Veckan som gått har jag inte berättat så mycket om.

Dels har det ju varit extremt påfrestande med lackeraren och hans nycker om att jag ska betala en hel massa för att han strulat med delarna, och jag vet fortfarande inte hur det ska lösa sig. Antingen får jag väl betala, och är i så fall uppe på 3600 kronor, över fyra månaders väntan på delarna och jag är ändå inte säker på att han fått dem bra och att han inte sabbat dem under diskussionerna som varit.

Han kommer hem igen den 16:e eller 17:e och har sagt att han ska skicka delarna utan att ta ansvar för hur de ser ut när de kommer fram, och att jag får lösa ut paketet...

Jaja, efter tisdagen har jag försökt släppa det där ett tag, har mått dåligt så det räcker över det nu.

Det vi har gjort i veckan i alla fall är att Embla har fått åka inlines! :D

Hittade ett par billiga på secondhanden som vi köpte, och sedan behövde vi komplettera med skydd och lagom stor hjälm, vilket vi gjorde när barnbidraget kom. Hjälmen vi fick tag på passar både till inlines, skridskoåkning och cykling, så den kändes vettig. Skydden var inte så dyra, men jag har sagt att hon inte får ställa sig på inlines utan skydd, det är så lätt hänt att man slår sig fördärvad... (Jo, jag åkte själv för ungefär tio år sedan. Sista gången var nio år sedan, drygt.)

Så i tisdags eftermiddag bestämde vi oss för att det var läge att testa. Embla fick på sig alltihop och vi kanade iväg här på framsidan. Hasade sakta runt kvarteret, hand i hand med mig, och efter några hundra meter började det släppa lite... :) Tog paus på lekplatsen ett kvarter bort och när vi fortsatte tog jag några bilder och sedan åkte hon själv:


Embla har fått på sig sina inlines för första gången, nu ska här tränas... :D



... övning ger färdighet! :D Första dagen på inlines! :)

Dagen efter mötte jag henne vid skolan och lät henne åka hem, och samma sak dagen efter det. Övning ger färdighet, och nu klarar hon sig riktigt bra även utan mitt stöd.

Då kom ju nästa steg i processen...

JAG på mina inlines....

Dit kom vi idag... :P

Jag har då alltså inte stått på mina på nio år. Då hade jag åkt lite av och till under ett års tid, men var ju allt annat än säker på det jag höll på med... Motionsåkte lite med mamma och kompisarna, och var alltid lite nervös över att behöva stanna någonstans... Backup-planer med lyktstolpar, träd och bänkar, gräsmattor och buskage fanns ständigt... :)

Slutade åka efter en kväll med motionskörning som avslutades med en mycket obehaglig känslomässig överraskning. Pojkvännen kom ut från biografen hand i hand med en annan tjej. Jag kollapsade totalt. Och efter det har jag inte tagit på mina inlines mer.

Förrän idag.... :P

NEJ, det finns inga bilder från nutid, tror väl inte jag är galen nog att ta med kameran ut när jag vinglar runt som Bambi heller?! Men det gick faktiskt förvånansvärt bra, inga vurpor, fick upp rejäl fart (väl mycket fart faktiskt!).... Problemet är att jag glömt hur man bromsar. Eller om det är att jag aldrig lärde mig det ordentligt förra gången heller...

Jaja, kul var det i alla fall, var ute i tjugo minuter och spände mig nog så mycket man bara kan spänna sig överhuvudtaget, så när jag kom in igen var jag rätt mör... :) Embla och två av hennes kompisar jublade och sprang med mig och tyckte det var jätteroligt i alla fall... :)

Får väl fortsätta träna nu när jag fått fram grejorna i alla fall... :P Måste ju i alla fall lära mig hur man stannar... :)

Puss // Ellen :)