Ja. Här sitter jag som en liten tjockis och äter kebab pizza. S J U K T gott.
jo, jag var ner till "grannbyn" och gick in på deras lokala kebab makeri!
Jo nu kan det ju vara så att jag har varit där förr.
MEN idag var det inte som alla andra ggr. Först väntar jag på en bärgare som jag skulle äta med. När han kommer fram fick han precis jobb så han var tvungen att åka direkt.
Vilket resulterade i att jag fick gå in själv o köpa med mig en pizza hem.
Jag kliver in:
Gubbe: jaså. fick du ingen bärgare?
Jag: he he nej det var en gammal arbetskompis bara
Gubbe: Jaså, gammal?
Jag: Ja, jag jobbade där förut, tidigare.
Pizzagubbe: HEHE tidigare va
Jag: Aa, i min ungdom he he
Gubbe: hehehe ja du kan ju inte va så gammal.
Jag: hehe nej kanske inte!
Jag beställde o slog ner mig på en stol. (ja du läste rätt)
Gubben sitter vid bordet rakt över.
Man kan se att han är stammis där. Han ser ganska sliten ut och har en öl framför sig. Och han pratar lite otydligt.
Han berättar om att han varit ambulansförare och att han haft mycket kontakt med bärgarna på olyckor.
Vi pratar olyckor och kommer överens att det värsta är när det är barn med.
Som han sa:
"Man kommer och gör sitt jobb. Man är proffisionell. Man tar inte med sig jobbet hem"
Han berättar om en sjukdom han har, som tillslut tvingade honom att sluta jobba och gå i förtidspension.
Samtalet blir mer och mer deppigt. Men då kliver Patrik ur sin bil utanför.
Gubbe: (till pizzagubbe) AH vafan nu kommer Patrik
Pizzagubbe: va Patrik, var?!
Gubbe: fan nu ska han kolla på sport.
*Patrik kliver in*
Gubbe: Tjeenare Patrik
Patrik: A hej vafan.
Han sätter sig vid gubben.
Patrik: vafan gör han där inne? ska nån äta?
Gubben: ja hon. *pekar på mig.*
Patrik: vadå? ska du äta?
Jag: jo jag hade ju tänkt det..
Patrik: O.o
Patrik går fram till tv:n.
"hur faan får man igång denna?"
Gubbe: ja men nere till vänster.
Tv:n hoppar igång och nu hör jag inte så mycket mer vad som sägs.
Patrik tittar bort mot tavlan där det står "Dagens Lunch". Men det står inget under.
"Fan va gött dagens verkar vara då."
Min pizza är klar nu och jag tar den och åker hem.
Jag har aldrig träffat varken gubben eller den här Patrik innan.
Men visst är det ändå lite roligt, hur det kan bli på en liten pizzeria i en liten by.
Over and out / Fröken Miller
Ej fordonsrelaterade blogginlägg saknar kommentarsmöjlighet