Är precis hemkommen från jobbet, men vilken jävla kväll det varit!
Gick hur bra som helst, i alla fall tills jag stod ute på Arlanda o väntade på en sista retur... för jag fick ingen retur. Växeln ringde till mig o sa att det ringer en kvinna som heter Maja och som vill från Spånga i Sthlm till Uppsala och hon ville ha en kvinnlig förare.
Det lät precis som samma person som jag körde från Rinkeby för en månad sen (läs http://www.garaget.org/mypage/blog.php? … post=68837 så förstår ni vad jag pratar om) Det första jag frågade var om det verkligen lät som en tjej i telefonen. Gunilla på växeln va helt övertygad om att det va en tjej så jag sa åt henne att skicka på mig körningen så kunde jag ringa upp kunden själv o avgöra om jag ville ha den eller inte.
Det fanns inga tvivel alls om att det va samma person när jag såg mobilnumret, kände igen det direkt!
Eftersom polisen har lagt ned min anmälan i brist på bevisning såg jag min chans, så jag slängde mig på telefonen o ringde polisen.
Där kopplade de mig till en "civil spaningsgrupp" som skulle möta upp mig och lägga upp en plan för hur det hela skulle gå till. 6 välbyggda killar alla mellan 28 och 35 år gamla mötte mig på en sidogata inte långt ifrån adressen jag skulle till och det börjades planera.
Från och med då kände jag mig ganska trygg om man säger så! :) Ja och så lite nervös förstås för det är ju inte varje dag man får polissbeskydd när man ska hämta en kund! :P
Till sist kom de fram till att en skulle sitta kvar i bilen med mig, och de andra skulle sprida ut sig så de kunde se vad som hände i porten och finnas nära för ett eventuellt ingripande.
När alla var på sina positioner ringde jag kunden, i det här fallet ÄCKLET och sa att jag var på plats, han sa att han hade mycket väskor och ville ha bärhjälp, så jag krånglade in Mercan på den trånga gården och fram till porten, precis som jag hade gjort om det hade varit en riktig körning, klev ur och gick fram till porten. Där gick det en äldre herre och tittade konstigt, både in i porten och upp mot andra våningen. När jag kom fram frågade han mig om jag skulle hämta på denna adressen.. Ja, svarade jag och tittade frågande på honom.
Han förklarade att han var lite sur på en tjej som hade ringt o sagt att hon suttit fast i hissen (denne mannen var hissreperatör) men när han kom till adressen satt det inte alls fast någon i hissen, och denne som hade ringt vägrade att svara... jag blev ju inte särskilt förvånad när han sa att det var en Maja som hade ringt om hissen...
Jag talade om för honom som det var, att det var samma person som jag skulle hämta och att det inte alls är en tjej utan en kille med allvarliga fel i skallen, och att jag hade polis med mig. Jag kan säga det att han nästan sprang därifrån... sen ringde jag... och han försökte inbilla mig att han stod nere i porten först, men när jag sa att jag stod o tittade in där o inte såg någon så sa han bara "jag springer..." och så hörde man bara *stön*.... *stön*.... *stön*.... sen bröts det...
Sånt jävla äckel!!! Efter det fick jag inte tag på honom igen, och ner kom han aldrig så det blev inget gripande den här gången :'''''(
Är så SJUKT besviken att han aldrig kom ut!!!!!! Fan vad skönt det hade varit om jag äntligen hade fått sätta dit honom ordentligt!!! Sånt där skit ska fan inte få gå lösa!!!
Men jag tror inte längre att det är omöjligt, för han kommer att ringa igen och när han gör det är jag den första att hugga det kan jag lova er! Har till o med sagt det till Uppsala Taxis växel att om han ringer igen och jag jobbar så skicka den körningen på mig så ska jag trycka dit honom en gång för alla!
Ett STORT TACK till alla gulliga poliser som hjälpte mig ikväll, vi hade honom nästan!