Nu ska jag berätta något riktigt tragiskt. Min farmor är en levande varelse med många bekanta, hon har haft ett liv som många önskar att de haft. Enormt många bekanta hade de, men en efter en har de dött av normal ålderdom. Nu är endast farmor kvar.

Bitter, glömsk, sist jag var där hatisk, "gå iväg fort, ge mig inget kaffe för det kastar jag på dig", sur, ilsken.

Är det så vi ska ska dö, på ett ålderdomshem sura och bittra. Varje gång jag tänker på min stackars farmor kommmer tårarna, fy fan för att bli gammal.

det är ju nästan så jag fäller en tår när ajg läser de där

HyperSonica skrev:

det är ju nästan så jag fäller en tår när ajg läser de där

Håller med dig

när min tid är inne slänger ja i mig 200 alvedon
eller så krockar ja och dör när ja e ung ..

men fan heller att ja låter de gå så långt att ja blir sådan o sitter på ett hem.

richardoo290 skrev:

när min tid är inne slänger ja i mig 200 alvedon
eller så krockar ja och dör när ja e ung ..

men fan heller att ja låter de gå så långt att ja blir sådan o sitter på ett hem.

så tänker jag me har jobbat tre år på hem sett de mesta vill fan inte hamna där vilket jag inte tror kommer vara någon risk men man vet ju alldrig

ghost_boy83 skrev:

richardoo290 skrev:

när min tid är inne slänger ja i mig 200 alvedon
eller så krockar ja och dör när ja e ung ..

men fan heller att ja låter de gå så långt att ja blir sådan o sitter på ett hem.

så tänker jag me har jobbat tre år på hem sett de mesta vill fan inte hamna där vilket jag inte tror kommer vara någon risk men man vet ju alldrig

har hört så mkt från folk som jobbat där. och dem/jag skulle aldrig sätta oss där pga det...
fyfan! man vill ju somna in mjukt o gott så alvedon får bli min räddning, om ja inte kommer på nått bättre då..

Jag vill abslout inte hamna på ett ålderdoms-hem. Det de har är att vänta på döden, som farmor beskrev för några månader sedan."Snälla, jag vill dö, och vara med farfar. Nu". Vad ska man säga?
Det blir bra farmor var det jag sa tror jag....

henand372 skrev:

richardoo290 skrev:

ghost_boy83 skrev:

så tänker jag me har jobbat tre år på hem sett de mesta vill fan inte hamna där vilket jag inte tror kommer vara någon risk men man vet ju alldrig

har hört så mkt från folk som jobbat där. och dem/jag skulle aldrig sätta oss där pga det...
fyfan! man vill ju somna in mjukt o gott så alvedon får bli min räddning, om ja inte kommer på nått bättre då..

Är ytterst tveksam att du somnar mjuk och gott av 200 alvedon:P

ska försöka komma på nått bättre
fast hellre det än ett hem.

Hyra en riktig prestandabil och sra stenhårt in i ett berg eller nått... det blir iallafall mitt sätt om ett "Hem" skulle komma på tal...

Morfar dog av en massiv hjärt-attack för cirka 10år sedan. Rökning och alkohol tog hans liv 4-5 år för tididigt, men han dog iaf på en natt, vi var med på akuten. Visst var det tragiskt, men han dog då och hade haft ett bra liv. Men farmor, det som hon har nu kallar inte jag liv.

HyperSonica skrev:

Hyra en riktig prestandabil och sra stenhårt in i ett berg eller nått... det blir iallafall mitt sätt om ett "Hem" skulle komma på tal...

tänk om du blir handikappad och inte kan köra då,? sen sätts du på ett hem..

ILarsaI skrev:

Morfar dog av en massiv hjärt-attack för cirka 10år sedan. Rökning och alkohol tog hans liv 4-5 år för tididigt, men han dog iaf på en natt, vi var med på akuten. Visst var det tragiskt, men han dog då och hade haft ett bra liv. Men farmor, det som hon har nu kallar inte jag liv.

mer bärs o cigg åt folket!

ILarsaI skrev:

Morfar dog av en massiv hjärt-attack för cirka 10år sedan. Rökning och alkohol tog hans liv 4-5 år för tididigt, men han dog iaf på en natt, vi var med på akuten. Visst var det tragiskt, men han dog då och hade haft ett bra liv. Men farmor, det som hon har nu kallar inte jag liv.

Nä man kan inte kalla det ett liv när man hamnar på ett hem som personalen inte har tid med en som är där, det är för mycket för personalen att göra, det enda som kommun/privatägda tänker på är PENGAR! Finns inga pengar i världen som kan omförvandlas till hur ett männsikoliv är värt. Alltså hellre dör jag ensam i en stuga än ett ålderdomshem som allt stressas igenom hela dagen för att kunna hinna med allt. Nä jag hoppas att du får din/farmors "önskan" att slå in att hon kommer till farfar snart nog så hon slipper plågas på ålderdomshemmet. Tänk om dem visste hur dem skulle bli behandlade av dem som tog efter i Sverige när dem var ung, då skulle nog dem inte lämna ett sånt bra ställe att bo i. Egentligen så är det ju bra om man jämför med andra länder.. (Lite oftopic där kanske)..

Ha en skön natt och dröm söta drömmar!

ja fy fan.. Jag är livrädd för att dö samtidgt som jag inte vill bo på nått hem..

Min morfar mådde hur bra som helst sne helt plötsligt hade han dött..  Utan att lida och allt.. så önskar man att man dog !

nu har jag bara farfar kvar av dom gammla han har hemtjänst ha nvill inte bo på nått hem..

Leve Döden som jag brukar köra med
Vill inte bli gammal och riskera att hamna på nåt sunket ålderdomshem.

DoomDevil skrev:

Leve Döden som jag brukar köra med
Vill inte bli gammal och riskera att hamna på nåt sunket ålderdomshem.

ha inte för mycket fördomar om ålderdomshem...alla hem är inte sunkna,  jag har flera vänner som sliter för att de äldre ska ha det så bra som möjligt...

ILarsaI skrev:

Nu ska jag berätta något riktigt tragiskt. Min farmor är en levande varelse med många bekanta, hon har haft ett liv som många önskar att de haft. Enormt många bekanta hade de, men en efter en har de dött av normal ålderdom. Nu är endast farmor kvar.

Bitter, glömsk, sist jag var där hatisk, "gå iväg fort, ge mig inget kaffe för det kastar jag på dig", sur, ilsken.

Är det så vi ska ska dö, på ett ålderdomshem sura och bittra. Varje gång jag tänker på min stackars farmor kommmer tårarna, fy fan för att bli gammal.

Usch.. Lider med dig.
Det kan itne vara kul att se sin farmor på det viset.

Jag hade "turen" att alla mina mor och farföräldrar dog innan dom hamnade på ett hem.
Farfar dog när jag var 7, så jag minns honom inte så väl.
Farmor dog 98, henne saknar jag nåt enormt.

Morfar dog när morsan var 13 så honom träffade jag inte, men jag hade en styvmorfar som var en cool typ. Saknar honom jättemycket.

Sen mormor... Hon dog dagen innan hon skulle fylla 60.
Jag låg på rehabiliteringshem i Göteborg efter en transplatation 1993. Glömmer aldrig kl 07:10 den morgonen.
Det kommer in en sköterska och frågar efter morsan, det var telefon. Dom går iväg och det skriket jag hörde långt nere i den långa korridoren, det var det absolut värsta jag har upplevt...
Mormor finns det inte ord för hur mycket jag saknar... Blir ju fan ledsen nu ju...
Goare människa fanns inte. Man kunde prata med henne om allt, fanns inte mycket hon inte kunde hjälpa en med...
Så, mormor, om du ser det här. Jag saknar dig! :'(

Låter inge kul alls, hoppas att man själv inte blir sådan när man blir gammal och gaggig...

Usch fler som tänker på att bli gammal ser ja Det där med att sitta å vänta på döden måste ju vara bland dte värsta man får uppleva i sitt liv, skillnad om man visste vad som händer när man dör. om allt blir svart bara eller om man går vidare på nå vis