Jag e ganska fascinerad på hur det finns personer som säger att dom hatar vissa egenskaper och sen så är dom det själva hela tiden.
Visst att ingen är perfekt men att ha någonslags dubbelmoral kan väl inte va försvarbart?
Man kan ta som exempel att någon hatar falska människor vilket är något som dom flesta kan hålla med om.
Problemet tycker jag kommer när personen som uttryckligen tycker detta beter sig just på detta sätt, just falskt.
Hur går detta ihop, är personen så blind i sin uppfattning om hur han uppfattas av andra så att han inte ser hur han gör eller kan det va så att han helt enkelt tror att han kommer undan med det?
Samma sak med folk som säger att dom inte gillar sura människor, men sen så blir dom det själva och jäkliga som man kan kalla det jäkligt svårflörtande.
Det finns saker som vän man kan leva med men man kan fort komma till den gräns att det helt enkelt inte fungerar.
men något av det värsta är när personen i fråga inte går att lita på, man kan säga att personen har inslag i sin personalitet som skulle kunna kallas för mytomani.
kanske låter som rapparkalja men i grunden tror jag att det är rätt.
Kanske ett tillfälle att tänka till hur man egentligen beter sig och är som person.