Mycket har hänt...väldigt mycket... Lördagen tillbringade jag i ett garage där det hölls på med tusen olika grejer. Jag gjorde ingen nytta utan gick mest och latade mig eller satt och kelade i soffan. Jag åkte i tristess till min goda kompis och trodde i mitt vanliga positiva tänkande att ikväll ser vi nog på andra chansen, joo säkert. Blåst! bilskruvande för fullt var det när jag kom dit och lackande. Luktade färgångor i hela garaget... Men snyggt blev det. Sigge lackade plåten runt mätarna på instrumentpanelen. Blev först en grund sedan vinrött och sedan mycket glitter på:-) blev faktiskt snyggt... Martin sprang mest runt och visade grejer och jag, ja jag gjorde ingen nytta för grabbarna alls. Eller jo föresten, räcka en ficklampa och en tång räcker nog va?hahaha trevligt hade vi iaf. Sigge hade med sin lilla hund, nja kanske inte så liten, en rottweiler. Super gullig och så himla snäll! Tror Asta som hon heter hann bli lite kär i mig för hon låg gärna i soffan med sitt huvud i mitt knä...sååååå gulligt. Jag blev helt salig, insåg nog hur mycket jag saknar Donna:( Det kommer nog bli en liten vovve framåt året, vill bara ha lite mer koll på vad som ska göras och hur man lever till hösten. Självklart passade jag på att ragga lite hjälp av dom händiga grabbarna, efter mycket tänkade inne i lokalen trodde dom att dom lokaliserat mitt fel på bilen, dom lovade även ett svagt ögonblick att hjälpa mig hahaha minns ni det? Vi satt och hade fina diskussioner och deras teori blev slutligen bensinpumpen och trasiga lampor. Förvirrad som alltid har jag inte ens tänkt på hur det låter när jag vrider nyckeln till tändningsläge men med det kollat på söndagen insåg jag att grabbarna kunde ha rätt, den klickade bara och låter inte bzzzzzzzzzz... Ja vi får väl se. Försökte köpa den gjorde Sigge med. Å mina american racing fälgar trodde M han skulle få lägga tassarna på.. No way boys!

Ja var ju ett par dagar sen jag var här inne och uppdaterade lite som ni märker...

Söndagen bestog av jobbande i pissigt väder och sedan stress för att hinna bli klar till husvisning. Jag hade nog höga förväntningar så jag blev grymt besviken. Huset var helt okej. Tomten var som ett åkerlandskap och stallet....nä där gick gränsen. Garaget och stallet skulle bara behövas slås ner och byggas upp ett sprillans nytt. Dvs för mycket jobb. Hagarna var ostängslade och det fanns mycket jobb. Mer än jag vill ha.

Resten av söndagen blev plugg och Rebban och jag har haft si sådär 5 veckor på oss att göra våran svenska redovisning klar, 40 minuter innan lektionen blev det idag. Resterande av min dag kommer bestå av plugga, prov prov prov och förhör förhör förhör och uppsats i morgon. PÅ EN OCH SAMMA DAG! Inte konstigt om man stressar, kommer väl tappa hår bara för det här. Jag är riktigt trött på skolan! Skulle planera inför studenten idag, kalla om att 3a inte kan komma överrens, jag har Impalan iaf klar, klänning och mössa:p ska bara hitta en chaufför, skor och en klänning till nattsudden hahaha

Kärleken är i botten så långt ner den kan komma känns det som. Allt känns faktisk totalt jävla hopplöst på den biten. Alla tror jag är en känslokall jävla bitch som inte bryr mig för fem öre men ärligt ni vet ingenting...absolut ingenting... Ni vet inte hur jag känner eller mår eller något. Men jag vet att det finns folk som har det tusan så mycket värre än mig så jag tänker inte sitta här och gnälla röven av mig. Alla har problem så är det ju bara, ingen människa kan alltid vara lycklig. Jag får inte min kärlek till att fungera så är det, jag är jävligt ledsen över det, förstörd, men man kan inte ändra på vissa saker. Om jag gråter mig till sömn varje kväll är inte någon annas ensak, det är mitt privatliv. Min fasad kommer väl falla inför alla en dag, men den dagen den sorgen. Jag har älskat, jag älskar och kommer alltid älska dig så är det bara.

Men jag har väldigt goda vänner vilket jag är så himla tacksam för, dom gör mig till den jag är, dom finns där stöttar, hjälper mig. Dom är mitt liv, utan dom skulle jag aldrig finnas eller vara den jag är. Men nu känns det som att jag skrivit tillräckligt för idag...

Puss&kram



Martins coola och härliga Buick