Insåg att det faktiskt var februari idag. 28 dagar kvar till mars. Snart är alltså våren här hoppas jag verkligen. Tycker januari har känts som tusen år typ. Tiden bara rusar på... Snart studenten liksom jippi :-) Är verkligen helt slut. Orkar inte ta tag i något känns det som. Satt och pluggade rättskunskap hela kvällen nu, har nog fått in 10% känns det som. Verkligen inte likt mig! Kan läsa om och om igen, får inte in det i skallen. Annars brukar det vara läsa och sedan slå ihop boken och komma ihåg allt. Jag är så trött på skolan! Riktigt trött alltså. Fast allt känns jobbigt och segt just nu, vill inte riktigt ta tag i något. Jag orkar helt enkelt inte.

Volvon står på åkeriet, har inte brytt mig om den på flera dagar. När allt går emot en tappar man suget lite. Nja den står bra därborta tror jag, annars lär jag väl få höra om den är i vägen. Impalan ska bort så fläkten blir lagad, annars lär inte min chaufför vara lycklig på mig på lördag säger jag bara. Inte grabbarna i baksätet heller. Tre grabbar vill man ju inte ha gnällandes över att det är kallt, då lär väl jag bli galen på dom stackarna... Värmen har varit kass men om vissa insisterar att veva ner rutan så blir det inte varmare precis hahaha men seriöst, fläkten ska lagas så det blir lite varmare. Det är inte bara ni som tycker det är kallt, det är verkligen kallt! Om det är kallt ute vill säga...å det är det nu...:-(

Hästarna är haltfria nu, dags att ta tag i dom alltså. Fuxen ska linas och hanteras från marken ett tag innan jag hoppar upp igen, det är ett stort måste. Min stjärna däremot är det bara att rida ut på i skogen, hon är normal liksom haha även att hon tror att ensilagebalarna ska anfalla henne ibland. Ponnyn måste klippas, manar ska rykas. Det är tusen olika saker att göra! Jag har inte orkat ta tag i allt bara. Projektarbetet ska vara klart om tre veckor enligt planen, jo tjena att jag kommer hinna det.
Mitt dygn skulle behöva 48 timmar känns det som, eller så behöver jag en rejäll spark i baken bara så jag kommer till skott bara.

Ja just nu vet jag inte om jag ska skratta eller gråta ärligt sagt, eller gå å krypa ner i sängen.
Något måste jag göra iaf. Ta tag i mitt liv och sätta fart helt enkelt. Det är väl alltid en början...

Puss&kram