Ni som har läst del ett vet redan att min pärla har varit med om en olycka involverad ett råddjur, en blondin och en polis som är ett levande bevis på att även män kan tydligen ha mens...
Efter olyckan så fick jag ett råd om att ta bilen till en bilverkstad som ligger en bit utanför staden där jag bor. Jag följde rådet, ovetande om vilken typ av verkstad det var som skulle ta hand om min pärla.
Efter en lite smärre dispyt med försäkringsbolaget, Länsförsäkringar, så kom dom fram till att min bil var värd ca 40'000kr.
Det var väl helt ok, hade förstås hoppats på en lite högre siffra, men det var bara att acceptera läget.
Men det var ett problem bara.
Skadorna uppgick till en kostnad på 80'000kr... *gulp*
Tydligen så kostar orginal delar en förmögenhet, och jag är inte en förmögen man...
Så självklart ville bolaget att jag skulle lösa in bilen till dom, och dom lockade mig med ytterligare 5000kr. Så antingen fick jag 45000kr och ingen bil, eller 40000kr och en kvaddad 200:a...
Jag valde det senare alternativet.
Nu började jakten på billgare alternativ.
Det visade sig att om jag beställde ett shogunkit med glasfiber huv m.m. från usa. Så sparade jag in ca 25000kr istället för att köpa alla delar orginal från Nissan..
Valet vart enkelt.
Med lite hjälp av 200sx.nu så kunde jag hitta lite begagnade delar som fattades, så efter ca 3mån så hade jag nu alla delar som krävdes för att reparera min pärla...
Då befinner vi oss i Oktober.
Jag pratar med min mekaniker som heter Thord. Jag säger till honom att det är ingen brådska med bilen. Bara den är klar till April så är jag nöjd.
Thord svarar att det är inga problem det, mest troligen så kommer den att vara klar innnan dess.
November.
Thord har ännu inte börjat på min bil, och jag köper in lite mera delar till den. Men jag känner ännu ingen stress. Jag förtydligar för honom att det inte är någon brådska. Bara den är klar till April...
December.
Thord har ännu inte börjat på min bil. Jag lägger inte ner så mycket energi på det själv heller. Det är mycket jobb under denna månad så den springer som bara förbi...
Januari.
Thord har ännu inte börjat på min bil. Jag åker upp till verkstaden för att ta reda på vad som är fördröjningen.. Det visar sig då att Thord även är en lärare för fordonslinjen, en frivillig brandman, deltids anställd i Östersund, involverad i diverse föreningar och även det att han är en mekaniker.. Hmm. Då ska vi inte glömma att han även har fru och tre barn tror jag...
Jag börjar ångra mitt val av mekaniker.
Men som sagt, det är 4mån kvar, så det är nog ingen fara.
Februari.
Thord har ännu inte börjat på min bil.
Thord ringer mig en dag och säger att han snart skall börja, och tydligen så ska min bil bli ett skol projekt, där eleverna skall få bygga min bil. För dom går en styling inriktning..
Hmm.. Det börjar kännas lite olustigt, men visst. Vi kör på det.
Mars.
Nu börjar det hända saker. Alla skadade delar monteras lös och alla böjda balkar rätas ut.
Det nya kjolpaketet klämms fast för att testa passform.. Det visar sig då att det passar inte. Alls...
Arbetet med min bil saktas ner så pass att det nästan står still
April. (Nu skall bilen vara klar)
Bilen är inte klar...
Arbetet står still, lite små modifieringar sker bara.. Men inget som är något att nämna.
Thord lovar att köra igång nästa månad.
Maj.
Bilen står still.
Arbetet står still.
Thord lovar att köra igång nästa månad.
Juni.
Bilen står still.
Arbetet står still.
Thord lovar att köra igång nästa månad.
Juli. (1år sen olyckan)
Bilen står still.
Arbetet står still.
Thord lovar att köra igång nästa månad. (Har vi hört det förr??)
Augusti.
Bilen står fortfarande still, likaså arbetet med den...
Thord lovar dock inte att börja med den nästa månad. Nu lovar han bara att det kommer bli bra när det är klart..
Fan, den där bilen kommer att vara skattebefriad när den är klar som det verkar..
September.
Nu börjar det i alla fall röra sig lite smått med arbetet. Lite små modifieringar sker, jag köper in lite nya delar som jag undrar om Thord kan montera åt mig. Och det är inga problem. Nu ifrågarsätter jag priset som han hade gett mig i början. Eftersom det visade sig att detta projekt vart betydligt större än vad han trodde i början då han la ut pristaket.
Han svarar mig med att det är inga förändringar på prislappen. Det var som en kompensation för att det hade tagit så lång tid tyckte han..
Det var i alla fall ok. Så jag nöjde mig med det svaret.
För det priset som han gav mig är relativt lågt, och jag vet det att skulle jag ta bilen någon annanstans så kommer det att bli betydligt dyrare än vad han har lovat mig.
Nytt hopp infinner sig hos mig. Speciellt då det är en väldigt fin och sen sommar i Östersund. Så jag det fanns nytt hopp om att hinna få tillbaka bilen innan snön faller...
Oktober.
*suck*
Inte ett dyft har hänt sen jag pratade med honom sist...
Ingenting...
I slutet av Oktober faller snön.. Och den faller med besked.
Hela Östersund är täckt i snödrivor och kaos infinner sig då ingen var beredd på detta snö anfall Kung Bore gav oss..
Allt hopp är numera borta.
Jag orkar inte ens ringa och prata med honom.
November.
Det är nu det. Nu vill jag inte ha tillbaka bilen längre.
Det skulle vara för jobbigt att ha en nystylad och ny lackad bil i garaget som bara vill ut och köras. Men det går inte för att snön ligger tjockt över Jämtländska landskapet så som fettet på en billys pan pizza gör.
Det är onekligen jobbigt att inte ha min pärla tillbaka, men inte i närheten så ont det hade gjort att ha den, men inte kunna bruka den.
Nu kan jag inte göra så mycket mer.. Jag får helt enkelt hoppas på att den är klar till April.. Nästa år.
December.
Dit har vi inte kommit ännu, men jag hoppas på en alldelens speciell gåva från tomten i år... =)