Tänkte bara inflika lite snabbt då jag har över 10 års erfarenhet av att använda Ostrichen i olika bilar.
LH 2.4 är det svåraste, krångligaste, samt jobbigaste system att mappa för en nybörjare som vill göra det riktigt. Detsamma gäller alla liknande system från Bosch.
Först och främst så använder sig koden av ett checksum som skall uppdateras varje gång nån liten byte ändras, annars faller den tillbaka i Limp Home läge.
Nummer två, Siemens systemet är sk Big endian. Det betyder att adressregistret är omkastat. Rent konkret så betyder det att tex adress $1122 skrivs $2211 is koden.
Nummer tre, alla mappar och liknande innehåller sitt eget index. Dvs man börjar räkna från höger (Big endian som sagt) och räknar bort ett indexvärde för att få nästa steg i tex RPM skalan. Så vad detta betyder är att dom första 0-16 bytesen i början på mappen inte egentligen innehåller data utan är en del av programkoden.
Nummer fyra, man kan inte sätta en fast AFR (Lambda) då mappen är en multiplier av det redan framräknade värdet. Jobbigt som fan när man vill köra tex open loop. Men det går.
Nummer fem, att logga data från ECU'n är minst sagt jobbigt. Det funkar men är väldigt primitivt jämfört med tex Japanska bilar.
Om jag visste vad jag vet idag hade jag lätt lagt ut dom 5-15k som ett riktigt beprövat sprut kostar. För man sparar massor med tid. Jag kunde redan programmera och räkna innan jag började med ECU-kodning och behövde ändå lära mig deras filosofi, vilket skiljer sig mycket mot vanlig datorprogrammering.
Hoppas detta har bidragit med något.
