Idag togs ett stort steg, ett steg närmre den stora drömmen.. :) jag och Hirani var iväg på vår första hoppträning sen hon skadade sig i April.
Har sett nästan små skräckscener framför mig hela sommaren om hur vår första träning skulle gå, men det gick hur bra som helst! :D
Hon skötte sig nästan exemplariskt, faktiskt! :)
Kändes så otroligt skönt att vara tillbaka på träningen, att Hirani sakta men säkert kommer tillbaka, ett litet steg i taget bara :) Vill inte riskera att hon går sönder igen, det får ta den tid det tar helt enlekt.

För målet är att rida Distans SM & EM, och går allting som det ska och hon får vara fräsch så kanske till o med ett VM :) vem vet...

Börjar må rätt dåligt över att jag inte hinner med saker o ting som måste göras, bilarna till exempel..
Volvon har stått i snart 2 månader med rasad bakaxel (den som vi böt till) och polaren som fixat en ny är helt omöjlig att få fatt i :(
Så vet inte vad jag ska göra! Har ju rätt att reklamera o få en ny axel men han har ju redan varit där och hämtat en (om jag förstått det hela rätt) så kan ju inte åka dit o be om en till!
Vet inte vad som hänt med Henke, han brukar nästan alltid svara eller höra av sig om man har ringt men icke nu...
Det sista jag hörde va att det va nå tjafs hemma...
Så det känns inge vidare... o snart är vintern här och Mantan ska ställas av... då ska volvon vara klar... med reko bakaxel och den mesta rosten fixad... undrar bara NÄR, bakaxel e ju prio nr 1, sen bara MÅSTE rosten fixas, inte för att det är något besiktningen slår ner på för det är inget allvarligt, bara att jag mår så dåligt över att se skiten, blir bara mer o mer :(

Jobba natt suger helt enkelt om man vill ha ett liv oxå.. kan inte hålla på om kvällarna, och det är på kvällarna jag har tillgång till garage o allt sånt shit som man behöver...
Man hinner ju knappt börja på två korta kvällar som man har i veckan :(
Stackars pappa har inte sett mig på över en månad nu...
Det är vid såna här tillfällen man önskar att man jobbat dagtid och en vanlig måndag till tisdag vecka.

Men jag ska prata med chefen om nån vecka eller två om att gå ner i dagar, jobba ons-fre ena veckan och ons-lö andra. Skulle funka mycket bättre för mig.
Och jag hoppas verkligen att det går att göra så för som jag har det nu kommer inte funka i vinter med hästarna o stallet o hela köret. Lättare att få hjälp 3 o 4 dagar i veckan än 5 dagar varje vecka. O så skulle jag hinna med både bilarna o hästarna på mina lediga dagar, och bara fokusera på jobbet dom dagarna man jobbar, inte ha nått annat man måste hinna med.

Aja, nu måste jag kila, göra mig klar för att åka till jobbet. Hoppas på en bra kväll ikväll, igår va rätt hyffsad faktiskt med mycket att göra för en gångs skull! :)
Då är det kul att köra taxi, när körningarna rullar in direkt efter varandra, precis så det ska vara varje dag! :)

Dags att kila, tjingeling!

Satt i bilen på vägen hem från Uppsala ikväll och funderade en hel del, mest på livet faktiskt.
Har kommit till ett sånt skede i mitt liv där det är dags att bestämma sig för vad man vill göra med sitt liv, hur man ska fortsätta, vad man ska göra, börja planera för framtiden helt enkelt.

Hur vill jag ha det, och vart ska jag börja? Vill jag jobba med det jag gör eller ska jag satsa på att skaffa mig någon annan utbildning, och kanske få ett mer välbetalt jobb?
Vart vill jag bo?
Med VEM är redan solklart, finns inga som helst tvivel, med PATRIK... Helst ute på landet, behöver absolut inte vara 7 mil till civilisationen lr nått sånt så länge man har sin lilla gård eller villa. Eftersom jag har hästar så skulle ju en gård vara det optimala, billigare med i längden, slippa betala massa dyr hyra för flera hästar.
Jag har ju en dröm om vad jag vill hålla på med i framtiden.. men den känns så väldigt långt borta för tillfället, måste börja tjäna mer pengar först, sen läsa upp lite betyg för att ha behörighet till att plugga vidare på högskolan till det jag vill bli... hippolog, diplomerad ridinstruktör för att kunna starta eget till slut... rida in och utbilda inom western och Natural Horsemanship! :)

Men vi får se hur det blir med det där, jag kommer förmodligen ha hunnit fylla 50 innan jag har kommit så långt :)
Tiden får utvisa. Just nu har jag fullt upp med att "planera" första flytten... hur jag ska läga upp den, om jag ska ha med mig båda hästarna eller om gammeldamen får vara kvar här hemma med familjen och resten av hästarna... för det blir ju en aning dyrt att ha två hästar uppstallade nånstans utanför Uppsala... det lutar rätt starkt åt att hon kommer få vara kvar ändå.
Har ju en tjej som kommer ut och rider en gång i veckan och i morrn ska jag försöka koka ihop en annons igen om en till Medryttare till som kan hjälpa mig med henne.
För flyttar jag till Uppsala så kommer jag inte kunna åka hem hit varje dag och rida, det skulle inte funka. Så blir det på det sättet är två medryttare ett måste.

NÄR denna flytt ska äga rum är däremot inte planerat än, det vet jag inte, vet bara att det måste ske inom en snar framtid. Att ha det som det är nu i vinter skulle aldrig funka. Orkar inte pendla varje dag så som jag jobbar nu, är helt slut efter ett 13-timmars pass... och såna pass har jag ibland 5 dagar i veckan.... annars brukar dom ligga på 10 - 12 timmar ungefär.
Det är hårt i taxibranchen just nu... tyvärr :(

Nej nu får det vara nog med funderingar för ikväll, dags att krama kudden så man kommer upp i morrn och hinner med allt som ska göras innan jobbet börjar kl 16.
Ska skrivas annons, fixa i stallet, rida tre hästar och hinna duscha o göra mig klar samt rulla 6,5 mil till jobbet före 4 :)

Så natt natt o sov så gott allihopa, tjingeling! :)

Då va det över, har haft den underbaraste veckan på länge tillsammans med Patrik på Cypern :)
Ville inte åka hem, kändes inte så lockande när folk hemma sa att det var 12 grader varmt o regn!
Inte när man haft 33-35 grader o strålande sol i en vecka och 29 drader i havet! :P
Och vilket vatten sen!!!
Helt klarblått :) Låg ute o guppade på varsin luftmadrass hela dagarna hahaha... och bara njöt!!! :D Har fan aldrig haft det så bra nån gång!

Hotellet var helt okej, bodde på sista våningen med balkong ut mot havet :)
Blev en lugn semester, ville ta vara på dagarna ute i solen så blev inte så mycket festande. Men det var skönt, gick ut de tre sista kvällarna o åt god mat o stanna till på några barer och drack lite gott :)

Blev en hel del bilder tagna med, så tänkte dela med mig lite av vår underbara semester så ni oxå kan känna värmen en stund :)


Jag fick en fönsterplats :P


Det är så farsinerande att se, tänk vad liten världen är egentligen. I alla fall från 10 000 m höjd! :)


Inflygning mot Larnacas flygplats, kändes som man skulle landa i havet!


Utsikten ifrån vår balkong! SÅÅÅÅ NICE!!! :P




Kan ni känna värmen? :)


Vår lilla badvik vi höll till vid varje dag från tidig morgon till sena eftermiddagen när solen svalnade :) guppandes på våra luftmadrasser


Fångade en riktigt fin kvällsbild från vår balkong en kväll :)


Me happy! Hihi.. Precis blivit klar för en kväll på stan med lite god mat o gott dricka :)


Taxicentralerna ser aningen annorlunda ut på Cypern än hemma i sverige, hahaha... en aning bara! :P


Här är någon som är lite glad tror jag hihi.. En fin bild på en jättefin kille, my angel


Dom e ju inte så där jättebra på engelska på Cypern kanske.. vad sägs om en cykel "för anställning" kanske? Eller en scooter? Hahahaha...


Den absolut finaste bilden som togs på oss två tillsammans, helt klart


Hahahaha, jag diggar den här bilden "röd gubbe" WAIT "grön gubbe" CROSS... WITH CARE! Vi hann ju se en del bilister som inte riktigt brydde sig om att det var rött ljus om man säger så :) så man förstår ju varför de står som det gör, tyckte det var lite kul ändå :)


Gick förbi en man som satt och tecknade av folk på plats en kväll, stod kvar en liten stund och beundrade hans skicklighet för det va sjukt vad duktig han var! Nog för att jag kan teckna jag med men fan inte på det sättet :) så på vägen tillbaka till hotellet bestämde vi oss för att bli porträtterade nästa kväll vi med :) här är det jag som försöker sitta blixtstilla med samma "face" hela tiden. Kan säga att det var det svåraste jag gjort på LÄNGE! Tog ju iaf över en timme.. :)


Ser ni någon liknelse? :)

Patrik fick oxå ett porträtt men lägger jag upp en bild av det så kommer han döda mig :) Och det har jag inten större lust med, jag tyckte han blev hur bra som helst men han delar inte riktigt min uppfattning på vad som är bra.. kan man säga :)


Det var så vackert när solen gick upp


Sista dagen låg vi vid poolen, va ju tvungen att bada där nånting ju :) men det var skönt, där kunde man vara under vattnet utan att besväras av salt i ögonen eller havsvatten i munnen :)


Jag blev som ett litet blötdjur, fan vad andra måste ha tittat konstigt på mig när jag gjorde mina volter, delfinhopp och stod på händerna *skrattar* men jag ÄLSKAR verkligen att bada!!! :) att göra undervattenskonster är bland det roligaste som finns ju! :) Blir man aldrig för gammal för! Hahaha...


Vy från hotellets framsida, inte så dumt! :)


HÄR har vi den bästa taxichaffisen i hela Fig Tree Bay! :) Hahaha... han körde oss alla tre kvällarna när vi va ner på stan, verkligen jättetrevlig :) Han tyckte det va lite roligt att jag oxå körde taxi. Men vi glömde att fråga vad han hette :(


Här sitter vi i bussen på väg till flygplatsen i Larnaca. Passerade en bilskrot på vägen, den första och enda jag såg


Sista bilden från marken i Larnaca, Cypern. Man hade ju sina små funderingar om resan hem skulle gå lika bra som resan ner... jag med min flygrädsla ni vet. Starten gillar vi inte

Man har bara hunnit vara hemma två dagar och man sitter redan och funderar o tittar på vart man ska resa nästa gång. Det är lite stört :)
Men det lutar nog åt antingen Florida eller Thailand, nån gång i vinter :P

Bara sätta igång o börja spara!

Om 3 timmar o 30 min (06.35) lyfter planet från Arlanda mot Cypern och Larnaca :)
Ska strax börja rulla mot Arlanda, ska bli så jäkla roligt! :P

Men det här med att flyga, har jag väl kanske en aning respekt för :) men försöker att inte tänka så mkt på det. När man väl kommit upp känns det ganska bra :)
Jag räknar med att komma hem igen i alla fall!

Aja, nu måste jag ila.
Hörs o ses om en vecka! :)

Tjingeling!

Då var man hemma igen, blev nästan 4 dagar i Högvålen med hästarna :)
Kom egentligen hem i onsdags men tiden har inte räckt till riktigt, har fullt upp med jobb nu och Uppsala Krönikespel som går varje kväll på Domkyrkoplan fram tills på lördag.
Sen är det hem och tvätta o packa inför måndagen då jag o Patrik åker till Cypern en vecka! :)

Resan då, ja den började ju kanske inte på bästa sättet. Hade planerat att åka hemifrån kl 8 på lördagsmorgonen för att vi skulle komma upp i god tid.
Och efter att all packning var inne och hästarna lastade, allt redo för att börja rulla, upptäcker jag pyspunka på ena däcket på transporten....


Kul att börja långa resan med att skifta däck!

Sen bar det iväg till Hummelsta för att kolla lufttryck i alla däcken och fylla på det vi hade bytt ut eftersom det var det enda vi hade att ta med i reserv OM det skulle hända igen.
Alla som någon gång har fyllt luft på Hummelstamacken vet att dom inte har någon tryckluft utan en sån där värdelös sak man får springa och fylla på 100 ggr för att fylla ett däck, fyllde ju knappt 0,5 kg per gång så 9 däck tog sin lilla tid att gå igenom om man säger så!

Klockan var nästan 10.40 när vi väl kunde börja avverka våra nästan 45 mil till Högvålen. Bara en aning efter i tidsplaneringen, men men :)
Resan upp gick i alla fall bra, tog rätt lång tid men problemfritt och det tyckte iaf jag var huvudsaken :)
Anlände till stugan när klockan va närmre 6 på kvällen.
Eftersom det inte finns vare sig toalett eller rinnande vatten i våran stuga så begav jag och Patrik oss ned till brunnen för att hämta vatten. Mörkt hade det ju hunnit bli med så ficklampa var ett måste. Men tur va fan att vi hade det för annars hade vi aldrig upptäckt det vi gjorde när vi kom ner.
I vattnet på botten låg det något som i första anblick tycktes se ut som små maneter, men när man började syna dom närmre såg man att det var två små möss som hade ramlat i och drunknat o sjunkit till botten! Runt dessa låg det ett ljust skikt, likt spindelväv, såg skitäckligt ut!!!! I VÅRAT DRICKSVATTEN DESSUTOM!!!
Så det blev till att hämta farsan och försöka plocka upp dom, och sen koka allt dricksvatten man tog upp. Nej det var inte det trevligaste jag har sett fy fan.


Stugan

Sen rann dagarna bara iväg, vi hade ju inte den bästa turen med vädret heller... men ut kom vi ändå, alla dagarna :) Första turen blev en riktigt lång sväng, närmre 15 km blev det i alla fall.
Och jag kan säga det att efter den traktorvägen vi gick ligger det nu 4 st framskor till häst någonstans för varenda jäkla år jag har varit upp och ridit den vägen har ALLTID någon häst tappat en sko!
Detta år var inget undantag, Saffi tappade sin framsko när vi knappt hade kommit halvvägs.
Så typiskt!
Men vi fullföljde turen i alla fall och fick några härliga bilder med oss hem :)


Plask plask


Rivallsfjället som vi var på väg till


På väg upp mot toppen på Rivallsfjället, vackert är det


Hirani beundrar utsikten


Grym utsikt, kan säga att det var riktigt brant ned till vänster i bilden!


Saffi tog en paus på vägen ned, tror hon tyckte vi var onödiga som först släpade upp henne för fjället för att sen gå ner igen


Renbert


Saffi va lite trött efter första dagen

Andra dagen gick Jag, Anna och Patrik på jakt efter Silvertejp uppe i byn för att tejpa Saffis hov så vi skulle kunna rida en sväng även den dagen.
De andra åren har jag ringt Tina, en hovslagare i Idre och fått kommit dit med hästarna för att få tappskorna påslagna men nu hade jag inte fått tag i henne så då va enda alternativet att tejpa hoven.
Räddningen fanns hos Ulla, en jättesnäll äldre dam som varit bofast i byn sen många år tillbaka, hon hade silvertejp, fick även låna telefon och prova ringa hovslagaren igen i Idre :)
Hade tur och fick tag på henne direkt, och hon sa att vi kunde komma till kl 15.30 redan samma dag!
Man måste ju ha tur ibland oxå :)

Innan dess tog jag och Anna oss en tur upp på Högvålsfjället.


Lite utsikt ifrån högvålsfjället

Det var lång väg till Idre, nästan 5 av 6 mil såg ut såhär...


På väg till Idre för det årliga besöket hos Hovslagaren Tina.


Happy Faces! :) Anna och Patrik uppe på Högvålsfjället


På väg ned från Högvålsfjället på försvarets väg


Utsikt över byn


Saffi, Anna och Patrik


Fikapaus :) Sista turen innan hemresan

Jag och Hirani va ut och plaskade lite i Lilla Kölsjön efter fikarasten, ett måste när man är där! :)






Små hinder som bäckar och forsar på vägen är inga problem! :) Man kan vara trygg när man sitter på Saffis rygg




Tidig onsdagsmorgon, dagen för hemresa, frost i marken óch en morgontrött häst, hon är lik mig!


Is på rutorna, kallt som fan


Patrik fick äran att skrapa

Resan hem gick faktiskt smärtfritt, tills vi hade knappa milen kvar till Västerås.... ni kan ju gissa vad som hände....
Det sa PANG!


Tror ni inte att det händer igen?!


Jodå så atte!!!

Det var bara sätta igång att lasta ur allting igen för att komma åt domkraft och reservhjul, ur med hästarna och ur med all packning.
SKITKUL!!! Men det gick bra i alla fall efter mycket om och men, och hem kom vi till slut, tog bara 10 timmar :)

Men jag hade kul, trots det dåliga vädret och att det regna o sken sol om vart annat.

Längtar redan till nästa gång!

Nu drar vi med hästarna på en liten hästsemester till stugan i Högvålen, Härjedalen :)
Ska bli så jävla roligt!!!
Har längtat efter detta i ett år nu sen vi va där sist.
Blir inte en vecka denna gången men kommer i alla fall upp :)
Trodde inte det då volvon står där den står just nu, åker Audi upp denne gången! :P

Nä måste kila nu, kompisen kommer vilken minut som helst! :)

See ya :)

Som känt så rasade ju den "nya" bakaxeln vi böt till förra veckan när jag var påväg hem från Västerås. Idag körde jag hem Volvon för att låna grannens lyft och öppna upp klumpen för att kolla vad fan det är som hänt.

Körde upp gamla Daffen på lyften och skruva bort dreneringspluggen i botten... dropp.. dropp.. dropp.. sen va det typ slut.
Precis som jag hade trott, ingen olja! Men kugghjulen och allt inne i klumpen såg skitfint ut, inget som var trasigt i alla fall och intet som såg dåligt ut och inget spån! Så den hade klarat sig i alla fall.

Så det var bara att ila till stan och köpa lite transmissionsolja, skruva ihop och fylla på och hålla tummarna att det bara var oljan som saknades i alla fall.
Sen ut en liten sväng och prova..
Men inte vart det nå bättre för att jag fyllde på olja, nej då! Nu är jag nästan helt 100 på att det är något lager som har gett upp, men svårt att säga om det är det inre eller det yttre.
När man sitter i bilen låter det mera ifrån vänstersidan än ifrån högersidan, och mycket mer inne i bilen än utanför...
Så nu blir det till att skaffa nya lager och byta dom.. se om det kan bli bra. Annars blir det till att göra om samma dryga procedur igen, att byta hela skiten..
suck..

Fortsätter det såhär så är man fan snart proffs på bakaxelbyten.. i alla fall på 240..

Det blev en trevlig födelsedag ändå :)
Fick lite presenter oxå, några jag blev riktigt glad över med! :P
Speciellt för det jag fick av pojken, en skitsnygg typ läderjacka av den kortare modellen och en jätteskön morgonrock! :)
Och av familjen fick jag en gps, för träning av hästarna :) som jag velat ha i flera år. Så det va kanon! Hehe..
Av pappa fick jag pengar, ett mycket välkommet tillskott :)

Pojken åkte precis, börjar jobba 04 så va tvungen att ila hem o byta om för att hinna till jobbet, jobbar på Arlanda i Taxfree-shopen :)

Här kommer lite bilder


Fika på min 25-årsdag 11/8 - 09 från vänster: Mamma, mormor, Anny och min lillebror Thimmy


Från vänster: Lillesyster Jessiqa, morbrors sambo (pinsamt men kan fan inte minnas vad hon heter i skrivande stund! :S) och min söta pojke :)


Ser den inte smaskens ut? :P Den va suuuuuupergod!!! :D

Har inte skrivit något om det tidigare men vi fick kattungar i början av sommaren, tre stycken supersöta små liv. Två har fått nya hem nu men lilla Maja behåller vi själva :)
Ni kanske förstår varför när ni ser bilderna.
Asså finns det något sötare på denna planet eller?
Det är ju så man DÖR! :)
Varför kan dom inte vara såhär små och söta hela livet? :)
Hihi....


Är hon inte ursöt vår lilla lurvel-Maja? :)


Bus bus


Sööööötis!


Maja och brorsan Tiger


Här e han ju bara för söt, lilla Tiger :)


Maja tycker oxå om att titta på Tv :)


Synd att den blev lite oskarp men annars helt underbar! :) Världens sötaste lilla lurv!

Och på torsdag börjar byte av bakaxel nr två på Volvon... se hur det går... och om den håller denna gången!
Rasar det igen vettefan om jag orkar med ett tredje byte... vi får se, hur det går....

Då var dagen här, fyller 25 idag :)

Ska man skratta eller gråta?

Man börjar ju nästan känna sig gammal.. nästan :)

Kommer bli huset fullt senare, med släktingar o vänner som kommer över för lite fika, kommer bli trevligt :)
Undrar om man kanske skulle ta och baka lite innan..?

Hihi... :P

FAN vad skönt, nu har man två veckors ledighet att se fram emot!!! :D
Ska bli så jävla underbart, få komma ut o träffa lite kompisar, hitta på massa roligt tillsammans och bara njuta av sin fritid :)

Får väl se om jag får ihop 245an så jag kan åka till stugan eller inte... just nu ser det jävligt brunt ut :( tyvärr... kommer bli riktigt ledsen om jag inte kommer upp i år för det är så förbannat jävla kul!!
Men har man ingen dragbil så blir det ju lite svårt.. och sen är jag väl inte så pigg på att åka 45 mil ensam med häst heller, tjejkompisen som skulle följa med från början dissade mig för Thailand (fullt förståligt) men ändå.. och alla andra jag frågat har inte kunnat...

Aja, jag är ledig i alla fall :) Kommer jag inte dit får jag försöka hitta på nått annat kul istället.

Förslag någon? :)

Igår va det time, hämtade bakaxeln pappa o jag skulle byta till på Volvon på skroten i Enköping på eftermiddagen efter att underbara vänner hade varit så sjukt snälla och skruvat dän den från en gammal 240 på skroten.
Lastade in den i transporten och rullade mot Västerås och hamnen där vi alltid är och mekar.

Som vanligt skulle det ju hålla på och jävlas en massa, det mesta satt ju som berg, men efter 4 timmars hårt jobb va axeln nere och den andra på väg dit :)


"Nya" axeln :)


Så va det ju det här med rostandet... kolla in bromsskjölden :P
Hahahaha....

Bromsskjöld? Vilken bromsskjöld??? :P

Och när man har bilen uppe på lyften så går man ju automatiskt och synar underredet... knackar och kollar... och visst va det lite lattjo på ett ställe? Fy fan, det rostar ju så innihelvete!
Stackars Daffen :(


Tittut!




I full gång med att montera tillbaka bromsoket :)

Efter en jävla massa slit, mycket svärande (pappsens tålamod är inte det bästa kan jag meddela) och nästan 9 timmar senare satt den i alla fall på plats.
Åkte ut och provkörde en vända och allt kändes skitfint, trötta och nöjda plockade vi ihop och började rulla hemåt var o en till sig.
Vi skildes åt vid E18 och jag började gasa upp på motorvägen. Men när jag närmade mig 70 började det tjuta, och i 80 hade jag nästan velat ha öronproppar men efter 85 slutade det och i 90 blev det tyst... i typ 10 sek innan det skramla till och det slog pallnit på båda bakhjulen och jag började sladda med transporten bakom över hela vägbanan.

4 sladdar senare stod jag stilla, tvärs över E18 med låst axel och ett släp på tvären.
Fan vad rädd jag blev när det slog nit och fick sladdar, bara skrek om bakdäcken. När jag väl stannat lät jag som jag hade sprungit ett maraton, andades i 200 och skakade som ett asplöv.
Fick fram telefonen och ringde pappa men kunde nästan inte prata, rösten darra och jag bara svamlade, tog någon minut att samla sig så man kunde prata så han förstod.

Som tur var hann jag inte passera sista avfarten till Hälla innan det hände så trots totalhaveriet körde jag Daffen och transporten till pappa, men det tog sin lilla tid då det knappt gick i gångfart.

Så nu står Volvon där... paj... men polaren lovade att hjälpa mig igen med att hitta en ny axel, tror han håller på just nu till o med, underbar som han är.
Man kan skratta sig lycklig att man har såna underbara vänner som man har.
Får se hur det blir med högvålsresan nu, får jag inte ordning på Volvon till nästa vecka är det kört :(
Då kan jag inte åka, så vi får se hur fan det blir.

Va inte hemma förrän efter halv 4 i natt pga allt strul... och när jag väl låg i sängen slog det mig vad som hade hänt, hur det kunde ha gått om jag inte kunnat parrera och häva sladdarna som jag gjorde... då kom tårarna. Och det är väl en till sak man kan vara glad för, att man älskar att leka och vet hur man ska hantera bilen när man får sladd, vare sig den är provocerad eller plötslig.
Har aldrig varit så rädd i en bil förut, trodde det va kört. Att få såna kraftina sladdar i 90 km/h med ett stort släp bakom är inte att leka med, fy fan... det va riktigt läskigt.

Ännu en anledning till varför jag älskar bakhjulsdrift... tänk om det hade varit framhjulsdrivet... då hade jag smackat rakt in i räcket i 90 blås det kan jag ju tala om, bara plöjt rakt fram utan att kunna göra ett skit

Måste ju säga att mina två lediga dagar kom alldeles lägligt tillsammans med sol och värme :P
Helt underbart ute nu ju! :D Länge sen solen tittade fram nu, fan man börjar ju känna sig blek igen :S
Men nu ska det ändras på det! Hihi... ut o lägga sig på soldäck och njuta några timmar bredvid poolen :P

Sen ska jag ut och spendera lite qualitytime med mina hästar, ska bli så skönt att bara kunna åka upp till stallet och vara där hur länge jag vill utan att känna någon som helst stress över att man ska vara någonstans :)

Och och och och och :D :D :D
Vet ni vad som händer nästa vecka? Hihihihi.....
JAG FYLLER ÅR OCH GÅR PÅ SEMESTER I TVÅ VECKOR!!!!!!! :D
Ska bli FÖRBANNAT SKÖNT!!!!! :P

Nej nu är ska jag ut och njuta lite :)

Tjingeling!

Fan asså, ställde klockan på 9 i morse för jag skulle kliva upp och åka hem o fixa med hästarna där hemma idag.. tror ni jag kom upp?
Nä, sitter fortfarande i Uppsala.. ska börja jobba om lite drygt två timmar igen...
Va så jävla trött i morse så jag mådde illa, och nu har jag sjukt dåligt samvete för hästarna ist :( så får åka till ackis och be till gudarna att jag får en sjukresa hem till enköping så jag kan ta min rast hemma och rida mina hästar...
Har insett att jag inte kan fortsätta såhär, måste prata med chefen om jag kan få lägga upp mina pass på något annat sätt.
5-2 veckor skulle vara perfekt, jobba mån tis fre lö sön ena veckan och ons tors andra... vill inte jobba varje helg, jag har inget liv. Det enda jag gör är jobbar och sover, och försöker klämma in hästarna på ett hörn, något annat har jag inte tid med längre :(

I morrn har en tjejkompis födelsedagsfest och så är det Action Meet på Mantorp... kan jag gå på nått utav dom? Nope... jag jobbar... som vanligt... så jävla tråkigt att man missar precis ALLT!!! Och för vadå egentligen, en sketen lön på 9 000 kr? Mer fick jag inte ut förra månaden trots att jag jobbade arslet av mig... nackdelen med taxibranchen, du får inte betalt för tiden du är på jobbet... bara tiden du har kunder i bilen... vilket inte är många timmar på ett 13-timmars pass....

Nej något måste göras, det funkar inte att ha det såhär...

Är det fel att säga att man njuter av livet?
Om man bortser ifrån att man inte har så mkt pengar för tillfället så är det kalas! :)
Är så glad, jag trivs med mitt jobb (99% av tiden i alla fall) jag har ett underbart förhållande tillsammans med en helt underbar pojke som jag trivs nå otroligt bra tillsammans med och har gjort det sen vi träffades för 2,5 år sedan :) känns lika bra nu som det gjorde då, helt fantastiskt :)

Men något som jag framförallt gör nu, som jag inte alltid har gjort, är att jag trivs MED MIG SJÄLV!! :)
Jag är den jag är och är glad över att vara det :)

Fast jag har inte alltid varit så glad över mig själv, uppväxten, man va en liten outsider, lång, smal, spinkig med tandställning... alltid den som satt längst ned i klassrummet och inte sa ett knyst, såg ut som en liten Erik typ, en pojkflicka helt enkelt, inga former what so ever när man gick i skolan, eller det var i alla fall vad man tyckte då.
Nu har man väl fått en lite annorlunda syn på det hela, man ska helt plötsligt inte ha två stora bomber till boobs längre, inga tokbreda höfter heller. Folk vill vara smala, finns inget dom gör reklam för så mycket som olika metoder och preparat för att gå ner i vikt.
Och vipps, passade man helt plötsligt in igen.

Jag har själv kämpat för att göra tvärs om i flera år, gå upp i vikt och få lite mer former men fortfarande inte lyckats. Det går bara inte!
Det spelar ingen roll hur ofta eller hur mycket jag äter, jag går fan inte upp ett skit.
Man hör alla som kämpar för att gå ner, för att bli som jag, borde jag inte skämmas? För att vilja gå upp några kilon när hela världen (känns som det) kämpar mot övervikten?

När jag tänker efter så vill jag nog inte gå upp ändå så som jag tänkte från början.
Har börjat inse att det faktiskt är så här många vill se ut idag (konstigt nog) så varför försöka ändra sig nu?
Det brukar lösa sig med tiden i alla fall :) "Vänta du bara tills du passerar 40, då vänder det" Det säger alla...

Så bäst att passa på o njuta av ungdomens Glory Days innan dom är ett minne blott och man själv förvandlats till ett skrynkligt russin som knappt orkar lyfta kaffekoppen!