Så lycklig, det var Nea som stod för lipandet en annan låg och hade världens största leende. Längtar verkligen efter min lilla nu. Så efter att faktiskt fått svart på vitt att det finns ett barn därinne så kan jag leva med mina krämpor som trötthet, illamående och brutala smärtan i ruggen.
Nu har jag bråttom att finna min v70 för har redan klart för mig med vagn och babyskydd. Lik mamma verkar hon bli också dock en lugn sådan och minst lika pratglad som sin mor.
Ej fordonsrelaterade blogginlägg saknar kommentarsmöjlighet