Oj vilken dag, nu är bilen inlämnad, men kändes i morse som om att bilen ville säga till mig att den inte skulle lämnas in. Jag tar allt från början.
Igår kväll och natt var jag mycket nervös inför att lämna ifrån mig bilen, ont i magen och kunde inte sova.
I morse gick jag upp relativt tidigt för att kunna lämna in bilen när dom öppnar kl 07.15. När jag vred runt nyckeln i tändningslåset kl 7 så hände... ingenting... Batteriet var helt urladdat, inte ens parkeringsljuset lös. Jaha tänkte jag, vad ska jag göra nu då... Bestämde mig för att ta ur batteriet och ta in det på laddning och låna batteriet från min mammas V70 2,4 som har slut koppling. Tar ur batteriet ur min bil och ställer in det och kopplar på laddaren. När jag ska ta den andra bilnyckeln finns den ingenstans, försöker ringa till mamma en kvart innan jag får tag på henne, men hon hade inte heller nyckeln, den måste vara i Falkenberg, jippi. Stressad som bara den inser jag att jag inget annat kan göra än att vänta, Satte på kaffe så jag kunde dricka det under tiden jag väntar. Efter tre startförsök (med laddning emellan) så gick bilen äntligen igång kl 9, eller ja motorn i alla fall, dom flesta styrenheter strejkade, men vågade inte stänga av för att koppla av batteriet och sätta på det igen med tändning på, rädd att den inte skulle orka starta igen.
Så utan några som helst fungerande instrument så begav jag mig iväg dom få kilometer jag har till verkstaden där bilen står nu.
Usch vilken morgon, somnade på soffan på mammas jobb vid halv1 tiden och sov 2 timmar av utmattning, skönt.
Men vad ska du ha?
Jag hoppas jag hinner helt klart innan årets utställningar börjar