Bloggfunktionen på Garaget är inte längre aktiv, men alla tidigare inlägg finns kvar att läsa på respektive användares sida. Nya inlägg hänvisas till forumet.
Jag gick in med stor motvilja och en äcklad känsla...
6 maj 2009
421
Nu ikväll tvingades jag gå ut i stallet... Vägen ut till stallet har aldrig känts så lång... När jag kom in i stallet möttes jag av den vanliga lukten av hö men jag tycket det stank.. Det var en äcklig känsla över det hela. Jag öppnade boxdörrarna men bara tre. Det syntes så väl att golvet var ren spolat men det syntes var fläckarna varit. Hela stallgolvet skiftade i en mörknyans mot delar av ljusgrå betong. Tröskeln ut till hagen var rödfärgad i kanten och ut genom dörrarna syntes det så tydligt att det låg ny sand och grus. Det var helt mörkt. Förmodligen för att det regnat med ändå... Jag gick över golvet och kände en riktig avsky när jag gick där, en äcklad känsla som om jag gick i min hästs blod. Golvet är rent men det är så jävla äckligt när jag vet att dom släpat ut henne där. Jag äcklades av att släppa in hästarna, att låta mina skor nudda gruset. Hade helst lett dom världens omväg runt alla hagar och in på framsidan, men det kunde jag inte göra såklart. Det låg kvar nystrött spån vid en del borta vid hästvagnen, rent spån men jag vet ju vad som finns under...
Hästarna knatrade på som inget alls. Jag släppte in dom, fixade Littles täcke som jag blivit tillsagt och gick snabbt därifrån. Jag ville verklgen inte vistas där inne... En sån äcklig jävla känsla kommer krypande på mig. Min blick söker sig hela tiden till en viss fläck som egentligen för någon annan inte skulle vara mer än lite mörkare betog pga smuts... Jag vet att dom lämnade mig själv hemma och tvingade på mig intaget idag bara för jag skulle gå ut i stallet men ändå... Jag tänker inte vistas där mer än nödvändigt nu den närmaste tiden, hoppas på sommarvärme och betesutsläpp snarast möjligt. Naturligtvis trodde jag att när jag inte ens kan vistas i mitt eget stall har det slagit runt för mig totalt, att jag blivit knäpp, men med lite snack med Larsson påstår han att jag reagerar helt normalt... Ja vi får väl hoppas han har rätt för annars har jag problem... Ska jag göra om ett stall från -04 bara för jag tycker det är obehagligt? Men jag hatar att se första boxen tom, hela stallet, allt, det ger mig rysningar just nu...
Jag behöver nog lite tid att komma över det... För just nu går det INTE bra...
Hästarna knatrade på som inget alls. Jag släppte in dom, fixade Littles täcke som jag blivit tillsagt och gick snabbt därifrån. Jag ville verklgen inte vistas där inne... En sån äcklig jävla känsla kommer krypande på mig. Min blick söker sig hela tiden till en viss fläck som egentligen för någon annan inte skulle vara mer än lite mörkare betog pga smuts... Jag vet att dom lämnade mig själv hemma och tvingade på mig intaget idag bara för jag skulle gå ut i stallet men ändå... Jag tänker inte vistas där mer än nödvändigt nu den närmaste tiden, hoppas på sommarvärme och betesutsläpp snarast möjligt. Naturligtvis trodde jag att när jag inte ens kan vistas i mitt eget stall har det slagit runt för mig totalt, att jag blivit knäpp, men med lite snack med Larsson påstår han att jag reagerar helt normalt... Ja vi får väl hoppas han har rätt för annars har jag problem... Ska jag göra om ett stall från -04 bara för jag tycker det är obehagligt? Men jag hatar att se första boxen tom, hela stallet, allt, det ger mig rysningar just nu...
Jag behöver nog lite tid att komma över det... För just nu går det INTE bra...
Rapportera