10 juli 2008
Trådstartare
Onsdagen 9 juli 2008:
Detta var en mycket intressant dag... Det var dags för mappning hos Maxxtuning i Vrigstad igen. Varning utfärdas härmed för ett mycket långt inlägg.
Jag hade egentligen velat köra bilen med GReddy e-Manage Ultimate, men på grund av säsongens sena timme, mapparens större erfarenhet av Apexi Power FC samt att kontakten mellan EMU och MAP-sensorn jag införskaffat inte stämde överens ledde till att jag bestämde mig för att åtminstone för tillfället mappa bilen med PFC.
Dagen börjar inte särskilt bra. Signalen från LMM studsar en hel del, även om det inte märks så mycket på hur bilen går. När vi sitter där och försöker kolla om det är något som går att justera med hjälp av mappningen, så går en vattenslang under insugsplenum.
Jaha, det blev till att skruva bort hela motorrummets del av bränslesystemet samt insugsplenum i syfte att åtgärda detta. Någorlunda kvickt mekande gjorde att det hela, inklusive återmontering av allt, klarades av på cirka två timmar.
Vi fortsatte sedan med att försöka mappa bort problemet med LMM's signal, mendet gick inget vidare. Vi kollade kontakter, mätte upp kablaget, osv men fick inga ledtrådar till vad som orsakade det hela. Ganska snart insågs det att vi inte skulle kunna mappa bilen på detta sätt.
Natanael fick då en liten snilleblixt... Att koppla de två kabelhärvorna som går till/från LMM mot min MAP-sensor från GReddy istället, och koppla bort LMM helt. Det verkade rätt otroligt att vi skulle få det att fungera, men jäklar vad bra det blev! Natanael blev geniförklarad på stället, trots hans reservationer för hur det hela skulle reagera när det var dags att addera laddtryck till ekvationen.
Tyvärr visade sig hans farhågor stämma. Motorn ville alltid gå snålt strax innan laddtryck skulle komma, så trots att själva konceptet fungerade var vi för tillfället tvungna att avbryta där. Här tänkte vi egentligen ge upp, men bestämde oss för att i sista stund ge LMM en chans till att bevisa sitt rätta värde.
Vi kopplade in LMM igen, och döm om vår förvåning när de fungerade som de skulle denna gång! Efter lite mappande med laddtryck bestämdes det att vi skulle trycktesta systemet innan vi började ladda med mer aggresiva siffror. I samma veva skulle vi kolla igenom bränslesystemet, då trycket enligt klockan sjönk för några sekunder innan det steg kraftigt när vi gick på laddtryck.
Jag uttryckte mina tvivel för att koppla bort LMM igen, med tanke på att de tydligen själva bestämmer om de vill fungera som de ska eller inte, men det närvarande herrskapet valde att bortse från dessa tvivel.
Trycktestet visade sig någorlunda tillfredsställande. Vi hittade några dåliga slangklämmor som snabbt byttes ut mot mer stabila dito. Ett visst mindre pysande ljud som inte kunde lokaliseras antogs härstamma från själva trycksättningen snarare än ett läckage. Dumt gjort.
Vi rev isär motorrummets bränslesystem (igen), och beslutade oss för att byta ut alla slangar och anslutningar. En snabb visit i det närliggande Sävsjö försåg oss med de nödvändiga attiraljerna. Det nya systemet mekades snabbt på plats, klockan tickade och var nu runt sju på kvällen.
Efter detta var det alltså dags att ladda på lite mer ordentligt, innan hade vi nätt och jämnt gått på ladd med cirka 0,15-0,20 bar och till min förtjusning skulle nu även själva effektmätningen sättas igång. Naturligtvis började LMM återigen bete sig jäkligt mystiskt med varierande signaler, men denna gång var det bara vid tomgång. Vi beslutade oss snabbt för att ojämn tomgång är manligt och fortskred med att köra den första riktiga repan.
Jag tillfrågades om maximalt varvtal och kände inför första repan inte för att gå över 7500 varv. Vi körde med 0,5 bar i laddtryck och siffrorna på tavlan såg lovande ut: 384 hk och 371 Nm beräknat i motorn, med en brant men jämnt stigande kurva både effekt och vridmoment.
Den andra repan däremot innebar mer bekymmer... Siffrorna visade på 351 hk och någonstans runt 335 Nm beräknat i motorn, beroende på att laddtrycket inte fungerade som det skulle. Det var bara till att börja trycktesta igen.
Trycktestet var denna gång en katastrof. Allt övertryck strömmade ut direkt... En hel del letande av mig, Samuel, Natanael och KC (som tillsammans med flickvännen Mona infunnit sig tidigare under dagen) gav vid handen att en av de tjocka vakuumslangarna under insugsplenum hade hoppat av.
Natanael lade sig under bilen samtidigt som jag satte mig på motorn för att se om vi kunde hitta slangens andra ände (den som hoppat av) samt var den kunde sitta. Efter en stunds svärande rullade Natanael ut från bilen, men sade att han lyckats hitta slangens andra ände men inte dess anslutning.
Trots total avsaknad av mekarkläder begav jag mig själv därefter in under bilen. Efter en stunds sökande hittade jag slangen, och sedan anslutningen den skulle sitta på... Fanskapet satt precis under insugsplenum och bakom tomgångsmotorn. Det framstod som ren och förbannad lögn att få på slangen igen. Men efter en del hederliga svenska svordomar fick jag på slangen. Därefter kom ju nästa problem... Att få på slangklämman.
Det försöktes först med diverse tänger, men de gick inte att komma åt med. Därefter försökte jag med ren fingerstyrka dra på slangklämman, men lyckades endast åsamka mig själv extrem smärta i fingertopparna. En ström av blandade svordomar på franska, ryska och engelska for ur mig i ren frustration, och framkallade en del skratt och syrliga kommentarer från omgivningen som utökade min irritation. Droppen var när KC frågade om han skulle lära slang och slangklämma att veta hut...
KC var styv i korken och kallade hela projektet en baggis, innan han begav sig in under bilen. Svordomarna började hagla tämligen omedelbart, om en denna gång på svenska. För att göra en lång historia kort, så lyckades han faktiskt lösa problemet. Men efter att det var klart tror jag inte att han vidhöll att det hela var en baggis... Hans ansiktsuttryck och grymtande läten motsade detta med all önskvärd tydlighet.
Då var det dags igen, klockan var nu närmare halv tio på kvällen... Enligt klagomål från grannarna måste verksamheten i mappningslokalen upphöra helt vid klockan tio, och vi hade ju dessutom varit igång konstant från klockan sju på morgonen med två korta avbrott för lunch och middag.
Den repa som nu företogs satte punkt för den dagens ansträngningar. Mitt under repan dog alla bilens instrument och vi fick dessutom inte laddtrycket att lira som det skulle.
Samuel och Natanael gav sig dock ut en sväng på gatan i bilen för att förvissa sig om att den skulle vara fullt körbar ur driftsäkerhetssynpunkt, då jag var tvungen att ta bilen hem den dagen. Efter att bilen konstaterats vara fullt körbar bestämdes det att jag och KC inför lördagen, då ett nytt tillfälle till mappning skulle komma, skulle trycktesta systemet, justera WG-klockorna och felsöka instrumenteringen.
Bilen kördes därefter hem från Vrigstad, färden gick mycket bra trots att bilen i avsaknad av fyrhjulsinställning sedan montering av coilovers ålade sig som en mask över vägen.
Ibland förstår jag inte hur man orkar... Men men, det finns kanske ett litet hopp om framtiden. Det var allt för denna gång i alla fall.
00-02: BMW/Alpina B7 Turbo '80 - 05-06: Nissan Skyline R33 GTR '95 - 06-XX: Nissan Skyline R34 GTR '99
09-09: Ford Sierra Cosworth 4x4 '92 - 09-11: BMW/Alpina B10 V8 '97 - 11-xx: Maserati 3200 GT '99
Commodum Habitus Ex