Nu har jag fått nog. Riktigt ordentligt nog. Du av alla. Jag trodde aldrig du skulle göra så mot mig igen. Ärligt, det är bara att inse, alla människor går inte ihop med alla. Du skäller på mig, du bråkar över små saker som när jag var inloggad på garaget eller vilka som skriver till mig. Det känns som att du vill ha total koll på mig 24 timmar om dygnet! Du är extremt svartsjuk och senast vid julfesten anklagade du mig för att ha ihop det med Martin, du vet att han är min allra godaste vän. Vad än som har hänt, vilka som kommit och gått i mitt liv har han alltid stått vid min sida. Konstigt att jag litar på honom, och ja, jag älskar mina vänner. Men min kärlek till honom är inte annorlunda på några sätt än kärleken till mina tjejkompisar. Bara för att vi är vänner betyder det inte att vi hamnar i säng.

Jag har ett liv som innebär att jag är ute mycket på helgerna, det visste du när du träffade mig så det är ingen nyhet. Du jobbar i veckorna så då blir det aldrig att vi ses. Men du ser allt ur din synvinkel och fattar inte att jag kanske också blir ledsen och sårad. Vi lovade att träffas så mycket vi kunde, men hur har det blivit. Nästan varenda torsdag har resulterat i bråk som slutat med att du gör slut sen blir det bråk varför vi inte träffas på helgen. Jag kanske sårar dig men du sårar mig minst lika mycket om du inte förstår det. Du litar inte på mig säger du, hur ska jag kunna lita på dig? Du säger att jag är ditt livs kärlek. Du säger att om jag hade älskat dig så hade jag gjort allt jag kunnat för att få det till att fungera. Vad tror du jag har gjort? Jag har försökt. Men att ständigt få dig sur som resulterar i att du gör slut, ja det är inte så roligt...

Jag har tagit tillbaka dig, du har tagit tillbaka mig, ser du inte själv vad som sker? Vad vi än säger så återgår vi till samma mönster igen. Hela tiden säger du att allt är Larssons fel sen han hörde av sig, att jag gör samma sak mot dig som han gjorde mot mig. Allt är inte hans fel, han är inte en del i vårt förhållande. Det han gör mot dig är så som Mia gjorde mot mig förra gången. Jag har inte ljugit för dig, inte bedragit mig så jämför inte mig med honom. Jag har svikit dig ibland, men du har svikit mig med.
Att ha en kille som ena dagen är allt perfekt med och dagen efter är det slut med funkar inte, allt om och om igen.

Jag tänker inte sitta och påstå att allt är ditt fel, jag är också skyldig. Men du ska inte bara anklaga och skylla på mig, för allt är inte mitt fel det vet du med. Jag orkar inte längre helt enkelt. Det är nog bäst för båda. Med tiden inser du nog det med. För jag kommer aldrig kunna ändra mitt beteende gentemot dig om du inte ändrar ditt sätt. Jag har alltid älskat dig och kommer alltid att göra. Vad som sker i framtiden kan jag inte lova, det kan bara framtiden utvisa.

Puss&kram