Kunde helgen sluta på något mer misslyckat sätt? Lördagen var hemsk, aldrig ångrat mig så mycket att jag åkte till något ställe som jag ångrade det i lördags. Jag har blivit så jävla blåst. Folk som jag trodde stod mig så jävla nära verkar har spelat ett spel med mig, att jag bara varit en bricka i deras tidsfördriv. Impalan ger mig mycket, både för och nackdelar men det går inte att komma ifrån att folk väljer en för bilen. De utger sig för att vara ens vänner sen när man lämnar bilen hemma är man ingen. Man är luft. Man finns inte. Folk man litat på i vått och torrt sviker en och gör saker man aldrig trott. Jag tänker inte sitta här och säga att alla är sådana men det finns folk som är sådana. Folk som man trodde så gott om som varit fel.

JAG ÄR SÅ JÄVLA BESVIKEN PÅ ER!

Visst kom och be om ursäkt dagen efter och skyll på fyllan och att ni inte menade det, men ärligt, du gör så varje gång du får chansen. Ibland duger man, ibland inte, allt på dina villkor- är det vänskap? Det var som jag skrev, du tappade mig igår och blir du inte mer mån om mig så kommer du tappa mig helt. För jag finns jag med.

Självklart finns det riktiga sötnosar på Öland med, Millan till exempel. Den tjejen är guld värd för mig, hennes pappa med. För Millan skulle jag göra vad som helst. När som helst. Egentligen var det två personer jag blev så extremt besviken på så jag bestämde mig att jag ville inte vara kvar under några omständigheter. Absolut inte åka i samma bil hem. Klockan var säkert framåt ett två och jag var både ledsen och besviken. Och fast på den jäkla ön som kallas för ÖLAND! Med ett samtal så hade Danne snart kommit över från Kalmar för att hämta mig. Han fick med sig en tjej som hade gråten i halsen, eftersom han känner mig allt för väl så förstod han att något var fel. Innan vi hade kommit till bensinmacken satt jag nog och grät för fullt tror jag. Det var en lättnad att komma bort därifrån. Åkte in till Kalmar, hade ont i huvudet så det sjöng om det, var rödgråten och allmänt arg och ledsen. Kom på att jag faktiskt bara ätit två mackor och liten bit av en pan pizza som Gamen matade mig med, så vi åkte till Shell och åt. Gullig som jag var matade jag min lilla ängel med lite korv och mos och stack honom inte med gaffeln tror jag. Alla hade hunnit försvinna när vi kom tillbaka så blev ett varv sen åkte vi hemåt. Kollade på en Golf som var till salu mitt i natten sen satt vi och bara pratade lite.

Det kändes så jäkla underbart att veta att det finns faktiskt någon som älskar och ställer upp och bryr sig om mig trots allt vi gått igenom. Det är guld värt.

TACK

Puss&kram