Hej. Det är så att jag har en -94 Vento. Det är, som kanske bekant, en golf 3 med ryggsäck.
Jag har läst att om man vill ha ljudet fram till kupén så är bandpass bland de bättre alternativen.
Men då läste jag även att bandpass är svåra lådor att dels bygga och dels få att låta bra. Vid närmare eftersökningar såg jag även att det finns flera olika modeller (ordningar, som jag tror det kallas). Man t.ex. ha ett rör avstämt för djupbass och sedan ett lite högre.
Såg även några som var isobariska, vad är fördelen med dessa och varför ser man inte några sådana byggen?
När man sedan kollar på basens spec. brukar det ofta stå rekommenderad volym för både sluten och öppen, vilken av dessa skall man välja om man bestämmer sig för bandpass, ingen av dem kanske?



Jag stal denna bild från internet och vill gärna ha några av dessa byggen förklarade, dvs. fördelar och nackdelar. Speciellt "Bandpass 4", "Bandpass 6", "Tri BP4" och "Tri Iso BP6"

Venton är rätt otät, slit ut hatthyllan så kommer ljudet in i kupen oavsett låda.

Fördelen med en isobarisk låda är att den behöver bara halva volymen som om det bara vore en bas, men du får bara ljudtryck som om det vore en bas.
Antagligen därför dom flesta inte bygger sådana lådor, dubbla kostnaden för att få en mindre låda.

Isobariska lådor användes mest förut när baselementen krävde stora lådor, dagens baselement fungerar ofta i ganska små lådor och då behövs inte isobariskt kopplade basar. Dessutom blir portlängderna ofta ruskigt långa ifall man gör isobariska lådor med ett modernt element, vilket är ytterligare en orsak.

Det är dock tydligen inte alla sorters basar som passar att kopplas isobariskt, men vad som exakt bestämmer detta vet jag inte riktigt. Det får någon annan förklara.

Med isobarisk koppling menas alltså att två element sätts tätt ihop så att utrymmet mellan båda membranen bildar en egen "slutet utrymme", detta lilla utrymme är så pass litet att båda elementen "styr varandra" och kan därför spela väldigt kontrollerat.

Fördelen med isobariska lådor är att man kan göra lådan ungefär hälften så stor och ändå går basen lika djupt. Nackdelen är att fastän det handlar om två element så spelar lådan bara lika högt som ett element, man vinner inte något i ljudtryck alltså.

I praktiken spelar en isobarisk låda ungefär lika högt som en låda med enkelt element. Å ena sidan spelar den 3 dB lägre pga själva isobarikkopplingen, men å andra sidan halveras impedansen genom att man har två basar. Slutresultatet blir då som sagt att lådan spelar ungefär lika högt som det enkla elementet.

BP4 benämns "4:e ordningens bandpass", BP6 benämns "6:e ordningens bandpass" Den vanligaste varianten i bil är BP4, den är "minst svår" att få till man man säga. Skillnaden mellan tex BP4 och Tri BP4 är bara att den ena har två kammare och den andra har tre kammare, i övrigt är det normalt sett ingen skillnad på ljudet mellan dem.

Basar som är lämpade för sluten låda brukar passa till BP4-varianterna, basar som är lämpade för basreflexlåda brukar passa till BP6-varianterna.

Bandpasslådan är rent allmänt svår att få bra resultat med i bil, därför väljer många att inte bygga såna lådor. Det är mer viktigt att göra rätt med såna lådor än med basreflex och sluten låda. Denna lådtyp har också mindre frekvensomfång än basreflex/sluten, därför gäller det ofta att övriga högtalarna i bilen ska kara av att spela hyfsat djupt i midbasen.

Tusen tack för hjälpen! Det var precis sådant jag ville veta. Jag hade tankar på att bygga en bandpass men nu med lite mer kunskap om det hela tror jag bestämt att jag inte gör det, pga mitt grova tummen-mitt-i-hand-syndrom som jag har dragits med sedan barndomen.

Man ska ha någon form av beräkningsformler när man räknar ut en bandpasslåda. För BP4 så finns det handberäkningsformler så att man med hjälp av miniräknare kan bygga en hyfsad låda, men de flesta använder beräkningsprogram för dator istället. Alla varianter av BP6 kräver datorprogram vad jag vet.

Jag brukar räkna på bandpasslådor åt folk, men har hittills inte gjort några avancerade frekvensmätningar själv för att se exakt hur det blir i praktiken. Man får dock alltid utgå ifrån att den teoretiskt beräknade lådan (oavsett om det gäller bandpass, basreflex eller sluten) ofta bara utgör en "grundlåda", sedan får efterjusteringar göras.