Jag väcktes av i morse att pappa kom in och sa att Bianca inte kom upp i boxen. Veterinären var hos oss inom en halvtimme. Vi var fem personer som försökte få upp henne, det gick inte. Vänster bakben hängde inte med... Vad som hade hänt under natten vet ingen. Nödslakten kom inom en timme, det gick snabbt och bra och pappa fick vara med hela tiden, om man nu kan säga att något sånt går bra? Hon hade så ont stackaren...

Om jag var ledsen igår är det inget mot vad jag är idag.......................

Jag tänker inte gråta mer, jag tänker inte slåss för att vinna, jag tänker inte säga att vi hade det så bra. Han har visat vad han går för, vad han vill. Att inget har ändrat sig. Att han inte har ändrat sig. Att jag inte kommer att göra det heller. Jag är verkligen jätte arg för att han är så jävla dum. Arg för att jag gått med på detta igen, att uppleva allt igen. Allt är som en gammal repris. En dålig repris. Precis likadant. Mest ledsen är jag nog på mig själv, varför i helvete tror jag alltid att folk ändrar sig? Visst vissa kanske gör det men inte dom i min närhet verkar det som, men jag är så dum och går på det ändå. Jag har varit helt förstörd hela kvällen, arg, ledsen och riktigt riktigt jag vet inte vad...finns nog inte ord för det... Som alltid när jag är ledsen stod jag och grät i manen på min ponny, jag har nog gjort det i 15 år tillbaka... Stackars stackars Ramona, aldrig fattar hon varför matte gråter men alltid lika trogen. Kalle tröttnade på at ha mig gråtandes i hagen i duggregn så jag har legat i soffan och pratat med honom resten av kvällen... Han vet vad jag går igenom och det känns bra att ha honom att snacka med. VÄXJÖ POWER vännen...

Att försöka tala med någon som inte lyssnar, vill förstå eller något är omöjligt. Att ha någon som skäller, skriker och klankar ner på en tänker jag inte acceptera. Varför skulle jag låta någon trycka ner mig och överösa mig med skit? Jag tänker inte ta någon skit.

Jag tänker bita ihop, gråta ett par gånger, tänka över allt, borsta av knäna, kravla mig upp och ställa mig upp och gå vidare. Inse att jag har det bättre. Slåss för den jag är och gå vidare...

Hur kan någon som sägs älska en göra så?!

JAG HATAR DIG SÅ FÖRBANNAT MYCKET!!!!!
Jag är så arg så jag gråter..........hur arg kan man bli???????

Ska det vara så svårt att hitta en kille som är normal? Finns inga bra killar? TYDLIGEN INTE!

Tog självklart en raggarrunda i storstan Nybro idag... Nä skämt och sido den här staden är död. Satt iaf och filosoferade med min medpassagerare om Tyrolen näst nästa helg. Då inser jag helt plötsligt, jag har ju inga hellysen- IGEN! Nyllet har ju en viss förkärlek för kortsluta dom när man stampar till på helljus knappen, denna gången fick jag halvljus iaf, sist fick jag parkeringsljus typ 5 mil hemifrån- JIPPI! Men denna gången var vi ju på hemmaplan efter crusingen å man har gatlysen hela vägen hem så det gick bra... Så det ska lagas innan Tyrolen... Lär väl vara knappen som är gången igen.

Förövrigt sitter jag med världens värsta filosofi hemtenta, den som kom på att filosofi skulle vara obligatorisk för Sp elever borde hängas, skjutas eller vad fan som helst. Ämnet är ju flummigt på hög nivå och suger... JAG HATAR DET! Försökte sälja uppgiften till Rebban, först sa jag att hon skulle få 200 för att göra den, sen 300 MEN nu Rebban, 500! Bara jag slipper skiten... Två frågor i kunskapsteori, lär bli resterande kväll och jag lär döööö av tristess. Jag skulle betala bra för slippa den...

Detta är planerna för Maj iaf:
9: Kalmar
16: Tyrolen, Stonehouse Meet
23: Öland, Borgholms crusingen och Rälla
30: Hässleholm, Power Start of Summer Meet

Sen kommer juni, 5 studenten och den 6: Gnistan...

Gratis bensin hade ju varit en skänk från ovan...hehe
Men sommaren är verkligen här nu:) Som ölänningen säger: Det kostar att ligga på topp!

Puss&kram

Kvällen i Vetlanda flöt på bra. Crusingen flöt ganska bra och det var mycket bilar... Vädret var på topp och kvällen blev allt bättre ju mer folk man träffade:) Ganska många som var där uppe men en del råkade man ju missa tyvärr... Skulle tagit med Nyllet upp men jag är nöjd med kvällen ändå.


Dagens åkfordon... Roslunds Cadillac -63


Här är typ tredje stoppet...


Enda exemplaret i Sverige... En sån underbart häftig bil- KÄRLEK!


Fin utsikt hade vi... hade jag sprungit över vägen hade jag säkert blivit överkörd...


Hela gänget....


Äntligen inne i stan...


Le grabbar... Krille bjuder på ett STORT smile... Emil funderar fortfarande... Med på kort blev ni iaf:)


Vid Sibylla...


En häftig rod...


Helt klart en bil i min smak:)


Det blev även en fin kväll....


Tolkningsfråga, BMWn eller Cadillacen jag var ute efter?hmmm


Puss&kram

Ibland längtar jag tillbaka till tiden som varit. Allt det man upplevde förr. Altt var så mycket enklare och man hade inte så mycket att själv avgöra. Jag längtar tillbaka till tiden då hästarna var allt för mig, jag tillbringade hur många timmar som helst i stallet varje dag... Det var mitt allt. Jag längtar tillbaka till tiden då jag fortfarande red ponny, jag var det mest orädda ryttaren på värsta ponnyn, jag älskade att tävla och det var allt jag önskade mig på den tiden. Jag längtar att få känna vinden i ansiktet, hoppa terrängbanor i fullfart, rida dom snabbaste svängarna och alltid komma först i mål. Jag hade den mörka lilla ponnyn som alla var så rädda för, ponnyn som gick som en gud och var en mardröm ibland. Jag har lärt mig så enormt mycket av henne. Sen kom tiden då jag växte ur henne och gick till d-ponny. Där försvann all tävlingsinriktning för mig. Jag la ner, ridningen kom inte först längre. Sen mellan ponny och stor häst la jag av ett par år och kom tillbaka. Idag har jag häst på LA nivå som är toppen, jag rider men allt är på andra villkor. Idag är det inte lek, det är allvar. Allt handlar om att vara främst och vinna. När jag var liten var allt mycket mer på skoj och det var det livet jag älskade, idag är det ibland som ett tvång. Idag har jag lagt ner tävlandet totalt, var nog nästan exakt ett år sen jag tävlade precis. Sista tävlingen blev värsta tävlingen, jag hade bland dom bästa tiderna näst sista hindret trampade av stigbygeln och åkte rak in i vägen och blev trampad på. Jag har inte hoppat sen dess. Ibland längtar jag tillbaka så mycket till tävlingsbanorna men ibland på dom vill man bara spy åt det hela jippot. Med hästarna känns det ibland som att tiden inte räcker till med, skola, vänner, bilen och allt runt om. När skolan slutar och sommaren kommer så kommer det en ny liten pålle hit iaf, så vi får väl se vad det blir av... Jag längtar att kunna rida utan att ha pressen på mig att lyckas, att bara ha skoj, utan några måsten...

Ikväll blir det Vetlanda, om en och en halv timme åker jag. Tiden gått så fort idag, sitter här nyduschad fortfarande så dags att sätta fart tror jag... Ikvälll blir man Cadillac raggare hehehe lilla Nyllet får vara hemma...

Puss&kram

Japp i morgon blir det Vetlanda crusingen. Jag hade verkligen inte tänkt åka, ingen lust eller något... Det brukar vara ganska tråkigt däruppe, iaf förra året. Ingen lust att kasta ut pengar på att ta Nyllet upp, ingen lust att festa eller något. Men min kompis skulle upp med sin nygjorda bil och frågade typ hundra gånger om jag skulle med. Han skulle inte heller stanna på festen så då tänkte jag att va fan då kan jag ju likaväl åka med upp, träffa lite vänner och mingla runt likaväl som sitta hemma och lata mig... Så i morgon blir det Vetlanda trots jag inte tänkte åka i år, fasen vad lätt påverkad jag är haha Men istället för sitta själv en lördag är det bättre att umgås med vänner:)

På måndag ska Rebban och jag upp till Värnamo, heldag där uppe... Först intervju på Hph sen ska vi kolla på en Rottis hane när vi ändå är i närheten. Jag ska ju bli hundägare igen;) Efter jag tog bort Donna sa jag att jag aldrig mer skulle skaffa hund igen men nu ett år senare har jag verkligen ångrat mig. Sen sa mormor att hon aldrig skulle hälsa på mer om jag skaffade en Rottis, nja kan det blir mer lockande och perfekt då?! hahahaha hon är tom rädd för lilla Rune....

Nä nu har jag travar av skolarbete som hänger över mig, lika bra att diska av lite nu medan man ändå inte har något speciellt för mig... Men fan vad tråkig jag känner mig,,,

Puss&kram

Idag har det varit full fart hela dagen... Morgonen började med att sova ut. Sen begav Peppe & jag oss till Kalmar en sväng för att snacka lite med Martin. Naturligtvis hamnade jag mitt i husmålningen men lyckades slinka undan som en hal liten fisk... Martin gick igenom lilla Peppe men någon kärlek uppstod knappast... Han kör på Saab och Buick. Jag på Volvo och Chevrolet. Han heter Martin, jag heter Martina. Det är nog våran största likhet tror jag... Fast vi har skoj ihop, som den ena B-forsaren sa: Ni är fan som ett gift gammalt par. Fast så har dom sagt om mig och Rebban med, kan kanske bero på hur vi uppför oss hahaha nja vilket som iaf... Efter varit där ett tag blev det hem, byta Peppe mot Pärlan och bege se mot Tingsryd. Behövde en ny hjälm eftersom mitt huvud verkar växt?! eller så har håret bara blivit fluffigare... Nja eftersom jag har krav på min hjälm med utseende och så så fanns självklart inte min storlek. Grrrr... Blev lite leksaker till katterna och ett par sporrar. Dom hade extremt billiga regntäcken idag, tänkte investera lite men ack nej. 145 var största å min häst behöver större... Inga lysande affärer. Hem kom jag iaf, snabbt kläd och bilbyte och ner till Rebban.


Peppe & Nyllet


Hela ligan samlade hehe

Blev lite raggarrundor på stan med Nyllet och lite lek såklart:) Lika bra att använda upp däcken innan man köper nya hehe så vi överraskade både en och två nere på stan. Förmodligen trodde dom att en gammal sunkig Impala och en brud är en riktig sengångare men tror dom ändrat uppfattning nu. För dom hamnade långt bakom...har jag lite fart uppe redan så jäklar svarar den som bara den. Finns mer än en pålle under den huven;)

Nä nu är det dags att gå...

Puss&kram

Idag har det verkligen varit underbart härligt sommarväder... Eftersom jag varit ledig idag så blev jag lite uttråkad och bestämde mig för att åka och ta lite kort i Kalmar... Impalan och vatten kändes som en bra kombination. Bilder finns under Impalan. Cabben var nere hela tiden och jag har gått från blek till rödbrun hehe Mina axlar är riktigt röda just nu men det brukar lägga sig framåt kvällen. Fyra dagar till i solen så är man härligt sommarbrun igen:) men redan nu syns det riktigt mycket på mig...nice.. På måndag blir det Värnamo för intervju på Hph, ringde om det i morse. Annars finns inget annat inplanerat, ska på Madeshowen med Rebban om någon timme så är väl dags att äta lite innan med...




Sommar:)


Nja där skulle man bo:) haha

Puss&kram

Att mitt liv är en berg och dal bana känns det verkligen som ibland. Att allting på senaste tiden har gått fel egentligen är nog ganska uppenbart. Då menar jag inte på bilfronten för där flyter allt perfekt, inte vännerna heller eller skolan eller fritiden. Utan med kärleken. Vad kan jag säga? Att jag har en viss förmåga att krångla till det vilket som alltid leder till kaos. Vad någonstans ska man börja egentligen då? Där allt började kanske. Våren/försommaren 2007 träffade jag en kille, jag hade aldrig träffat honom innan fören han blev fyllechaufför åt mig till Vetlanda på en cruising, mellan oss sa det nog klick direkt tror jag. I början gick nog allt bra mellan oss egentligen men efterhand började han tycka att jag valde allt annat framför honom.

Visst jag kanske inte var perfekt på några sätt, jag var ute på helgerna och fanns inte där när han verkligen behövde mig. Det ångrar jag idag men man kan aldrig backa tillbaka tiden hur gärna man än skulle velat. När hans pappa dog så innebar det kris för oss. Jag fanns aldrig där under den tiden, jag känner mig än idag så jävla skyldig för jag fick han att lämna honom sista gången, för att träffa mig. Det är nog aldrig något jag kommer förlåt mig själv för. Att ha en kille som är SÅ trött på livet är inte enkelt, jag fixade det inte helt enkelt. Det gick inte. Dom bråken mellan oss och hur ledsen jag var gjorde att hela min omgivning bokstavligen hatade honom. Jag har fått höra ifrån många håll att jag alltid dras till idioterna, positivt att höra va? Vår saga fick inget lyckligt slut alls. När K-krona cruingen kom sa jag och Elle att vi skulle supa bort alla våra bekymmer, ja vi glömde bort dom för stunden men fick bittert äta upp dom senare. Tillsammans fick vi i oss två fulla flak och en 75a vilket ledde till att det var helt blankt… Det som uppdagade sig efteråt var att jag hade hållit på med en av ölänningarna under kvällen. Det hjälpte inte vårt förhållande särskilt kan man lugnt säga, jag kom verkligen inte ihåg något av den kvällen.

Hans trötthet på livet steg, jag fortsatte mitt och våra bråk steg allt mer- vi riktigt bråkade. Hur många gånger jag inte hört “Nä men vad bra Martina då kan jag ju ta henne istället….Hej då Martina har ett bra liv” Jag har nog hört den frasen så många gånger så jag skulle kunna spy över den. Ja efter bådas fel och brister tog det iaf slut och vi skulle aldrig mer prata med varandra. Ett par månader senare är det hans ex som kretsar i hans liv, tjejen han aldrig skulle ta tillbaka under några omständigheter, förlovar sig iaf och det håller inte. Hon var allt som man kunde önska sig, allt jag inte var, idag är hon….nja det tänker jag inte skriva. På sommar crusingen -08 får jag mess och där börjar kontakten igen, men som vanligt kan vi inte hålla sams. På något vis kan jag inte förmå mig att berätta för alla av det är vi igen, personen dom hatar så. Jag har skjutit på det flera månader, så jäkla dumt egentligen. Kanske gick vi tillbaka till varandra för vi båda var ensamma, ledsna eller saknade varandra. Men det är något med vår kemi som gör att det inte funkar. Vi har träffats om helgerna, jag har inte åkt lika mycket ut. Jag har prioriterat. Men det funkar inte, alltid är det jag som inte kan visa känslor, enligt honom är jag iskall precis som vanligt. Idag fick jag mess där det stod “Utan Chevan vem vore du då? Ingen utan bilen. Du klarar dig inte utan den”. Visst bilen är en stor jävla del av mig men även om jag sålde den vore det ju ändå jag fast utan Impala. Jag är ingen lätt person alltid det är jag själv medveten om, jag har ett jäkla humör men jag tänker inte finna mig i all skit. Att lämna någon man älskar är förmodligen bland det svåraste man kan göra, men vad har jag för val? Just nu känns det som jag inte har något val, att bli utskäll för när jag är inloggad, att jag raggar på alla jag skriver med, att jag enbart är ute för att festa och ragga med bilen.

Är det jag? Nej det är det inte. Jag kanske är rädd för vad alla skulle säga, tycka om att jag gick tillbaka men det är nog osäkerheten som tar överhand. Osäkerheten att förlora allt som man en gång haft och varit säker på. Att lämna någon och försöka gå vidare är inte det enklaste, inte någon man älskar iaf men i dagsläget verkar det inte finnas någon annan lösning. Mitt hjärta tillhör honom, jag älskar honom men vi verkar inte kunna leva med varandra men inte utan varandra heller. Detta är verkligen jätte svårt för mig, jag har så himla svårt att släppa taget. Allt är inte hans fel, allt är inte mitt fel, vi har bara svårt att hitta en kompromiss för att kunna leva ihop verkar det som. Men jag kommer sakna honom mest av allt…

Nu har ni fått en inblick i mitt liv… Men mest var den för dig, för du kanske skulle kunna förstå.
MEN
I don’t want to be all by myself…

Puss&kram

Crusingen gick fin fint:) Under mitt tredje varv genom torget blev jag stoppad där Bilsport Classic stod och tog intervjuer. Han stoppade bilen och lotsade in mig på en extra plats där alla kunde se bilen. Sen började frågorna om mig och bilen, namn, modell, vad jag tyckte, hur länge jag haft den och så. Magnus skrattade hela tiden och upprepade mina svar, det var så jäkla pinsamt och stå där uppe när alla kollade. Han tyckte det var extra kul eftersom det var fem tjejer i bilen, barbie girl spelades och bilen har tjejfärg. Många kort knäpptes på bilen under dagen och jag fick många tummar upp. Härligt:) Nyllet skötte sig utmärkt hela crusingen och jag och resterande passagerare hade skit kul.


Nyllet...redo att rulla


När man passerar genom torget...


Halvvägs igenom...


No comment...


Uppe vid Jysk...snart...


Kön är lång...hela vägen runt stan...


Min favoritbil under kvällen...Cheva 57a, VILL HA!

Ibland var det långa irriterande köer men jag lyckades rulla runt och komma igenom torget fyra gånger, lite trängsel och många blickar. Crusingen var faktiskt bra och det var mycket bilar. Festen på kvällen däremot får inte några höga poäng av mig, musiken var rent sagt urtråkigt och Conny hade blivit lite väl full när han gick upp. Kort sagt, festen var jäkligt tråkig även att jag drack.

Som alltid måste man väl nämna lite av det bästa och sämsta:
BÄST: Att Bilsport Classic intervjuade mig och bilen blev poppis
SÄMST: Idioten i Cadillac caben som orsakade köer för att han körde max 20km och stannade varannan sekund för prata med bilar i motgående riktning. Pga av sådana bildas proppar och det blir kaos. Därför både tutade jag och skrek....(kan tilläggas att jag låg bakom honom)
SNYGGASTE BILEN: En läcker grön Cheva 57:a. Jag dreglade över den. Gick en väldigt fin Impala 58a med.
FÖRVÅNING: Så många 65:or. Jag räknade till minst 9 stycken.
MEST TRÅKIGT: Alla jävla slagsmål, vi är alla ute för samma sak, tråkigt med bråk då..

Annars var kvällen jävligt kul och roligt med så många bilar... Tjejen som spelade Barbie Girl eller Var ska vi sova i natt, ja ni, det var jag:)

Puss&kram

Impalan är färdig. Står på tomten nytvättad och fin. Nya rutan sitter i och allt har blivit satt på plats. Både växlaren, baslådan och stegen funkar, just nu iaf, kan ju vara tillfälligt som vanligt haha
Några 17 tummare blev det inte idag med jag är lika glad för det. Nu ska bara termostaten bytas, lite olja i och tanka upp.

Sen bär det av till Nybro crusingen:) Super härligt väder idag så sådana dagar är man nöjd att man har cab. Till vintern får det bli en hellack märkte jag idag när jag gick runt bilen i dagsljus men men även att den inte är bäst eller vackrast så finns det inte ett öre i skuld och den duger till mig. Jag är lycklig med den, det är väl huvudsaken?

Självklart måste man ha en intro låt för ikväll med, vad kan vara bättre än Barbie girl?hahaha

Ha en härlig lördag, det tänker jag ha:)

Puss&kram

Hela fredagskvällen lär tillbringas i verkstaden skruvandes på Impalan. Känns som man inte har något liv alls då hahaha. Eftersom rutan blev limmad ville glasmästaren att tejpen dom fixerat den med skulle sitta så länge som möjligt, helst till i morgon. Å inget vatten på rutan= tvätta caben är omöjligt. Blir min egen fusk tvätt hehe och snabb polering, men ikväll ska allt på. Lister, inredningen och allt annat krafs. Måste bort med ett cdfack för växlaren ville inte vara med sen strömen blivit bruten, å åka utan musik är OMÖJLIGT!

Rebban kommer redan vid 3 tiden i morgon för vi ska fixa frisyrerna, raggarlugg är ju mitt personliga varumärke. Bilen kommer att rulla i morgon vilket som, skönt.:)

Annars har jag fått ett roligt uppdrag, ska göra reklam för valfritt företag som slutuppgift i marknadsföringen och koppla och analysera, det blev DHL och Sveriges åkeriförbund och företaget som får en egen reklam är självklart åkeriet. My sweet boys:) Lite gratis reklam är ju fint:)

Annars är mitt humör allt annat än nice, fint att du inte bryr dig, vad jag vill säga lär jag inte göra på bloggen. Men helgen är laddad med härliga upptåg och ska bli så jävla härligt att komma ut med bilen igen. Se upp allihop, I'm back:)

Bilder från helgen lär komma när jag vaknat och nyktrat till och orkar sätta mig och köra över korten, kanske på söndag eller om det är illa på måndag hahaha

Ha en riktigt härlig helg, det tänker jag ha:)

Puss&kram

Japp nu är bilen fylld med mer folk än vad som egentligen får plats, bara tjejer. Vi lär bli tjejbilen på crusingen... På själva crusingen ska jag faktiskt offra mig själv och köra, ganska skönt det. Förra året höll jag igång från kl 3 till typ kl 3 på natten och jag kan lova att jag hade fått mer än tillräckligt... Så i år kör man crusingrundan själv, slipper bli uttittad och riskera att göra bort sig på hemmaplan eller bli för full... Perfekt. Men när bilen blir ställd sen på kvällen så blir det party även för min del. Hur jag ska komma hem är en annan fråga, ena delen får någon skjutsa mig eller får jag ta en liten promenad hem. Det lär säker lösa sig, lära Rebban att köra Impala kanske? Nja vi får som sagt se. Elle är det väl tänkt att hon ska komma framåt kvällen så då är ju problemet löst. Annars är det Jag, Rebban, mamma, Anna och Ewe som tänker vara stadiga passagerare. Impalan har fortfarande jobb på, byta termostat, oljefilter, fylla olja, tvätta, polera, kolla upp ljudet, sätta i inredningen och sätta på lister. 17 tummarna kanske kanske hinner åka på också, beror på hur mycket tid det finns över. Cragar SS fälgar kan väl vara en trevlig omväxling... Det är mycket kvar till lite tid men det ska nog gå, ibland får man kämpa lite extra...

Sägs bli toppen väder i helgen, härligt, caben lär vara nere hela dagen, över tusen bilar räknar dom med. Lilla Nybro lär vara överfullt av raggarbilar:) precis som det ska va:)

Syns vi i helgen tro?

Puss&kram

Bilen kommer bli klar:) Mitt älskade Nyllet. Å hör å häpna allihop, jag ska köra crusingen. På kvällen får någon skjutsa hem mig. Här kommer bilder från gårdagens arbete...


Här står Nyllet och skäms...



Hålen är igen svetsade...



Tusen lister där baksätet skulle vara egentligen...



Ny målat...



Alla sätt är bra...





Baby...

Puss&kram



Mina dyra fälgar har blivit förstörda av saltet....grrr....