xxargz
5 september 2010
· 7 Inlägg
(oj, det blev långt det här..)
Visst mycket av infot är hämtat via internet, men också ur litteratur som ASRHAE - som bör vara respekterat inom kylkretsar.
Kika tex. ASRAE i årgång 2005 kapitel 6 där som första sidorna just avhandlar mellan vatteångans partialtryck (som också kan konverteras till % Rh fukt) och sedan uppmätt vattenhalt i den flytande delen av köldmedie enlig. mätning med Karl Fischer metoden.
Där har man tabeller med omräkningsfaktorer och räkneexempel för olika kylmedel och av detta så kan man se om vätskan med lite fukt i riskera att fälla ut vatten/is vid kondensering/avkylning och expansion eller inte och generellt så ju mer vatten den flytande köldmediet kan binda, ju lägre ned i temperatur för en viss vattenhalt i kylmediet kan man gå ned innan frysning i munstycken. tex kylmedie som ammoniak kommer aldrig att bilda isproppar även om den har åtskilliga procent vatten i sig då den verkligen älskar vatten.
När det gäller R134a så verka praktiska gränsen för frysning i munstycke ligga runt 400 ppm fukt vid minus 20-26 grader (expansion vid luftryck basera på att 400 ppm uppmätt fuktig biltema drivgas fylldes över till en kylspraysburk och sedan provades att använda där, med lätt tendens till isning i munstycke vid användning)
Med andra ord - en normal bil och med max några minusgrader vid expansionsventilen så kommer inte munstycket att frysa under några omständigheter ens om fuktighetshalten är en bit över 50 ppm (fullt vattenmättad torkfilter) och varför man håller halten under 50 ppm beror inte på funktionsstörning pga. isproppar utan för att inte PAG-oljan skall börja bryta ned sig snabbt till olika syror och annat hemskt pga. värme och fukt i systemet.
att man pratar om ispropp hela tiden fortfarande i kyl-lärolitteraturen beror på att de textmässigt fortfarande refererar mot R12 som köldmedel och tittar och räknar man i ovanstående nämda tabellverks så löser R12 vatten väldigt dåligt (precis som gasolblandningar, som tyvärr inte finns med i ASHRAE ) och när R12 kondenseras med en viss vattenånghalt i gasen så bildas det lätt små vattenpärlor i den flytande delen just för att den inte löser vatten i särskilt hög grad, och det är dom vattenpärlorna som sedan proppar igen i munstyckena när dom fryser.
När jag har gjort fuktighetsmätningar så har det alltid baserats på gasform då R134a som tidigare nämnt 'gömmer' vatten och visar vätskan 'torrare' och lägre daggpunkt/ispunkt än vad den egentligen är.
Det beror också på att torkmedel som silikagel som torkas under vakum och hetta är väldigt snabb på att dra till sig fukt i ångform (zeoliter är mycket trögare pga. sin kompakthet och behöver tid på sig även om de i slutändan suger mycket hårdare än silikagel) och passar utmärkt i rör/slangfilter där man sakta spolar igenom gasen för att torka den snabbt och väldigt hårt (< 1 % Rh =~10 ppm när R134a sedan kondenseras till flytande igen) .
Men silikagel funkar inte så bra om den skall torka flytande R134a då flytande R134a är nästa lika bra 'torkmedel' i sig och silikagelens sugverkan blir liten och det kräver ca 10 ggr mer silikagel är motsvarande syntetisk zeolit för samma upptagen vattenmängd vid en viss torrhet (tex. 10 ppm) på gasen - dessutom tappar silikagel sugförmåga när den blir varm (> 40 grader C) och kan tom börja fukta upp om det hettas upp ytterligare - skall man använda silikagel i en kylkrets så är det i sugledningen när gasen fortfarande är sval, medans zeoliterna suger fukt bra ur flytande köldmediet även vid +80 grader och det är därför som torkfiltret i bilar sitter på vätskesidan.
Med syntetsiska zeoliter så fins det ingen anledning att använda silikagel i kylsystem - men skall man torka gaser snabbt med en enda passage genom filtret som tömning i gasform mellan flaskor för torkning så är silikagel absolut den snabbast verkande torkmedlet tack vare sin stora poröshet.
En god signatur att silikagel verkligen är torr och fungerar för gastorkning i < 1% Rh-nivån är att den blir varm - 40-50 grader C när den utsätts för R134a första gången - den är otrolig hungring på just R134a och kan alltså ur luft uppblandad med R134a rensa luften på R134a-gas.
Detta kan man prova själv med under vakum och 200 grader C torkad silikagel genom att i en plastpåse med rumsluft ta mycket kort dust med kylspray/airduster med HCF134a så att 5- 10% av utrymmet är ersatt med HCF134a - därefter slänger man in en tesked till matsked med supertorkar silikagel i påsen och snabbt knyter till - då kommer man se att hela påsen skrynklar ihop sig en del inom ett par sekunder och därefter stannar (och silikagelkristallerna i påsen blir varma) - slänger man in lite mer supertorkad slikiagel så händer det inget - det finns ingen R134a kvar längre i påsluften utan nästan allt är uppsuget i silikagelkristallerna - gasen sitter så hårt att man måste under 50 mBar vakum absoluttryck innan R134a börja gasa ur silikagelkristallerna igen.
Det som är så fascinerande är hur dessa kristaller på _ett par sekunder_ lyckas rensa hela påsvolymen på R134a - hur fasen hinner molekylerna flytta sig hela vägen från ena ändan av påsen till andra sidan där kristallerna ligger och sedan försvinna in i kristallerna på just bara två sekunder !!!
Och då skall man ha klart för sig att silikagelen gillar vatteånga _ännu bättre_ - så pass mycket bättre att den sparkar ut uppsugna R134a och gör den till gas igen så fort det kommer vattenånga in i kristallerna, vilket betyder att silikagelkristallerna verkligen hela tiden suger vatteånga från omgivningen så mycket den kan, men då vattenhalten bara är runt 10 gram per kubikmeter så går det inte lika fort som i exemplet med 10% HCF134a och silikagel.
---
Gör detta expriment med supertorkad slilikagel och R134a-gas i plastpåse någon gång i er kylutbildning och efter detta så kommer ni se på torkfiltren med helt andra ögon - ni kommer nästan inbilla er att ni ser och hör suget av vattenånga från rummet in genom öppningarna till den nyöppnade torkfiltret som om det vore hål till yttre rymdens vakum bakom öppningarna och jobbar skyndsamt på att montera den på plats och vakumsuga strax efter så att den inte hinner mättas - eftersom ni ha sett med egna ögon hur några korn silikagel kunde tömma en påse med R134a på några sekunder trots att den var kraftigt uppblandad med luft!!!
ni kommer också förstå fullständigt varför en tejpbit över öppningen inte räcker för att hålla en torkfilter fräsch någon längre stund utan förstår varför det krävs metallock med O-ringtätning för full gastäthet på varenda öppning efter som ni se öppningen till den yttre rymdens vakum bakom öppningen för vattenång-molekylerna ;-)
---
Sensorena jag använder för att kolla fukthalt är HIH4000 (köps på elfa ) då dessa går linjärt mellan 0 - 100% Rh och byggs in T-kors med anslutningar så att de kan mäta fukthalter på gasflöden under tryck.
nollvärde kalibreras fram med vakumpumpning - som i mitt fall gick ned till 0.001 mBar (uppmätt!) och motsvar ungefär 0.05 % Rh (nära nog 0% Rh tycker jag ;-) ) och det andra gränsvärdet när sensorn är invirad i blött papper även om man inte får räkna med mer än ca 97% Rh i det fallet. Området 95- 100 % Rh är väldigt svårt område att kalibrera där felmätning av 0.1 grader temperatur kan ge flera % Rh fel. det här behöver man inte lägga någon större krut på om intressanta området endast är mellan 0 - 5 % Rh i dessa fall.
för att sedan räkna fram vatteångas partialtrycki gasen så måste man ta temperaturen just där fuktighetsensorn är placerad när man mäter fukthalten, tyvärr har inte just den här sensorn inbyggd temperaturmätare - skulle vara ganska mycket enklare då att räkna fram partialtrycket (och därmed massan per volym) på vattenånga rent automatiskt då.
Fuktighetssensorena är mycket okänsliga för gasol och R134a så länge de inte blir fuktiga på ytan av gasen. däremot är sensorena känsliga för alkohol och man ser ganska snabbt om det finns i etanol/metanol iblandat tex gasol för att den inte skall isa i munstyckena vid distrubitionen.
Senast redigerat av xxargz (5 september 2010)