Nationaldagen är ingen dag jag brukar fira speciellt. Men i år tänkte jag göra ett undantag. Vi har fått en medeltidsby här i Götene kommun. Medeltidens värld.
Har ni sett filmerna om Arn? Ni vet, Jan Guillos medeltida romanfigur som är med och skapar Sverige?
De utspelar sig till stor del här. Aranäs, där Arn föds heter egentligen Årnäs och ligger en mil härifrån, borgruinen finns faktiskt alldeles intill det dagis Embla gick på. Sedan rider han och jagar här på Kinnekulles sluttningar, raggar upp sin Cecilia i Husaby som ligger några kilometer från Kinnekulle Ring, och så hamnar han i kloster i Varnhem mellan Skara och Skövde. Cecilia spärras in i Gudhem, mellan Skara och Falköping. :P I slutet av böckerna bygger Arn en kyrka, i Forshem. Det är bara några kilometer härifrån.
Hur som helst, när filmerna var färdiga beslöt Götene kommun att göra en satsning. Jättekul! :D De köpte in alla husen från filmerna, och byggde upp en medeltidsby vid infarten till Götene, helt nära den stora Preem-macken i korsningen E20/Rv 44.
Där finns nu husen, en marknadsplats, en tornerspelsarena och en hel massa aktiviteter. När man löser entre får man också ett aktivitetskort där man utan kostnad får prova på bågskytte, yxkastning, ridning, diverse olika hantverk, arkeologi... en hel del kul alltså! :D
http://www.medeltidensvarld.se/
Kommunen hade bestämt sig för att anordna nationaldagsfirande i Medeltidens värld, och dessutom fanns möjlighet att rösta i parlamentsvalet samtidigt, så vi klädde oss medeltida, laddade med matsäck och pressade de sista dropparna bensin ur bilen och körde den där milen dit!
Vilken höjdare! :D Nationaldagsfirandet var traditionellt, med tal och salutskott och sång och sånt, inne på tornerspelsarenan. Sedan minglade vi i byn och hade det trevligt, röstade i Arns storhus (kändes riktigt högtidligt!) och tittade på tornerspelen med fart och fläkt! :D
Nationaldagsfirande på tornerspelsarenan. Kolla in alla fotografer! :P Längst bort är Nils från samma bildbyrå som jag tillhör, sedan min tidigare granne Göran från lokaltidningen och så min vän Stefan som driver Hällekiskuriren och är son till mina närmaste grannar. :) MINA fotografer! :D
Just utkommen ur Arns storhus efter att ha röstat i parlamentsvalet. Embla tog bilden av mig!
Nationaldag med tornerspel i Medeltidens värld. Bernard är målmedveten! :)
Embla leker på hinderbanan i Medeltidens värld. I bakgrunden byarna från Arnfilmerna.
Embla leker på hinderbanan i Medeltidens värld. I bakgrunden byarna från Arnfilmerna.
När firandet var över körde vi hem och tänkte ladda om, på kvällen var det bilträff på Coop i Mariestad, och vi var laddade och sugna. Hann dock inte riktigt så långt innan mamma ringde. Brorsan hade krockat! :O Personen som körde ut framför honom omkom i smällen.
Detta blev jag tvungen att briefa genom att akutblogga, så den bloggen finns här: http://www.garaget.org/mypage/blog.php? … ost=59769. Bilderna fick jag av en gammal kollega på lokaltidningen, vilket var skönt, för när jag SER hur det ser ut kan jag lättare förstå det som hänt.
Brorsans pickup efter den kraftiga smällen. Änglavakt!
Efter en stunds briefing och diskussioner och samtal och... ja, en del krishantering helt enkelt, då var jag rätt trött. Kände inte alls för bilträff längre, men Embla och jag enades ändå om att det nog var bra att komma hemifrån en sväng. Vi rullade därmed iväg mot Mariestad och bilträffen på Coop. Tyvärr var där väldigt tunt med bilar, men det var ändå skönt att träffa lite folk. Jag kände inte alls för att fotografera, men Embla hittade några fina bilar och snodde stativet och använde sin egen kamera.
På väg in till Mariestad hejdade vi oss och njöt av solnedgången i Björsäter.
På väg in till Mariestad hejdade vi oss och njöt av solnedgången i Björsäter.
Embla hittade en fin Pontiac som hon bara var TVUNGEN att fotografera. Och vips var jag av med mitt stativ eftersom hon behövde det...
Embla fotograferar målmedvetet, och eftersom hon norpade mitt stativ fick jag vackert försöka fotografera på frihand där i mörkret...
Jag försöker ta några bilder på frihand eftersom Embla norpat mitt stativ. :)
På kvällen tog energin slut, jätteslut, helt tvärt, så vi kom inte hem. Orkade inte hela vägen, så vi svängde in hos Storm och sov över där i stället. Embla var mycket belåten.
Dagen efter hade vi tänkt träffa mamma/mormor, men fick inte tag på henne. Då bestämde vi oss för att åka över till syrran i stället. Det var nog ett smart drag. Hon var rätt omskakad efter olyckan dagen innan, då det triggade minnen av när hennes sambo krockade för en tid sedan.
Vi umgicks och hade det trevligt några timmar, åkte till sportaffären och fixade nya inlines till Embla (hon hade fått pengar till det i födelsedagspresent) och sedan hemåt lagom till kvällen.
TRO bara inte att det blev vila sedan, nya inlines måste ju testas. Och givetvis måste mammor också åka inlines då. Attans också! :P Knäppte en bild av det glada barnet och la sedan in kameran i lägenheten innan vi åkte iväg.
Embla testar sina nya inlines. Och eftersom jag stod på mina egna blev det bara en bild, sedan var jag smart nog att lägga in kameran INNAN jag slog sönder den! :P
Åkte en del för många år sedan, när jag bodde i Jönköping och sedan i Mariestad. Sen åkte jag inte på nästan tio år, och nu bor jag i en by som LUTAR! Jättemycket till och med! :P
Upp till skolan gick det bra, uppför är inga problem. Sedan körde vi på tvären på cykelbanan, och där gick det ju varken upp eller ner... Men SEDAN! Vi skulle ju tillbaks hem igen. Och då gick det nedför! :O
Alltså. Elskåp, staket, buskar, träd, gräsmattor är bra. Men när det bara är låga stenmurar på sidorna, asfalt på vägen och... nedförslut?! Det går ju bromsa till en viss gräns. Det borde gå att bromsa mer... Men JAG kan i alla fall inte få stopp på de där livsfarliga tingen! Och det höll på att sluta illa. Jag kör med full uppsättning skydd, handled, armbågs, knä, och givetvis hjälm på det. Men JÄKLAR vad jag slog mig ändå. Det small så pass att Embla inte ens skrattade åt vurpan, trots att den måste sett rätt dum ut.
Trots handledsskyddet fick jag en rejäl bula i handflatan, och var svullen och öm i armen i flera dagar. På ena skinkan trädde efter några dagar fyra stora blåmärken fram, för att sedan tona av till tre som försvann på några veckor.
Nu VILL vi gärna åka mer, men det känns så fånigt att ta bilen iväg till någon planare plats varje gång.
Finns det någon som har lust att åka en runda med mig/oss och lära oss hur sjutton man får stopp på sina inlines när det går nedför, INNAN vi slår oss fördärvade?!
VÄLKOMMEN hit i så fall. Jag... hm... kan bjuda på paj! :D Se min förra blogg för pajexempel! :D
Kramar / Ellen :)