Hej!
har en fråga angånde frekvenser och kon storlek.

Är det så att en bas behöver ha större kon för att konen rör på sig långsammare än en högfrekvent högtalare.

En högfrekvent högtalare rör på sig snabbare och där för behöver den inte ha så stor kon för att komma upp i ett visst ljudtryck?

om man vill spela 100db med en  bas så behöver den ha större kon för den rör på sig långsammare? än en ("bra") diskant som rör på sig snabbare och behöver därför inte ha så stor kon för att spela 100dB


är det rätt tänkt?

hoppas ni förstår min fråga

Tack på förhand
Mvh
johan

grön på detta

jobanr5 skrev:

Hej!
har en fråga angånde frekvenser och kon storlek.

Är det så att en bas behöver ha större kon för att konen rör på sig långsammare än en högfrekvent högtalare.

En högfrekvent högtalare rör på sig snabbare och där för behöver den inte ha så stor kon för att komma upp i ett visst ljudtryck?

om man vill spela 100db med en  bas så behöver den ha större kon för den rör på sig långsammare? än en ("bra") diskant som rör på sig snabbare och behöver därför inte ha så stor kon för att spela 100dB


är det rätt tänkt?

hoppas ni förstår min fråga

Tack på förhand
Mvh
johan

grön på detta

För att du skall få ut bastoner, så krävs det en tung kon, som ger låg resonansfrekvens. Och det går att bygga sub-bas med ett 5tums element om konen görs tung, men den fysiska begränsningen sätter stopp för höga ljudtryck; ljudtrycket är en funktion av (bland annat) konarean multiplicerat med slaglängden.

En diskant som skall röra sig blixtsnabbt gör man ju med fördel med en liten lätt "kon" för att den skall få så exakt impulssvar som möjligt. Men även här finns det anledning att inte göra den för lätt, för man vill ju samtidigt att diskanten skall kunna spela ett antal oktaver, så att göra den superlätt (och få det att spela från 10kHz eller så) är inte heller enda uppdraget.

Vet inte om det var svar på din fråga egentligen.

mvh Jonas

det jag fuderar på är varför en bas behöver ha större kon än en diskant? och om basen flyttar mer luft hur kommmer det sig att en diskant kan komma upp i samma dB vid nästan samma watt tal?

alltså varför behöven en bas ha en stor kon respektive en diskant liten.

beöver diskanten inte ha så stor kon bara för den flyttar luft snabbare än en bas som rör sig långsamt?

det där men att det finns begränsningar fatttar jag att man inte kan göra en 12" diskant .P

"ljudtryck följer partikelhastigheten"...hmmmm...vi skall hitta en enklare mera populärvetenskaplig förklaring.

Se det så här:

En viss frekvens på ljud motsvarar en viss våglängd i luft, desto lägre frekvens - desto längre våglängd.

Vid 340Hz är våglängden 1m, vid 680Hz 0.5m, vid 170Hz 2m osv.

Ljudtryck är att man trycker ihop luftmolekylerna i luften.

Vid 340Hz så skall du trycka ihop allla molekyler i en meter luft = jobbigt
Vid 680Hz så räcker det att trycka ihop molekylerna i en halv meter luft = mindre jobbigt.

Dvs ju lägre frekvens = desto mer luft måste tryckas ihop (per tidsenhet)

Visst kan man teoretiskt göra stora diskanter men rent praktiskt så gör luft motstånd - och ju snabbare du försöker mosa luft med en stor kon - desto jobbigare blir det.
Dessutom så kommer pga fysikens lagar (vågrörelselära) en stor högtalare på hög frekvens att bara spela rakt fram och inte åt sidorna.

/Göran

tackar då fattar jag!

en fråga till bara:
kommer diskanten att ge lägre ljudtryck om man står 2 meter ifrån än den bas.
om man står 2 meter där ifrån?

det jag fuderar på är varför en bas behöver ha större kon än en diskant? och om basen flyttar mer luft hur kommmer det sig att en diskant kan komma upp i samma dB vid nästan samma watt tal?

alltså varför behöven en bas ha en stor kon respektive en diskant liten.

Anledningen att en diskant kan komma upp i samma "dB"/w är för att den har så mycket lägre rörlig massa. Rörlig massa motverkar känsligheten hos högtalaren.

En bas är som sagt tung för att det krävs en låg resonansfrekvens, den har också större konarea som ger högre känslighet. Ett element går ju i princip bara att använda ner till resonansfrekvensen generellt. Sedan som sharky skriver så ger en större kon en större ljudkälla så om du ska spela en hög frekvens så kommer den bara att höras rakt fram. I andra riktningar så släcker ljudkällan mer eller mindre ut sig själv för höga frekvenser pga storleken. Sedan har en stor spole som krävs för att få elementet användbart i basen ofta hög induktans som dämpar högre frekvenser. En stor kon som inte är omöjligt styv får också problem med uppbrytningar mot högre frekvenser pga att ljudhastigheten i konmaterialet inte är tillräckligt hög relativt storleken.


Att diskanter är lätta och små har alltså praktiska orsaker och har egentligen inget med "transientsnabbhet" att göra. Sådana egenskaper går att dimensionera så att de blir bra även för en tung och stor "diskant" men då får man problem med spridning, känslighet och distorsion pga konuppbrytningar mm.

jobanr5 skrev:

tackar då fattar jag!

en fråga till bara:
kommer diskanten att ge lägre ljudtryck om man står 2 meter ifrån än den bas.
om man står 2 meter där ifrån?

Det beror på hur de strålar ut ljudet. Det vanligaste är att både diskanter och basar i stort sett är rundstrålande (likt en punktkälla) så då blir ljudtrycket från dem samma. Men om diskanten tex är utsträckt som en linjekälla på någon meter så kommer den låta starkare relativt basen på längre håll (eller rättare sagt, den låter svagare på nära håll eftersom gångskillnaden från olika punkter på ljudkällan blir större).

zoopåse skrev:

jobanr5 skrev:

tackar då fattar jag!

en fråga till bara:
kommer diskanten att ge lägre ljudtryck om man står 2 meter ifrån än den bas.
om man står 2 meter där ifrån?

Det beror på hur de strålar ut ljudet. Det vanligaste är att både diskanter och basar i stort sett är rundstrålande (likt en punktkälla) så då blir ljudtrycket från dem samma. Men om diskanten tex är utsträckt som en linjekälla på någon meter så kommer den låta starkare relativt basen på längre håll (eller rättare sagt, den låter svagare på nära håll eftersom gångskillnaden från olika punkter på ljudkällan blir större).

så det spelar ingen roll om jag 4 diskanter  och 2 "vanliga" högtalare?
och 4 diskanter spelar samma db som 2högtalare?

Nej, det där gällde bara relativa skillnader pga skillnader i avståndet.

4 identiska diskanter kommer beroende på hur de summerar och beroende på vilka frekvenser det gäller att spela upp mot 6dB starkare än 2 med samma inspänning till alla.

sen fundreade jag på hur det blir om man har högtalare eller t.ex 2 tutor som är oberoende av varandra om tutan kan leverera max 110db om jag då har 2 tutor hur blir det som är oberoende brevid varandra? det går ju inte att spela 220dB
hur blir det då ?

Det beror på vad du menar med oberoende. Som sagt om det är två högtalare tex som spelar i fas och allt det så adderar de +6dB.

om det är två trumpetjävlar som låter lite hur som helst slumpmässigt fast lika starkt så adderas det +3dB. 113dB alltså. Det är så man brukar räkna för buller och sånt.

zoopåse skrev:

Det beror på vad du menar med oberoende. Som sagt om det är två högtalare tex som spelar i fas och allt det så adderar de +6dB.

om det är två trumpetjävlar som låter lite hur som helst slumpmässigt fast lika starkt så adderas det +3dB. 113dB alltså. Det är så man brukar räkna för buller och sånt.

alltså 2 olika t.ex högtalare ller tutor som drivs separat

dB är en logaritmisk storhet. Man använder sådana för att slippa hantera helt vansinnigt stora tal eftersom skillnaden mellan ett lövprassel och en tokig basshead är si så där 10000000000000 gånger....typ...

Tänk på pengar:
Kalla en enkrona för : NOLL
Kalla ett tio gånger så stort mynt för: ETT
Kalla en hundrakronorssedel för : TVÅ
Kalla en tusenkronorssedel för: TRE

Nu ser man mönstret. En enkrona = 1kr har noll nollor, en tia = 10 kr har en nolla, en hundrakronorssedel har tre nollor, etc.

Och vips har vi uppfunnit logaritmer, dvs "TRE" är hundra gånger så mycket som "ETT".

Så hanterar man ljud.

/Göran

jobanr5 skrev:

sen fundreade jag på hur det blir om man har högtalare eller t.ex 2 tutor som är oberoende av varandra om tutan kan leverera max 110db om jag då har 2 tutor hur blir det som är oberoende brevid varandra? det går ju inte att spela 220dB
hur blir det då ?

zoopåse skrev:

Det beror på vad du menar med oberoende. Som sagt om det är två högtalare tex som spelar i fas och allt det så adderar de +6dB.

om det är två trumpetjävlar som låter lite hur som helst slumpmässigt fast lika starkt så adderas det +3dB. 113dB alltså. Det är så man brukar räkna för buller och sånt.

så om man har 2 "högtalare eller något annat som är oberoende av varandra och dom spelar med samma frekvens och 50db var
så spelar dom tillsammans 62dB
?
eller?
Tack på förhand
Mvh
Johan

Som sagt:

+3dB för okorrelerade ljudkällor som tex trumpeter som står och spelar.
+6dB om ljudkällorna spelar samma ljud och i fas med varandra som tex två likadana högtalare som spelar i fas och är matade med likadan/samma signal.

Antingen 53 eller 56dB.

Eller om man skall vara petig: I fas med varandra vid lyssnings/mätstället.

/Göran

zoopåse skrev:

i fas med varandra

har ni några tips på böker man kanske kan låna från bibloteketet om ljud m.m.?

Vad har du för grundkunskaper?
Har du läst grundläggande vågrörelselära på gymnasiet?

/Göran

jobanr5 skrev:

har ni några tips på böker man kanske kan låna från bibloteketet om ljud m.m.?

nej....

Hmmm...då har jag nog just nu inga bra råd. Mitt standardverk är Don Davis "Sound system engineering" men den är rätt tuff och fanken vet om den finns på vanliga bibliotek.
Bästa är nog att vandra in på närmaste bibliotek och kolla runt.

/Göran