TISDAG
Efter att ha kommit hem i alldels för kristen tid igår så hade man i och för sig fördelen av att vara pigg idag. Det såg ut att kunna bli en bra dag med vettigt väder, dagens körning började inte förrän på kvällen precis som dom flesta andra vardagar men det är bara skoj att hitta på lite annat än att köra, både bilar och förare mår nog bra av det.
Efter dom vanliga bestyren med dusch, gott kaffe, lite skrivande och en härlig frukost började vi diskutera dagens planering. Vi hade under gårdagen diskuterat ett flygmuseum jag varit på tidigare och alla verkade intresserade och själv var jag beredd att offra mig då det är en upplevelse. Efter att ha pratat med Franzetti så var vi alla överens om att vi skulle ta oss dit. Franzetti fick bli chaufför då han hade en 4 sitsig bil med ljudisolering och all bekvämlighet.
Ett tag senare är vi alla instuvade i M3:an och ställer nosen mot Hermeskeil och flygmuseet. Resan var cirka en timma lång och det var växelvis landsväg men även någon bit motorväg. Som vanligt bjöds man på generösa vyer var vi än kom, Moseldalens sluttningar var lite grädde på moset och vi mådde alla gott under resans gång. Till slut var vi framme och allt såg ut som sist jag var på besök här, man möts av en Concorde vid parkeringen som är kopia ombyggd till cafeteria, resten är innanför murar och mina medresenärer hade nog inte riktigt koll på vad som fanns här..
Concorde
Utställningen som har finnits här under kanske 40 års tid har med tiden växt och är väldigt omfattande, dels har vi flera stora lokaler med mindre flyg, helikoptrar, instrument, flygstolar, turbiner och guuud vet allt, en av mina favoriter som amatör möter man efter insläppet i form av en gammal polishelikopter från 60-70 talet, helt underbar är den i sin enkelhet. Efter att ha betat av en stor del av inomhusutställningen gick vi ut till utomhusutställningen och här snackar vi massor av plan och helikoptrar. Det är både krig/Charter/last/räddning och alla möjliga former på flygfarkosterna. Där finns både Viggen och Draken från Sverige men även klassiska bombplan, gigantiska helikoptrar och charterflyg från 70 talet. Själv har jag dålig koll på flygets historia men förra gången jag var här hade 2 av mina medbesökare en grym koll på läget och även denna gång hade ett par riktigt bra koll på planen.
Mitt lilla favoritobjekt på utställningen!
Vi traskade runt och njöt här ett par timmar och kikade och diskuterade farkosterna, konstigt nog dök det upp ett antal amerikanska stridsplan på himlen under tiden vi var här vilket kändes lite extra coolt.. Till slut var vi ganska möra och kände oss nöjda med all, alla verkade nöjda med besöket vilket var trevligt. När vi lämnat byggnaden och var på väg därifrån insåg vi alla att matklockan ringde i oss, vad skulle vi göra åt det då?? Efter ett tag beslöt vi oss för att köra in till centrum i Hermeskeil och leta upp något lokalt hak för att inmundiga lite tysk lunch. Efter att ha irrat runt ett kort tag parkerar vi bilen och traskar upp mot något som liknar en gågata. Vi hittar några olika placen och slumpen tar oss in på ett av ställena. Väl inne ser det ut som klockan stannade för massor av år sedan, rent och fräscht var det men OLDFASHION. Dagens serverades och priserna var humana trots 3 rätters lunchmeny.
Efter att ha klämt en pytteliten öl och en sallad kom lunchen in, jag kan väl inte säga att någon tyckte det såg gott ut och ingen verkade hjula precis. Det var stora kokta köttfärsbollar i vit sås med kokt potatis. Nåja vi blev mätta och insåg att Tyskland inte BARA består av schnitzel. Besöket rundades av och vi kände nu att tiden började bli knapp om vi skulle hinna hem och göra oss själva och bilarna klara inför kvällens körning. Resan hem gick smärtfritt och vad annars med Micke som chaufför, jag menar så sakta som han kör kan INGET hända :-)
Direkt när vi kom hem noterade jag att Christoffers bil led av ett läckage, det visade sig vara diffen som läckte lite, inga mängder men tillräckligt för att det skulle behöva ses över. Vi beslutar oss för att åka ner till Raeder och se om dom kunde se över nivån och komma med ett utlåtande. Franzetti hakade på med sin bil utifall vi skulle få lämna Christoffers bil.
Väl på plats hos Raeder och Benedikt så börjar vi tugga med dom, riktigt trevliga och tillmötesgående killar detta, som jag gärna supportar varje dag! Franzetti hade en del på sin bil han ville få åtgärdat och bokade tid till morgondagen, dels var det topplagringarna men även en del annat. Christoffers bil skulle ta en timme att åtgärda och vi beslöt oss för att åka iväg så länge och göra ett par ärenden. Tiden blev ganska lagom för att åka bort till insläppet och låta Christoffer investera i lite varv, att få detta gjort nu istället för ikväll när ALLA skall handla var ett smart drag. Vi drog oss sedan så sakteliga tillbaka mot Raeder och kommer dit lite innan utsatt tid, dom har inte påbörjat bilen än så vi sätter oss ner däruppe på kontoret och slösurfar lite, förresten nätet är låst men nyckeln är 123456789raeder123456789
En stund senare var bilen klar och följande dom erkunnades. Det var ingen större fara, det hade dock saknats 8-9dl olja och det förekom ett läckage. Christoffer var inte orolig utan beslöt sig för att köra vidare och lösa detta på hemmaplan. Efter att ha betalt 30 euro för arbetet så tackade vi för oss och drog mot Döttinger Höhe och tankarm efter det så hämtar jag fassan och vi är redo för ännu en kväll på banan.
Fassan börjar med att åka en stund ned Christoffer och det är stenrätt att testa olika fordon och förare, för egen del spelar det ingen roll vilket som, ensam är det lite lättare och med passagerare lite trevligare. Vi noterar att det är klart mindre medtrafik idag även om det i vanlig ordning är långt ifrån tomt. Det är som vanligt lite frigörande för själen att komma ut på banan, höra spisen morra och däcken gnälla när man plågar dom igenom dom olika kurvpartierna. Nu när man har varit här några dagar börjar man kunna banan och bilens beteende ganska bra. Jag känner dock fortfarande att jag fegar på en hel del ställen där det hade gått att gasa mer, Flügplatz är en klassiker där jag tappar en hel del för att jag fegar. Kanske avskräcker det faktum att vänners räckeskostnader här har varit högst imponerade och att det inte är några större problem att driva ut åt vänstersidan av banan om man är lite oförsiktig.
Dagens arbete på banan omfattar partiet pflanzgarten II ner förbi dom här stenarna på vänsterkanten som burrar massor och som man lätt glider ut på. Detta är ett snabbt parti och man tappar både rytmen och massor av fart/tid, loggarna pratar om ett genomsnittligt tapp på cirka 10-11 sekunder här.
Man kan tycka vad man vill om att dom lagar räcke under turistkörningen men nu är det iallafall så. Efter något varv hakar fassan på och agerar burkslav :-) Vi får några trevliga varv i vettigt tempo ochmed inte allt för mycket trafik även om det är långt ifrån tomt.
På tredje varvet vi tar tillsammans så kommer en ringtaxi ut på banan precis bakom oss. Jag beslutar mig för att se om vi kan haka på han en stund, dels brukar dom bjuda på lite powerslides men det var såklart även en liten utmaning att haka på den med sina 400 V8 hästar. Man kan väl säga att dom flög förbi oss redan vid bron (bridge)
Men SÅ fort gick det inte och en stund innan armcrokurve var jag ikapp igen. Vi lyckades hålla oss på rimligt avstånd hela tiden även om det på långrakan innan aremberg såklart blev ett glapp, dock var jag ikapp redan efter Fuchsrörhre igen, nere vid werseifhen slickade jag rumpan på han och lika fort försvann han efter Bergwerk.
Så där höll vi på hela varvet i stort sett. En R8 flög förbi efter Bergwerk och en 997 släppes förbis precis innan karusellen båda jagade ringtaxin.
Nere i Brünchen släppte ringtaxen förbi R8:an och 997:an och då passade även jag på att köra förbi. För mig funkar det att leka följa john och det blev en hyffsat varv om man bortser från vägarbeten. Roligt var det oxå att kunna ha visuell kontakt med taxin hela varvet, visst dom kör inte galet fort men inte står dom stilla..
Här bjuder jag på en film från varvet bakom Ringtaxin: http://youtu.be/GMN--e54_CU?hd=1
Fassan hoppar över i Franzettis bil och vi drar iväg något varv,för att köra med gatdäck och med Chesterfieldfåtöljer i Kupén går det förvånansvärt fort för herrn. Nu var det dessutom väldigt lite trafik av någon anledning så jag valde att passera och mata på lite. Det var dom sista varven denna dag som var dom snabbaste under resans gång, bästa tid blev 8.34 med ett vägarbete från Pflanzgarten II ner till en bra bit innan Schwalbenschwantz, detta stopp kostade i snitt 10-11s om jag jämför loggar före och efter vägarbetet kom dit. Det blev en optimal tid på 8.18 vilket är nytt rekord. Jag måste säga att jag belv imponerad av vad dom gamla Kumho däcken kunde erbjuda i grepp trots ett antal år på nacken och med ett väldigt magert mönster.
Vibrationer har uppstått i bilens framvagn och jag tror det är en del gummi som byggt på däcken men även lite annat i form av obalans mm. Jag kände mig oavsett vilketnöjd med dagen och valde att runda av dagens eskapader på det svarta. Efter att ha samlat ihop oss lite och tagit gemensamt beslut om att åka hem hoppade vi in och rullade hemåt. Christoffer hade åkt hem i förtid och nu fickjag klart för mig att han var så kass att han inte orkade mer, ni vet ju hur vi killar mår när vi är förkylda :- )
Själv passade jag på att ta en härlig dusch, klämma några iskalla bira och kolla lite film från en härlig dag på banan. Att ha ny kamera som sitter fast monterad i bilen är ett stort lyft även om jag fortfarande bråkar med inställingarna för att inte få så mkt motljusutifrån. Trots detta är det riktigt bra kvalitet och det är såklart skitskoj att kika på i efterhand.
Mat och ölklockan ringde och var går man en tisdag om inte Lindehof! :-) Det var jag, Fassan,Franzetti, Christoffer som äntrade stället denna kväll. Det var en lugn och härlig kväll som vi skulle få njuta av på detta place som känns mer och mer hemma för varje gång jag är där. Dagen till ära ser jag till att beställa en grillhaxe med fassan, han orkar inte en hel men ville smaka så vi splittar en helt enkelt. Lite extra sallad och en extra pilsner på det så är saken biff :-) Maten var alldels underbar och portionerna varlite stora även för en välående skåning måjag säga. Renate har mer tid ikväll och kommer över till oss och bjuder fassan på special-the och oss andra på Jäger efter maten. Nu dricker jag inga massor av Jäger men nog slinker det ner en så här på kvällskanten. Det var jäkligt gott att bara i lugn och ro få sitta och insupa atmosfären och sedan mixa ihop det med dagens äventyr, flygmuseet och sedan lite bra körning framåt
Tidigare under kvällen noterar jag en Green Hell Racing jacka i baren men funderar inte så mkt på det, jag visste ju att Darius kom därifrån och min nätvän Are:s bil är byggd där, nu såg jag Darius i baren igen och ölen hade tagit ut sin rätt då han vackert hade somnat i baren och sussade riktigt gott, det var skönt att se andra göra vad jag själv brukar lyckas med :-) Han var i tryggt förvar mellan Renate och Helga så det fanns ingen anledning att vara orolig. Kvällen löpte på smärtfritt och nog passerades det en bunke pilsner och några Jäger till för ovanlighetens skull, Renate var verkligen på hugget ikväll och pysslade om oss mest hela tiden. Även om kvällen blir relativt lång så är det så att Christoffer mår skit och känner sig hänging, till slut vill han hem och då klockan är runt ett känns det som en alldels perfekt tid att åka hem, i vanlig ordning finns det ju en dag i morgon oxå. Vi ser till att göra rätt för oss och tackar för en härlig kväll innan vi åker hem, jag är lite osäker på om det är denna kvällen vi tar Christoffers bil till krogen, han har sinterkoppling iallafall och det va INTE lätt i början för fassan men det börjar ta sig så sakterliga, han har insett att vara lite mer digital och gasglad löser detta. Roligt var det iallafall ibörjan. Jag har aldrig kört bil med sinterkoppling men polaren har en cittra lådbil med SJUUUK koppling som verkligen hugger och har ett spel på typ 2mm, kan det vara värre?
Väl hemma känner iallafall inte jag för att somna nädå jag skall vara vaken hela natten och bara göra massa skoj saker, det är iallafall det jag tror men alla vet hur det slutar efter inte så lång stund. Nåja jag fortsatte kika på filmer från dagen och konstaterade att jag var riktigt nöjd med dagens körning, det vara såå mycket bättre än i helgen och hade bara inte vägbygget varit där så hade det varit dags att besöka tatueraren och gravera in en ny tid, hur var det nu OM INTE OM FANNS? ;-) Det jag funderar över innan jag somnar är att jag vill ha mer pulver, mer vrid och mer grepp, inga överdrifter men 300 hästar och ett par snäpp maffigare däck hade varit underhållande. Jag somnar in denna sena natt och inser att vi haft ännu en kanondag, gott väder, goa vänner, bilar som funkat vettigt och en hel del körning, vad mer kan man begära egentligen? Tack du däruppe som tar hand om oss och ser till att allt funkar!
Imorrn är det en ny dag med nya äventyr...