Har suttit och försökt beta av och gjort en massa bilder den senaste veckan. Har passat bra, kroppen spårade ur grovt, så jag blev ändå lite bunden till att hålla mig hemma och ta det lilla lugna några dagar.
Nå, bland alla klubbbilder och bankörningar (allt finns i forumet under Bilder och i mitt galleri under Evenemang) så hittade jag även lite bilder som hör till bloggen! :D
Veckan före skolavslutningen var jag ensam, utan Embla. Förberedde för skånesemestern och någonstans var det nog lite för mycket kan man säga... Det höll på att gå riktigt illa.
Men vi tar det från början. :)
På måndagen följde jag Embla till skolan på inlines (gissa om hon var lycklig), och sedan cyklade jag hem och stupade. Veckan innan hade ju varit minst sagt intensiv med utflykter, nationaldagen i Medeltidens värld, brorsans olycka, bilträff, besök hos syrran och inlinesåkning.
Således låg jag i soffan framåt eftermiddagen och behövde duscha när det plötsligt ringde på dörren! :O Som tur var visade det sig vara Embla som stod där. Jättestolt! Hon hade varit i affären med sin pappa och de hade hittat hennes cykelnyckel igen! :D
Tyvärr var hennes pappa inte helt nöjd med att behöva köra förbi min lägenhet så hon fick lämna in cykelnyckeln så hon fick göra sig osams med honom för att få göra det... :( STARKT av henne att ändå stå på sig och se till att dem hamnade rätt! :D
Efter en välbehövlig dusch var jag rastlös och fortfarande upprörd över att Embla inte helt självklart fick lämna in sin nyckel till mig, så jag tog en promenad på berget. När jag vandrade nere vid klipporna och grottorna vid Söcke och såg solen sjunka över Kållandsö och Läckö slott kom plötsligt vikingaskeppet Sigrid Storråda seglande över Kinneviken. Givetvis gick jag utan kamera denna kväll, så det blev till att "bara" njuta av den praktfulla synen! :D
Tisdag var kroppen inte mer samarbetsvillig, men mamma kom och hämtade mig för att hon behövde köpa tyg och ville ha sällskap. När JAG ändå hade sällskap passade jag på att boka in en synundersökning. Har haft mina glasögon i elva år nu, utan att kolla synen en enda gång. Det är inte så enkelt när man inte kan planera innan, utan måste spontanåka en dag då synen känns "normal" och därmed inte kan boka tid tidigare än samma dag.
Med mamma och väninnan Anna-Karin som smakråd gjorde vi ett optikerbesök, och det visade sig att synen inte ändrats alls mycket. Dock är ju mina glasögon VÄLDIGT slitna, både bågar och glas, så jag ser ju en del ufon på grund av det. :P Tyvärr hittade jag inga bågar som kändes riktigt bra, det mesta var för stort/för brett, men jag plockade ändå med några hem.
Efter undersökningen var jag väldigt trött, så det var skönt att mamma var med och körde. Dessutom behövde jag handla mat, så hon tog vägen över Coop Forum. Där hittade jag ett par fina sandaler, precis sådana jag letat efter sen förra året. Halva reapriset. Mamma var gullig och köpte dem åt mig! :D
När jag kom hem däckade jag fullkomligt på toaletten och därmed var dagen över för min del. :)
Wiee! Nya skor, halva reapriset på Coop, och jag fick dem av min mamma när vi handlade mat! :D
Onsdag var jag väldigt yr och påverkad, men satte mig med moholmsbilderna, från körningen den 16 maj. Bra, bara typ tre veckor efter att det varit? Snacka om att ha svårt att få ihop tid och energi. Jäkla strulkropp. Skriver jag som skriver om det här två månader efter att det varit?! Jaja, det säger en del om min vardag är jag rädd.
Varvade bildarbetet med matlagning och närmare 20 toalettbesök. Att dessutom få ett brev från Försäkringskassan där det stod att de tyckte jag ska börja arbetsträna till hösten kändes... ja... orimligt?! Känner mig så otrillräcklig, för varje aktivitet jag ger mig ut på faller något annat. Som hushållet. Eller hygienen. Rastlös och lite ledsen över min oduglighet blev det en promenad med toarullen i fickan och Anna-Karin i handsfreen... Tur man har rara vänner som håller modet uppe när man känner för att skita i allt (inte bara bokstavligen, även om jag börjar ledsna på skitdagar också!). :)
Torsdagen fick bli en plockdag bestämde jag. Förbereda lite inför skolavslutningen dagen efter. Fick för mig att byta gardinerna som jag tänkt skaffa nya en längre tid. Budgeten har dock inte tillåtit det, så nu kom jag på att jag skulle testa att hänga upp farmors gamla spetsprydda lakan i stället. Det blev riktigt bra, och jag fortsatte plocka med lite av varje, trött och förvirrad, men ändå, monotont plock brukar distrahera mig bra från att tänka på hur jag mår när det är jobbigt.
Dock insåg jag att jag nog var lite mer ur slag än jag själv förstod...
Det kunde gått illa... DUMT att starta fel platta och ha ett plastdurkslag stående på den... :O
Det blev till att fly ut ur den rökfyllda lägenheten, efter att jag fått upp köksfönstret och hittat brandvarnaren så jag kunde få ur batterierna och få den tyst. Mitt i röran kom pappa in en sväng, och insåg nog att jag höll på att tappa greppet. Fick ta med maten ut på gräsmattan, där Anna-Karin mötte upp mig, och sedan lät vi lägenheten stå öppen och vädra medans vi tog en promenad uppe vid Bergsbo. Sebbe och Tobbe gjorde oss också sällskap. Härlig kväll, behövdes för att väga upp denna ganska kaotiska dag.
På vandringsleden vid Bergsbo. UNDERBART! :)
En vacker orkide utmed vägen. :P
Vilken sommaridyll! :D Kinnekulle är VACKERT!
Efteråt fick jag skrapa smält plast från spisen. Rev också ur sängkläderna och började tvätta allt i sängen, eftersom det luktade bränd plast om allting. Det kändes inte om den ultimata uppladdningen inför skolavslutningen att sova på soffan, men sovrummet var helt uppochner och jag kände att jag höll på att fastna i något slags perfektionist-prestationsträsk för att få rätsida på allt igen.
Ni vet när livet skenar och det inte känns som om det går att få stopp på det? Precis så, men jag insåg det själv och blev faktiskt ganska orolig för mig själv där i kaoset...
Nä. Nu är bloggen lång nog, fortsättningen får hamna i nästa text i stället!
Kramar / Ellen :)