Efter två öl har jag nu kommit på hur jag ska bli förmögen på mitt motorsportengagemang…
Förutom bra ekonomi får jag även bo ståndsmässigt eftersom de flesta behandlingshem för missbrukare är inhysta i gamla slott eller herrgårdar. Mitt behandlingshem ska bestå av följande avdelningar:
1) F1-avdelningen. Detta är den största avdelningen eftersom den omfattar åldersgruppen 10-25 år. Här är behandlingstiden längst eftersom man har hoppats och trott så länge, och man måste ta det försiktigt med defibreringen eftersom det här är unga människor. Behandlingen sker ofta ihop med andra drabbade familjemedlemmar s.k. farsor. Här gäller det att försiktigt förklara vad som hände, eller rättare sagt vad som inte hände.
2) STCC-avdelningen. Denna avdelning är inte så stor men oftast har dessa patienter levt hårt under kort tid och har blivit bländade av att synas i media såsom TV, tidningar samt i folkhav. Här gäller det att reda ut privatekonomin och anpassa dessa personer till ett liv där andra inte ska sköta allting utan en del av terapin går här ut på att sköta vardagliga ting såsom att hålla ordning på rummet samt att uppföra sig på ett korrekt sätt i vardagsmiljön. Hygglig prognos för dessa men Rayban-abstinensen brukar dock vara värst.
3) Värstingavdelningen. Här blir det inga medelhavsseglatser utan dessa ska fostras genom att bli funktionärer på tävlingar. Här blir det enkel inkvartering i fält och kosten består av varm korv med eller utan senap, samt halvljummen Pepsi. Något som kan få den mest förhärdade att knäckas och inse att racing inte bara är glamour och räkmackor.
4) Familjeavdelningen. Många har missköt familj och vänner under längre tid, därför sker terapin här i grupp och här gäller det att hitta ett nytt gemensamt intresse. En hund eller ett religiöst engagemang enligt AA-metoden kan här vara den rekommendationen som patienten behöver.
5) Avtalsavdelningen. Detta är en dagavdelning där man får lära sig skillnaden med att skriva autografer och sätta sitt namn på ett avtal. Här finns mycket att göra men vi har tagit fram olika standardavtal så det blir endast intensivkurser på 3 och 5 dagar. Det senare för värmlänningar som har ett eget språk och egna seder som ibland behöver översättas och tolkas.
6) Mediaavdelningen. Även detta är intensivkurser om hur man lär sig att prata utan säga något. Här ska man även lära sig olika tolkningar såsom att om allt är klart så betyder det att man ännu inte har fått nej etc.
7) Sponsoravdelningen. Något som alla har hört talas om men få har sett. Avdelningen kombineras med en barnhörna, där de intagnas barn kan underhållas av en sagofarbror som berättar om gamla tider eller skrönor om dem som faktiskt har fått uppleva detta fenomen att få nöjda sponsorer.
Såsom all annan behandling av missbruk och beroende ställer staten upp helhjärtat på denna idé och betalar mellan 2-5000:- per dygn för varje patient. Avdelningarna 5-7 är det dock svårt att få bidrag till och måste subventioneras av de övriga avdelningarna. Kanske kan man förlägga dessa till glesbygd och få ett EU-bidrag.