Idag kan jag inte låta bli att le trots alla bekymmer och problem. Ett litet oskyldigt leende av glädje syns på mig. Jag kan inte göra annat än le just idag. Om vi ska ta oss till anledningen varför så börjar det så här... 08.47 vaknar jag, av mig själv. Första gången på evigheter. Är riktigt utvilad och kan i lugn och ro lufsa omkring på morgonen. Hinner ta lite kort, leka med katterna, sminka mig och göra allt utan stressa. Det var så himla skönt. Åkte hämtade Natta och kom i tid. På svenskan fick jag en glad nyhet, redovisningen blev framåt flyttad till vecka 13. Jippi. Det innebär att jag har en sak nästa vecka, tyska som jag redan kan:) Det hela resulterade i att jag skuttade ut i korridoren och tog några glädjeskutt över min nyvunna glädje. Då enligt min älskade Rebban påminde jag om Tiger i Nalle Puh, för han hoppar ju runt jämt. Men men större eftertanke av min kära vän gjorde hon om rollerna så att det passade oss alla. Puh gänget kanske vi skulle döpa om oss till?hahaha Sen var dagen nästan slut... Jippi.

Hemma upptäckte jag att Tyson åkt idag, Dalarna nästa, nja vet inte vad jag tycker om det hela men han får det säkert bra. Soffan som stör mig här vid datorn ska ut ikväll, någon ville tydligen ha den?! Hmm så jag ska få assistera som bärare...bläää... Innebär ett himla jobb för mig att flytta möbler tvärs över huset för att få det snyggt, men sådant är bara roligt egentligen. Helgen är det Öland planerat men jag börjar tveka på om jag vill åka, har jag verkligen lust? Får se...

Impalan börjar ta form och snart ska den vara ute och rulla på gatorna igen, ni kan nog inte ana hur mycket jag längtar. Projektet efter den är 855an och sedan har jag inga mer projekt:) Inte under sommaren iaf. V70n börjar jag lessna på med ska ändå ta mig tid att städa till den i morgon. Dom har ju rasat i pris så den lär väl få rulla tills den stannar...eller vem vet. Ja det har jag glömt, jag är ledig torsdagar tre veckor framåt, har självstudier. Våren är här med känns det som...ja jag är glad idag.

Allt börjar faktiskt ljusna nu, iaf idag. Men jag vet, man lär sig av sina misstag eller erfarenheter. För varje gång man blir sårad, ledsen eller något så blir man bara starkare. Man lär sig hantera motgångar och sorg, man har inget annat val. Hur svart det hela verkar ibland blir det ändå gryning efter natt. Tiden läker såren säger dom, gör den verkligen det? Dagen kommer komma då man blir nåt annat än man var en gång. För som dom säger, efter regn kommer alltid sol.

Puss&kram


Ja detta ska då vara vi...enligt Rebbans definition:)