisning. (se ovan)
Något mer modern är kylvätsla av OAT typ, ex den röda kylvätskan av typ G12 eller G30, ger ett bättre skydd för aluminiummotorer. De kallas ibland slarvigt för "Volkswagen glykol" pga att VAG var bland de första att införa den på 90-talet. (Audi, Seat, Volkswagen, Skoda)
Man bör inte använda blå/grön kylvätska om det föreskrivs röd. Röd brukar ofta vara av typ "longlife" som ger förlängt bytesintervall. Man bör inte blanda röd och blå/grön i ett kylsystem.
Det man kan vara säker på är att om man blandar två kylvätskor med olika inhibitorsystem så kommer de till viss del ta ut varandra och inte ge så gott skydd mot korrosion och kavitation som en oblandad kylvätska hade gjort.
Kylvätska bör bytas enligt föreskrivna bytesintervall då inhibitorerna förbrukas, det är syftet med dem. Frostskyddet avtar aldrig men motorn har inte längre skydd efter ca 24 månader med traditionell kylvätska. Vid många körtimmar kan en normal kylvätska vara slut efter 1 år, ex fordon i fjärrtrafik eller generatoraggregat med 24 timmars drift.
OAT kylvätska ger skydd i upp till 5 år vid gynnsamma förhållanden men 3-4 år är vanligare bytesintervall.
De som säger att lycka inte kan köpas för pengar...har aldrig ägt en Audi
Shit! -What? Rollers. -No? Yep. -Shit!