Jag blir så trött. Embla kommer till mig fullmatad med dumheter. Först trodde hennes klasskompisar att hon var på väg till skolbussen i stället för att möta mig, att åka till fel "hemma" alltså. Men hon dök upp på rätt plats till slut. Fräser, gör grimaser, morrar om att hon HATAR Stockholm och att flyga verkar farligt...

VARFÖR måste hon tvingas ta ställning för att skydda någon annans åsikter hela tiden?!

Kan hon inte bara få njuta av det som hon faktiskt tycker är roligt, utan att få dåligt samvete inför någon?
För en vecka sedan när hon åkte härifrån såg hon fram emot att fira höstlov, hon längtade till Stockholm och favoritmuseet, hon var glad över att få sova över hos sin moster Kattis och vi hade planerat Halloweenfesten med kompisarna här i byn och det kändes som ett bra höstlov, trots att vi inte skulle till Bryssel som varit vår första tanke.

Men efter gårdagens samtal och dagens hämtning verkar det mesta rätt värdelöst.

Och jag är bara så trött... Jag försöker verkligen få det här att fungera, och försöker verkligen göra något trevligt för Emblas skull.

Varför kan vi inte bara få njuta av VÅR tid tillsammans? Jag försöker prata väl om det andra hushållet och de aktiviteter som väntar där, håller tyst om vad som händer här när hon är borta för att hon inte ska komma i kläm och ser VERKLIGEN till att inte uttala mig negativt om vad de har för sig i det andra hushållet.

Varför ska då JAG behöva ta så här mycket skit hela tiden?!

Det gynnar ju i alla fall inte Embla. :( Får se om jag får henne på rätt köl idag överhuvudtaget, eller om det krävs fler dagar, och hur mycket jag orkar lyfta och peppa för att det ska fungera.

Jag vill bara lägga mig och gråta. Men jag mår så illa av den här pressen att jag tror jag kommer kräkas i stället. :(

/ E