själen anser jag sitta i karossen, hjärtat är ju batteriet, jag säger farväl var gång innan jag lossar batteriet tex, men som sagt karossen anser jag att själen sitter i, för det mesta annat går ju byta så så har nog isåfall min bil inte själen kvar snart, å bilens personummer sitter ju faktiskt också instansat i karossen...

på tal om sånt här så blev jag extremt deppig över att jag glömde säga hejdå innan jag en gång för alla dödade min reservdels bil (jag gillar inte reservdelsbilar, det är ju mord) men men, ni får tycka vad ni vill...

Förlorar en människa själen efter att ha transplaterat ett organ? Beror väl på men oftast märker du ingen skillnad. Men om någon snott min bil hade det inte varit lika skoj att få tillbaka den

Kan inte annat än att hålla med Niklas1987 här ovan.

Bilar har både själ och personlighet. Vänskapsband får man med sina bilar och oavsett om bilen är en strulig sådan eller fungerar kanon så vet man på nåt sätt att man måste ställa upp för varandra.
Dock har jag aldrig haft en bil jag blivit ärkefiende med och hoppas innerligt att jag aldrig kommer ha någon heller.

Att skrota en bil är som att ta död på en vän, skulle aldrig inträffa i min värld.
Har bilen redan avlidit(krockad) ska den ha en värdig begravning och vem vet, kanske en annan bil får ny livsgnista genom transplantation pga detta.

Mvh Mattias

Jag tror bestämt att min lilla Puma tappat sin själ. Jag har ju slaktat den totalt och inte mycket finns kvar. Jag ser det snarare som en pånyttfödelse, en reinkarnation.

Djuuuup tråd.

men vi tar ett exemplet med en cross ( honda ) om du byter motor på den och sätter i en motor från en kawasaki så säger du ju fortfarande att du har en honda eller hur? sedan byter du gaffel,styre,sadel,och ja allt förutom ramen men visst säger du fortfarande att du har en honda om nån frågar? haha kanske fattat den här tråden fel men ja....

Nu väcker man en gammal tråd but what ever.

Till er som säger att trådskaparen är galen eller berusad så kan jag informera er att detta var en ytterst djup filosofisk fundering.
Det finns nämligen ett liknande exempel inom filosofin som är rätt gammal.

Ponera detta:

Vasaskeppet som står på torra land och vårdas ömt. Men likväl ruttnar plankor och behöver bytas. Tänk er då att det finns ett till skepp som är likadant, vi kallar henne Saga, som är i mycket bättre skick. Detta skepp har ingen direkt intressant historia bakom sig så man väljer att ta en planka från henne för att ersätta en rutten på Vasa. Åren går men Vasa fortsätter att förfalla. Man tar fler och fler bitar från Saga tills det bara är masten kvar. Är skeppet Vasa fortfarande Vasa, eller bör man kalla henne Saga?

Vad tycker ni?

Nya bilar har ingen själ. Runt 80-90talet så försvann bilar med själar. Vettefan om min har det ens...

maco skrev:

Nu väcker man en gammal tråd but what ever.

Till er som säger att trådskaparen är galen eller berusad så kan jag informera er att detta var en ytterst djup filosofisk fundering.
Det finns nämligen ett liknande exempel inom filosofin som är rätt gammal.

Ponera detta:

Vasaskeppet som står på torra land och vårdas ömt. Men likväl ruttnar plankor och behöver bytas. Tänk er då att det finns ett till skepp som är likadant, vi kallar henne Saga, som är i mycket bättre skick. Detta skepp har ingen direkt intressant historia bakom sig så man väljer att ta en planka från henne för att ersätta en rutten på Vasa. Åren går men Vasa fortsätter att förfalla. Man tar fler och fler bitar från Saga tills det bara är masten kvar. Är skeppet Vasa fortfarande Vasa, eller bör man kalla henne Saga?

Vad tycker ni?

så sant så sant

Mortalis skrev:

Har linda rosing bytt själ fast hon stoppat in silikon överallt på kroppen? Verka va samma person som vanligt...

ja du ser. Hon är fortfarande lika korkad endå

maco skrev:

Nu väcker man en gammal tråd but what ever.

Till er som säger att trådskaparen är galen eller berusad så kan jag informera er att detta var en ytterst djup filosofisk fundering.
Det finns nämligen ett liknande exempel inom filosofin som är rätt gammal.

Ponera detta:

Vasaskeppet som står på torra land och vårdas ömt. Men likväl ruttnar plankor och behöver bytas. Tänk er då att det finns ett till skepp som är likadant, vi kallar henne Saga, som är i mycket bättre skick. Detta skepp har ingen direkt intressant historia bakom sig så man väljer att ta en planka från henne för att ersätta en rutten på Vasa. Åren går men Vasa fortsätter att förfalla. Man tar fler och fler bitar från Saga tills det bara är masten kvar. Är skeppet Vasa fortfarande Vasa, eller bör man kalla henne Saga?

Vad tycker ni?

Haha. Det var kul att se en sådan underlig tråd blev väckt ur sin dvala. Detta var bara en av många av mina många underliga funderingar, så det var kul att se intresset hos andra, och att det var så många som kände likadant.

Alltså ditt exempel är väldigt svårt att svara på, i min mening. Visst. Det är väl alltid Vasa...men ändå inte på sätt och vis. Mycket handlar nog också om form och fason på saker. Det är lite som restaurerade bilar. All plåt kan vara ny. Mycket av stommen kan vara utbytt. Motorn kan vara ändrad eller utbytt - men det är ändå den bilen.
Måhända mycket sitter i bilens identifikationsskyltar? Siffrorna kommer ju alltid vara desamma, även fast mycket byts ut..eller tänker jag galet nu igen..?

när man köper en "ny" bil så kan den verka själlös..men efter ett tag så knyter man band till den och därav ger man den en personlighet och en själ.

Hade en ny mattsats som jag monterade in i min PV 444 i somras, då dom gamla mattorna var hyfsat slitna.
Men efteråt så ångrade jag mig, då jag tyckte att en hel del av den gamla känslan försvann.

Xoff skrev:

...jag säger farväl var gång innan jag lossar batteriet tex...

Haha, ja jävlar! Jag var tydligen inte ensam om att göra så

Det sägs att rödhåriga personer har ingen själ :S

En bil kan bli våldtagen med...

En del folk massuppfittar ordet "själ", det Airone menar är nog, mer i ordets bermärkelse att man gillar bilen såpass mycket att man att det känns som om bilen lever, därav ordet "själ".

Jag vill nog påstå att jag kommer ha väldigt svårt att sälja min 200a sen när det väl börjar bli dags, har mekat o dona så jävla mkt med den där bilen o haft hur kul som helst, det kan faktist hända att jag smörjer in mej o bilen i växellådsolja o gnider me.. nej lugn nu för i helvete jag skämta... :>

Men visst är det så att bilen har en själ!

AirOne skrev:

Okej. Denna fråga är till alla bilnördar som ser nåt mer än bara en plåtburk framför sig
när de tittar på sina ömt vördade fordon.

Säg att en bil har en "själ". För vissa är det en självklarhet. För andra är det..mindre
självklart. Men när man byter ut delar; när slutar bilen ha en själ?

Att byta tändstift gör väl kanske inte att själen försvinner - men frågan är; hur mycket
ska man byta för att själen ska "försvinna" ur bilen?

Ursäkta om jag har underliga tankar..

Ursäkta frågan, men r0nkar du igång på din egen bil?

kawiZz skrev:

AirOne skrev:

Okej. Denna fråga är till alla bilnördar som ser nåt mer än bara en plåtburk framför sig
när de tittar på sina ömt vördade fordon.

Säg att en bil har en "själ". För vissa är det en självklarhet. För andra är det..mindre
självklart. Men när man byter ut delar; när slutar bilen ha en själ?

Att byta tändstift gör väl kanske inte att själen försvinner - men frågan är; hur mycket
ska man byta för att själen ska "försvinna" ur bilen?

Ursäkta om jag har underliga tankar..

Ursäkta frågan, men r0nkar du igång på din egen bil?

Eh..nej? Har du nån humor?

jag menar då såhär. rasar nåt på bilen känns det som skit att bilen inte lever liksom, men efter man har lagat det å dragit en sväng då känner man att han är tillbaka!

Rand skrev:

jag menar då såhär. rasar nåt på bilen känns det som skit att bilen inte lever liksom, men efter man har lagat det å dragit en sväng då känner man att han är tillbaka!

Hehe lite som jag då Förutom att jag även pratar med min bil..*host*