Pengar är en sak. Är det billigt så är det klart att man gärna vill shoppa.
Det förstår jag.
Men det jag inte förstår är att så många verkar stänga av hjärnan helt bara för att de ser en röd prislapp.
I en bilaffär är pengarna bara en tredjedel av bekymret att oroa sig för.
Den andra tredjedelen är bilens faktiska skick och den sista ... den som så många helt glömmer av eller helt enkelt skiter i (och då får man skylla sig själv anser jag): Juridik och pappersarbetet!
Två av tre hjälper inte, särskilt inte när det handlar om köp mellan två privatpersoner.
Kolla ALLTID upp bilens juridiska status och säljarens personuppgifter (eller köparen om man nu är i rollen som säljare själv)!
Att lita på en främlings ord är enligt mig bara naivt, i synnerhet i affärssammanhang.
Påstår säljare si eller så? Fine! Kolla upp om det stämmer. Ljuger han om en sak så finns det säkert andra saker att kolla upp också.
I just detta fall, och av det lilla som framkommit, så är jag tämligen övertygad om att TS får stå sitt kast.
Säljaren behöver bara dra vilken vals han vill och då står ord mot ord ...
Möjligen kan din farsas kompis räknas som ett trovärdigt vittne, men din farsa faller nog som jävig redan innan han ens har öppnat munnen ...
Men om det inte är något fel på bilen i övrigt (och skattekostnaden inte är astronomiskt hög, med hänsyn till eventuell skatteskuld) så hade jag nog bara bitit i det sura äpplet och betalat skatten samt besiktiga bilen och dra lärdom av detta.
Det är tveklöst minst bekymmer ...
Senast redigerat av 9Femma (3 maj 2010)
Porsche for life.
Livet är för kort för att köra tråkiga bilar!