Ja man kan inte säga att vi har tråkigt här nere. =)
Äventyret började redan i onsdags när Bålstasläpet missat att berätta att jag bokat släpet mitt i deras semester...
...så det blev lite panikroddning av släp förståss. En veckas hyra på preem eller statiol kosta ju ungefär vad man får ge för ett bättre begat, men det fanns inte tid för sådant. Istället hittade vi Järfälla Släpservice som kunde fixa ett tipp-släp. Dom hade iofs semesterstängt precis som bålsta, men dom ställde upp ändå. -Jäkligt nice.
Väl i garaget visade sig kolven till tippen ha sett sina bästa dagar. Egentligen var det väl kranen för sänkning, men likväl funkade inte tippfunktionen, så vi tog transans ramper och bygge om lite så det passa. =)
Vi mötte upp Fjällkon Emil från de djupa skogarna i Norrland, och Fräsarn från Sorunda i Nynäs färjeterminal på torsdag eftermiddags.
Båtfärden gick rätt lungt. Iaf om man ser till sjögången. Rätt skabbig hytt, så fräsarn gick och la sig under en trappa. När han kom tillbaks till hytten på morgonkvisten börja dom ropa efter han i högtalarsystemet. Daniel Broman, to the reception!
Han glömte pass, pengar och nycklar under trapen. Bra nivå. =)
Emil hade ju varit i Polen och bott på samma hotell förut, så han fick guida från färjan fredag lunch. Det tog ett par varv på kullerstenarna innan vi gav upp och hämtade kartan i bagageluckan. Skicket på vägarna hade man hört en del om, men jag hade fått för mig att plattorna och stenarna borde ha rättat till sig LITE sedan första världskriget? Det var offroad och bil-trial nästan hela vägen kändes det som. Hotellet ligger lite snyggt insprängt mellan ett nerlagt sjukhus och en kolsvart tegel-byggnad där det bor fullt av vildkatter. Ordet slum får helt klart en ny innebörd. Ändå är det bara ca 5-10 minuters promenad till city.
På fredagkvällen blev det utgång med våran polska guide Emily. Hon och två kompisar visade oss till ett halv-flummigt hak i gammla stan. Helt klart bra röj, och strippor på bardisken lite nu och då. Oklart när dom tänkte stänga, men vid fyra-rycket tror jag.
på lördagen hade vi 36 grader utanför hotellet, solen gassade och det var rena medelhavskänslan. Jag och Emil handlade badbrallor, sen tänkte vi dra till stranden i Sopot. Det var 20-25 minuters vansinnes-resa med taxi. Väl i Sopot, hann vi ca en meter ut i sanden innan himmlen öppnade sig. Regnet vräkte ner och temperaturen sjönk till ca 21. Chock-väder, helt klart.
Söndag, raceday.
Upp med tuppen klockan 05:30. Emil och Fräsarn gick väl och la sig med tuppen, för dom var inte så snygga på morognen, men det gick att skaka liv i dom. Nalle och Andersson var vid klart bättre vigör iaf. =)
Inledningsvis körde jag nästan hela vägen till Ryska gränsen innan vi kom fram till att vi åkte åt fel håll på väg 7. Hmm, jaja, det regnade som mest hela tiden, och vi fick sms från Arek som bjudig in oss att vi kunde ta det lungt och stanna kvar på hotellet till lunch om vi ville pga regnet.
Hmm, I wish. Efter lite sköna vägarbeten och felkörningar så hittade vi iaf till banan. 10:30. =)
Det gjorde dock ingenting, för skurarna avlösta varandra. Hann gå runt och snacka med lite folk mellan skurarna iaf, och alla var jättetrevliga.
När klockan var fyra-halv fem och det fortfarande regnade var vi nästan på G att åka hem...
...men efter påtryckningar från arrangören lastade vi av. Bara vi körde EN runda, snälla, inte full effekt, bara ni visar upp bilen?
Att det regnade hindrade inte att dom körde hojjar mot bilar hela dagen. Dom gjorde bara uppehåll i körningen när det regnade så man inte såg banan.
Lite anorlunda kan man säga. Burnouts i depån och i uppliningen gav endast pluspoäng, och om man la en fläskig rökare på återlinine blev man mer eller mindre hyllad. Mycket udda.
Ingen bleachbox hade dom inte heller, för det var ju inte säkert att någon skulle vilja värma just där...
hmm. =)
Det slutade emellertid att regna och vi körde första rundan strax före 18:00.
Treans synkring sa upp sig med detsamma, blev väl 11,66 nånting. Lite oklart för jag missade det tidkortet. Tidkorten skulle man hämta med racbilen på återlinen, men jag trodde inte återlinen gick PÅ strippen bakom ett kravallstaket... =)
Ingen fick promenera till tidkortsautomaten, den hanterades endbart av gridgirlsen.
För showens skull körde jag en repa till, men växlade direkt till fyran från tvåan. Riktig eco-driving. Tänkte man kunde få titta på 60-fot och 201 meterstiden iaf?
201-meter mättes inte, 60-foten blev inte helt skämmiga 1,64. Klockan stanna på 12,5. Reaktionstiden landade på 0,6-någonting, och jag börjar förstå att dom inte har bättre reaktionstider här. I första rundan sprang startern och gömde sig när jag gick på launchen för att dutta mig in i stage. I andra körde jag vänster line så jag inte sköt brallorna av starten, men han börja veva och hålla på precis mellan prestage och stage den gången med. Jäkligt svårt att koncentrera sig med en totalt urflippad starter faktiskt. Hade varit bättre med en dator som slumpa vettig tid från stage till grönt...
...körde en tredje runda strax före 20:00 på kvällen.
60-fot 1,7x och 11,77 på 402m. Helt ok, utan trea tror jag. Ingen polack förstod det iaf, så jag tänkte att lika bra att ta seden dit man kommer. Torr-drog lite framför läktarna på återlinen och folk blev verkligen helt galna. hehe.
Ganska direkt efter vår sista runda stängde tävlingen för dagen och det blev dags för prisutdelning. Knappt nån ide att gå dit tyckte jag, men kunde väl göra det för att visa vår uppskattning kanske. Tro på fan att jag vann klassen! Helt sjukt. Jag blev så paff att jag inte visste vilken nivå jag skulle ställa mig på pallen. Ställde mig mig på tredjeplatsen först och folk vråla, testa överst, men då vråla folk ännu mer. Eh, kan nån här berätta vart jag ska stå kanske?
Hehe, ingen verkade klaga när jag stog kvar överst iaf.
Folk föresten, i Sverige brukar ju prisutdelningen nätt och jämnt besökas av de som ska hämta pris...
....men här gjorde dom det till en show, så det var rätt mycket publik kvar.
Att det var vare sig tävlande eller någon publik kvar öht efter 8 timmars regn var ju bara det helt sjukt gtymt!
Dessa mäniskor gillar verkligen sporten, inget snack om saken!
Utöver den stora pokalen delades prispengar ut som täckte allt jag spenderat hitintills och lite till. Inte illa alls! =)
Vi försökte göra en krogrunda igår, men söndagar var inte den stora partydagen i Gdansk kan jag intyga, så det blir förmodligen mera firande nu måndag kväll ist.
Imorrn kväll tar vi färgan tillbaks till gråa sverige. Ja det känns verkligen så. Känslan är att detta lika gärna skulle kunna ha varit medlehavet.