Hej på er!

Det är dags att ställa in min bruksbil i vinterförvaring. Därför behöver jag under vintern en billig bil som tar mig från A till B.
Att den alltid startar är det enda jag prioriterar. Strunt som komfort och körglädje skippar vi.

Jag vill max lägga 30000. Pluspoäng om bilen kommer vara värd typ det samma efter en vinter och 500 körda mil.

Just nu kollar jag på trillingbilar (Aygo, Peugeot 107, Citroen C1) då jag tidigare haft en som jag var nöjd med, men det var några år sedan.

I min budget på 20-30k får jag en årsmodell 06-09, med miltal från 15000-30000.
Vad ska jag kolla efter?
Servad varje år, besiktad.
Typ alla i den åldern har börjat rosta en del, när är det för mycket rost för att gå igenom besiktningen?

Några exempel på bilar jag kikat på:
https://www.blocket.se/annons/1003100836
https://www.blocket.se/annons/1003066913
https://www.blocket.se/annons/1402396735

Vad tror ni, bra köp?

Finns det andra bilmodeller jag bör kika på? Kan själv inte komma på någon billigare och som är lika "driftsäker" som en trillingbil.

Kolla efter rost, servicehistorik och vsd som ev är gjort på den.
Bilarna i den budgeten är så gamla att en med 30k mil kan vara pålitligare och bättre köp än en med 15k mil.
En som körs mycket och långt sköts bättre, medan som som endast stadskörs sköts sämst. Vilken har mest mil?

Se till vad som.är gjort och hur den skötts.  Milen är ganska oviktiga på moderna till semimoderna bilar, men ack vad milmyten är seglivad....

Känns spontant som att tex en Yaris är betydligt mer bil inom den budgeten och dom verkar stå emot rost klart bättre (tex bakvagnsinfästningar).

Instämmer i övrigt också i att skicket är mycket viktigare än milen.

Även jag instämmer i kören med att skicket är viktigare än miltalet.
Dock skulle jag inte med tång ta i en europeisk bil i allmänhet och småbil i synnerhet.
Vänd blicken mot japan och Toyota, Honda samt Suzuki.
Dom tre rostar lika mycket som européerna - men har en skyhögt bättre mekanisk kvalitét.
Låt inte lite stenskott, varuhusparkeringsminnen och ytrost hindra köpet.
1-bilsägare i Norrlands inland är drömmen - men ofta orealistisk.
Stark varningsklocka ljuder för ensamstående småbarnsmamma i kranskommun till storstad.
Köp INTE av bilfirma = minst 20.000:- vinst tar dom ut/lägger dom på priset.
OM ändå bilfirma - se till att den är MRF-ansluten = möjlighet att reklamera(genom ARN).

Härutöver: Vad du än köper så lär du bli missnöjd - så se till att bli så lite besviken som möjligt - och lycka till!

Hallå!
När sonen tog körkort 2013 köpte vi en Renault Clio 1.6 16v -02 som gått 16000mil för 19000:- som första bil han hade den i typ fem år hade aldrig några problem med den.
Hade några bilar i mellan bland annat V50in jag har nu.
Sedan köpte jag 2022 en Renault Clio -04 1.2 som gått 12000 mil för 20000:- när han han börja studera för att han skulle ta sig från A till B som också fungerade helt prickfritt under tiden han hade den.
Så nu har han tjänstebil en KIA EV6 GT.
Många som kommer säga att franska bilar är inget att ha, båda var köpta dels på en seriös bifirma den andra privat.
Så kanske en Renault Clio vore något.

Instämmer med MickeEng, det är inte något bekymmer med franska småbilar, mer än med tyska.
Jag har generellt sett haft färre problem med latinska bilar framför germanska, inbegripande Volvo och SAAB.
Franskorna och italienskorna har fungerat betydligt bättre än tyska och svenska bilar helt enkelt.
Givetvis finns det bottennapp i bägge lägren, fast färre i de latinska.