En konstig helg tog sin början i fredags. Vi fick ingen post, ramen sötnöten Lucas var tänkt att få i doppresent hade inte kommit och jag sms:ade till älsklingen "tur att vi köpte en present i måndags". Min bror dök upp och viftade stolt med sitt medlemskort som han fått från SMF. Lillasyster blev nästan lite irriterad eftersom hon löst medlemskap samtidigt som sin bror.

Runt sex-halv sju dök det upp en okänd snygging i vårt vardagsrum, kunde identifiera personen ifråga tack vare hans bälte och Sundfrakt-kepsen. Det var min nyklippte pojkvän!

Vid halv nio hittades en hög med väldigt seg post ute på farstun på framsidan, den ingången använder vi aldrig utan vi går in genom dörren på kortsidan av huset. Det hade regnat nästan hela dagen och mina kuvert var så sega att det knappt gick att sprätta upp dem. Hittade mitt medlemskort från SMF och en "inbjudan" till julfesten.

Blev rena pysselkvällen, sydde fast två knappar på älsklingens kavaj och på lördagen fortsatte pysslet.

På lördagsförmiddagen började en självutnämnd tupp gapa om att vi snart skulle vara på dop och bla bla bla... Lyckades snooza min mor och en stund senare klev vi upp, åt frukost och gjorde oss i ordning för dopet. Björnta hade köpt nya jeans och de visade sig vara spruckna i sidsömmen, det var ett hål mitt på låret och sedan såg resten av sömmen ut att kunna spricka när som helst.

Sade åt min älskling att dra av sig byxorna, och hade inga oanständiga baktankar, sedan så satte jag en säkerhetsnål där sömmen spruckit upp som mest.

Snörkrusidullet på paketet till Lucas hade lossnat och jag gillade inte papperet från guldaffären så jag rev av det och slog in skoter-sparbössan i silverfärgat papper och slog ljusblå snören runt om, mycket finare!

Vi anlände till kyrkan i god tid, prästen frågade lite hit och dit, undrade om någon ville läsa en dikt eller evangeliet. Alla vägrade! Älsklingen fick istället i uppdrag att hälla upp vattnet i dopfunten när den stunden var kommen.

Så nu har inte alla gånger jag varit i kyrkan varit sorgliga. Att gå på dop var riktigt roligt, inte helt fel att se sin älskling bli gudfar. Fem begravningar är ju ingen höjdare direkt... Okej, jag har varit på ett bröllop också men det var bara wannabe-överklass och Chalmers-folk där. Inte riktigt min typ av folksamling...

Vid dopfikat blev jag inte förvånad över att se en väldigt fin smörgåstårta med allt som "ska" vara på. Räkor, ägg, surimi sticks, majonäs, svart och röd kaviar... Rena allergibomben, hade jag ätit av den tårtan hade Björnta fått skjutsa mig raka vägen till akuten efteråt!

Tittade på det övriga fikat, småkakor och sånt. Det enda som jag visste vad det var och som kändes säkert var rullrån och chokladsnitt. Blev några av den varan istället...

Efter dopet åkte vi mot den andra festligheten - Marcus artonårsdag. Inte där heller blev det någon tårta. Inte för mig i alla fall... Björnta och Marcus tjej gillar inte smörgåstårta och det var också en sån där med allt som "ska" vara på, så jag kunde inte äta den heller. Marcus var snäll och stod över tårtan för att vi tre skulle få dela på en knapp kvart av en jordgubbstårta. Tog en liten sked och kände direkt smaken av banan. Döden själv i ett fruktskal!

Räckte över min tårtbit till födelsedagsbarnet och pepparkakor trollades fram till mig. Inte mig emot, gillar pepparkakor, men tillsammans med äppelcider? Det blev lite av en konstig smakupplevelse... Det var inte äckligt, inget åt det hållet men... det var konstigt, helt enkelt!

Och Ewert har börjat dumma sig, nu är han verkligen en vrång gubb-bil. Ville inte gå på tomgången, ville inte ens ta sig uppför backen till Bilisten när vi skulle åka till Marcus. Det är nåt fel som är trasigt... Lite vatten var det i han också, upptäckte Björnta när vi kom till Forsmo efter kalaset. Och efter en stunds felsökning stank vi båda av bensin och avgaser. Uscha!

I morse vinkade jag adjö till mitt hjärtas älskade, och fällde en tår i soluppgången där jag såg honom föras längre och längre ifrån mig på havets vågor. Inte riktigt så, stod halvsovande i hallen och längtade efter min varma säng, sade något som i mina öron lät som "jag älskar dig" och sedan låste jag ytterdörren efter min älsklingsraggare som skulle vara på jobbet klockan sju och snavade tillbaka till mitt kramsjuka täcke.