Va in med Hirani till Mälarkliniken idag för att kolla upp skadan jag gått och mått så dåligt över.
Hade tid kl 19, va så nervös över vad de skulle säga, hur omfattande det var. Först, efter att veterinären känt på hennes ben trodde han att det inte alls var senan utan att hon bara kunde ha sträckt sig, då tändes hoppets glöd inom mig och jag kände glädjen komma smygandes. Tänk om det inte var senan i alla fall? :)
Efter att han känt på henne fick vi trava upp i gången, jag varken såg eller hörde någon hälta, precis som hemma och det är ju alltid positivt :) Sen fick vi komma in i ett rum där de skulle raka baksidan av benen på henne, från knäet o ner till kotan för att kunna göra ett ultraljud.
Rakade båda benen för att kunna jämföra.
Det första veterinären sa när han fått en överblick på hur det verkligen såg ut var "Jag kan bara konstatera att mina fångrar kände fel, det är en senskada"
NEJ!!! Va väl egentligen vad jag hade förberätt mig på men när han sa sådär innan så glömde jag bort det nästan helt, va så glad över att det kanske va något mindre allvarligt.
Men så var det tyvärr inte.
I undersökningen skrev veterinären:
Idag obetydlig hältahöger fram. Svullen medialt över ytliga böjsenan, varm men inte öm.
Ultraljud visar ca 25% hypoechoisk skada medialt i ytliga böjsenan, ca 15 cm.
Vila med flera korta promenader dagligen ca 20 min, skrittmotion, åter för koll om 4-6 veckor.
Ser det bra ut på återbesöket så kommer jag få börja öka på hennes motion.
Så det lät inte allt för illa ändå, kunde ju varit värre om man säger så!
Måste försöka se positivt hela tiden, det kommer att bli bra så länge man har tålamod att vänta :)
Senskador har ju en lång läkningstid, vare sig den sitter på människa eller djur.
Nu vet jag i alla fall omfattningen och hur jag ska "behandla" den.
Visst, det var väl inget roligt besked men jag känner ändå ett stort lugn.
Känns skönt att äntligen veta...