GMF Guitarparts hade ett forum som hette Planket när det begav sig. Där figurerade en skribent med användarnamnet Knutsson; ständigt på gott humör och med sån entusiasm och så stora händer händer att han inte kunde träffa bara en tangent åt gången. Hade diverse projekt som han delade med sig av, bl a Knutocastern. Det var en blå elgitarr av strata-modell tillverkad av vanligt prima svenskt granvirke - 'korta barr', förtydliga han. Strängarna var förankrade i sex aluminium-hylser tillverkade av urborrade pop-nitar. Lysande idé. Så planerade han en mer Gibson-inspirerad 'Les Plåt' hopsvetsad av stålplåtar, ett projekt som dock tydligen inte blev av.
Självklart beskylldes han för att vara ett 'troll', men alla följde vi ivrigt hans trådar. Man förundrades över hur nån kunde vara både så flippad och så kreativ - samt lite halv-händig utan att vara direkt pedantisk... Så försvann han. Nån sa att han dog, andra hävdade att Knutsson bara var ett alternativt namn på nån användare som dubbel-registrerat sig.
Ja vafan. Här sitter man alltså nu då... Tittar mig omkring. Planker, mässings-plåtar, veteranbils-delar, diverse lamper i olika färger. Och man kan bara konstatera faktum.
Jag har uppenbarligen blivit min egen Knutsson.
Hur gick det till, det här? Är det som en jovialisk motpol till den onda skogs-anden Bob i Twin Peaks? Alltså han som iklädd fadern Lelands kropp mördade Laura Palmer. Som sheriff Dale Cooper till sist lyckades driva ut ur den plågade gubben Palmer, bara för att själv bli det nya värd-djuret. Jag har varit obegripligt mycket i trakterna runt Hjortkvarn, Zinkgruvan senaste året, jag ger mig fan på att det är där nånstans Knutsson tagit mig i besittning.