Jag började fundera på en sak häromdagen: hur länge brukar ni egentligen behålla era bilar?

Själv tycker jag att det är ganska stor skillnad på folk. Vissa kör samma bil i 10?15 år och byter först när den börjar kosta mer än den är värd. Andra verkar byta vart tredje år nästan på klockslaget. ?

För mig känns det som att hur man finansierar bilen också kan påverka ganska mycket. Har man köpt bilen med lån och fortfarande har mycket kvar att betala kanske man gärna behåller den längre. Med privatleasing känns det däremot ganska enkelt att byta när avtalet går ut ? lämna tillbaka bilen och börja om med en ny.

Så jag är nyfiken:

Hur ofta brukar ni byta bil?
Vad är den vanligaste anledningen till att ni byter ? ålder, miltal, reparationer, ny teknik eller bara att ni tröttnat?
Har ni köpt bilen kontant, med billån eller privatleasat?
Har finansieringsformen påverkat hur ofta ni byter bil?
Och är det någon som faktiskt behållit en bil mycket längre än ni från början hade tänkt?

Jag är särskilt nyfiken på om privatleasing faktiskt gör att man byter bil oftare, eller om det bara känns så eftersom det blir så enkelt när avtalet löper ut.

Vad gäller för er? ?

Har ägt ca 80st bilar de senaste 14 åren.
168 / 80 = 2.1 månad per bil.

Dä ä sköj.

Leasar/lånar ej då jag föredrar att äga mina grejer.
Ja.. förutom typ hus då den summan inte dras ur arslet på en simpel proletär.

jag byter så sällan jag kan,  min nyaste är en 2012   den som används mest är en sunkig scorpio från 93

Skulle aldrig byta!  Den Audi 100 Avant 2,0E jag har nu köpte jag 1993. Går perfekt ,är lätt att mecka med, lätt och billigt att få tag på reservdelar och kostar ingen bilskatt och 2000 :-i halvförsäkring. dessutom sitter man bra i de Rekaro sportstolar (svart läder) jag köpte på skroten för ca 10 år sedan.

Ägde en Yaris 2009-2026, under den tiden hade jag skaffat 3 till bilar men ingen av dessa är såld än. Jag bara köper säljer aldrig

Strävar efter att ha en "nyare" (typ 3 - 7år) och en "i gott pålitligt skick" där ålder är egalt.  Vi behöver 2 bilar.

Ofta saxar det, dvs älsta säljs och den förut "nyare" bilen nedgraderas till "gott pålitligt skick".

Brukar ha i 10år plus, men undantag finns.

Köper nog aldrig nyare än 3år tror jag.
För snål för det.
Men man ska väl aldrig säga aldrig...

Har ägt cirka 130 bilar.
Alltid  betalat kontant - ofta med postväxlar.
Utom en bil - en ny SAAB 96 1964 -  som köptes på 3 växlar.(första 4-växlade SAAB 96)
Brukar byta enligt devisen "ombyte förnöjer".
Vanligen inte flera av samma fabrikat - men undantag följer:
2 Plymouth Valiant, lågmilare
2 Peugeot 404, nya
2 Volvo kombi + 1 Volvo Pv B18 Sport, Pv:n demobil
2 Jeep Wrangler TJ + 1 Jeep Cherokee, 2 nya +1 beg
2 Land Rover Defender 90", lågmilare
2 Mercedes, G-Wagen + E-klass, båda ngt beg
2 BMW - 700 + 2002, båda ngt beg
2 FIAT 1500 Juventus, båda nya

Jag har ägt dom mellan 3 dagar(Volvo Pv B18 Sport) och 29œ år(Citroen 2CV 1990).
Kört mellan 5 mil(FIAT 1500 Juventus) och 37.500 mil(Mercedes E-Klass).

2 bilar inlösta av försäkringsbolag(FIAT 1500 Juventus + Suzuki Samurai 1990) p g a takrullning.(Har även takrullat  1 VW och 1 Mercedes Geländewagen - men dom tålde det = inget tak intryckt)
2 Ford Focus Combi, båda nya
3 Renault 16 - varav en TS, nya
4  BMC(Austin/Morris) - 2 x 850 + 1 x 1000 + 1 x 1275, 3 nya + 1 beg(1275)
4 Suzuki - 3 x Samurai + 1 x Jimny, alla beg
4 MG - 2 x MGA + 2 x MGB - alla beg
4 Mazda - 2 + 3 + 6 + Tribute - alla köpta ny
8 VW, 3 nya(Golf, Jetta, Vento), resten beg
10 OPEL, 1 ny Caravan 2100D, resten beg(Kadett, Rekord, Manta, Ascona)
14 SAAB, 5 nya + resten beg
50-tal Citroen, 2 nya( AX & BX) +2 nästan nya(GS & GSA) resten beg
Övriga bilar har jag bara ägt 1 ex av.
Morris Minor SII
Nissan Terrano II, demobil
Honda CR-V, ny
Lada Niva
Mitsubishi Pajero Shogun, ny
Vauxhall Chevette
Lexus, ny

Som mest ägt 15 bilar samtidigt - f n endast 3.

Hyrt - med avsky - SAAB 900 & 9000 samt Volvo 850 & S70 - men med gillande Toyota Camry & Carina.

Provkörde batteribil 1989 - Citroen Berlingo - inget för mig. 

Aldrig ägt bilarnas bil - Toyota Land Cruiser.

På 90-talet tillbringades lördag & söndag mornar med näsan ner i dagens färska exemplar av Göteborgs-Posten. På den tiden var det 4 fulla sidor med bilannonser. Objekt ringades in, rangordnades och säljare ringdes. Det var lättare då. Sen startade jag bilfirma och köpte bilar i bulk från stora handlare i Göteborg. 5-15 bilar per gång. Då åkte man i den som hade mest bränsle i sig. Grönskylt. Ibland var det en Corsa -86:a och dagarna senare var det någon S-klass med V8 eller snikutrustad SAAB. Antal okänt. 4-siffrigt.

Numera tjänstebil. Byter när chefen säger åt mig att köpa en ny bil.

Har historiskt bytt lite för ofta. I början hade jag färskt körkort och bytte för att testa olika märken och modeller. Sedan blev det omständigheter i livet som fick mig att byta några gånger. En gång bytte jag för att bilen helt enkelt inte var värd att laga (V50 med kass växellåda).

Har nog ägt 8 bilar på 13 år, varav de jag tyckt om mest är också de jag ägde längst tid (Mazda 6 -08 i tre år och BMW 325i -07 drygt tre år). Mazdan sålde jag då problemen började hopa sig. BMWn kan jag ångra att jag sålde.. den rullade kanon och har idag rullat över 30 000 mil och ägs av köparen som jag sålde den till. Men behövde diesel för långpendling.

Idag kikar jag försiktigt på elbil men vill helst köra min Volvo i några år till. Problemet är att jag inte vet om det blir ekonomiskt försvarbart (i synnerhet med eventuellt ny regering).

Har cashat alla bilar förutom Volvon som jag tog lån på ca 2/3 av värdet. Den är dock avbetald nu sedan ett år tillbaka. Vill inte leasa och inte heller ta billån igen.

Jag byter väldigt oregelbundet, har historiskt sett ägt uppåt 9st bilsr samtidigt några olika bilmärken/modeller.
De senaste tre åren har jag ägt 2st bilar, en TM3SR-19 som byttes ut till en TM3LR-21, nu åks det någon typ utav Kina-kommmmmunist-fordon.
Varför byter jag då?
Rätt pris.
Tröttnat.
Villhöver något annat.

Nedan är upplistat vad jag ägt sedan första VW112lim -64 köptes som tioåring att fixa med.
Några bilmodeller har jag ägt ett tjugotal utav medans andra har fått vara ett "one hit wonder".

AUDI:
80.
A8.

Autobianchi:
112.

BMW:
e12.
e21.
e30.
e36.
e38.
e39.

Buick:
Roadmaster.

Chevrolet:
Astro.
Beretta.
Blazer K5, S10.
Camaro.
Van Nomad.

Citroën:
AX.
BX.
CX.
ZX.
Visa.
Xsara.
2CV.

DAF:
66.

Datsun:
120y.
Cherry.
Sunny,140y,140coupe.

FIAT:
126.
127.
128.
Panda.
Punto.
Regatta.
UNO.

Ford:
Consul.
Cougar.
Escort.
Explorer.
Fiesta.
Focus.
Granada.
Mondeo mk1,mk3.
Scorpio.
Sierra.
Taunus P7b,TC, TC2.
Transit.

Honda:
Accord.
Civic.

Hyundai:
Accent.
Elantra.

KIA:
e-NIRO.
Pride.
Shuma II.
Sorento.

Lada:
2105.

Lancia:
Delta. (SAAB 600)

Mazda:
323.
626.
929.
6.
CX-5.

Mercedes:
W115.
W123.
W126.
W201.
W202.
S210.

Mercury:
Monterey.

Mitsubishi:
Colt.
Lancer.
Sigma.
Space Star.
Space Wagon.

Nissan:
Cherry.
Leaf.
Micra k10, k11.
Primera P10,P12.
Praire.

Opel:
Admiral.
Ascona A,B.
Astra.
Corsa A.
Kadett B,C,D.
Omega A.
Rekord PII,C,D,E1,E2.

Peugeot:
104.
107.
205.

Plymouth:
Valiant.

Porsche:
911.
924.

Renault:
4.
5.
12.
20.
Clio.
Kangoo.
Trafic.

SAAB:
95.
96.
99.
900.
9000.
9?. (NioFem, sidan klarar tydligen inte av att skriva tal med tioexponent.)

SEAT:
Ibiza.
Toledo.

Simca:
"Fixare".

Skoda:
105ls.
120ls.
Felicia.
Octavia.
Pickup.

Subaru:
Leone.

Suzuki:
Swift.

Tesla:
Model 3.

Toyota:
Avensis.
Auris.
Aygo.
Camry.
Carina I,II.
Celica.
Corolla,20,30,70 80,90,100.
Prius mk2,mk3.
Yaris.

VAZ:
1500s.

Volkswagen:
112lim.
Caddy/Incaskåp.
Caddy/skodapickis.
Eup!.
Golf I,II,III,V.
Jetta I.
Passat b1,b5,b6,b7.
Typ4 dh.

Volvo:
140.
160.
240.
460.
740.
760.
850.
940.
960.
Amazon.
Duett.
PV.
S60.
S70.
V60CC.
V70, I, II, III.
V90CC.

jag äger fortfarande min 18 årsbil, är 53 gubbe nu

Kör tills det inte lönar sig mer, typ. Har en gammal Honda CR-X i garaget som mest är ett projekt, den säljs aldrig. Men vardagsbilen byts när reparationerna börjar bli dyrare än vad bilen är värd, ingen fast plan. Har aldrig leasat privat, känns som att man betalar för flexibiliteten att byta ofta - så visst kan det bli så att man byter oftare bara för att det är så enkelt när avtalet tar slut. Någon här som faktiskt räknat på om leasing eller ägande lönar sig bäst i längden?

Alex_Lind skrev:

Kör tills det inte lönar sig mer, typ. Har en gammal Honda CR-X i garaget som mest är ett projekt, den säljs aldrig. Men vardagsbilen byts när reparationerna börjar bli dyrare än vad bilen är värd, ingen fast plan. Har aldrig leasat privat, känns som att man betalar för flexibiliteten att byta ofta - så visst kan det bli så att man byter oftare bara för att det är så enkelt när avtalet tar slut. Någon här som faktiskt räknat på om leasing eller ägande lönar sig bäst i längden?

Det beror på vad du gör med pengarna som du inte lägger kontant på bilen. Lägger du dem på börsen behöver det inte alls vara en dum idé att leasa. Det gör ju att du har kvar kapitalet och kan låta det växa, medans om man köper en bil kontant så är kapitalet låst och går stadigt nedåt snarare än uppåt.

En ny bil tappar ca 20% av värdet under första året. Säg att bilen kostar 600 000kr ny, då tappar den alltså 120 000kr endast det första året. Sedan tappar den ytterligare 15% andra året och därefter ungefär 10-12% årligen. I ett leasingavtal får du hyra bilen under den tid då den tappar som mest i värde. Under de kritiska tre första åren är det sannolikt bäst att leasa. Värdeminskningen är ofta högre än leasingavgiften, på pappret. Det är nämligen förutsatt att du följer leasingavtalet till punkt och pricka, rulla inte en meter över serviceavtalet, kör inte fler mil än det som står i leasingavtalet (ofta 1000 mil/år) och var überförsiktig med vardags-slitage. Annars kan man få en större summa att betala kontant när bilen ska lämnas tillbaka efter leasingperioden och då kan vinsten med leasing kontra värdeminskning ätas upp.

Jag anser alltså att det smartaste är att köpa en tre år gammal bil, inte lägga alla sparpengar på den utan finansiera genom ett billån med låg ränta så att den värsta värdeminskningen ligger bakom och så att resterande pengapåse kan växa i form av sparräntor/avkastning.

Bra poäng med börsen, men tror ärligt att de flesta inte faktiskt investerar mellanskillnaden, den bara försvinner i vardagen. Sen ska man inte glömma att man betalar för milbegränsning och slitage-krav också, inte bara ränta på kapitalet. Jag håller mig till ägande mest för att jag vill kunna mecka själv utan att bry mig om leasingvillkor.

Jokabsson skrev:

Alex_Lind skrev:

Kör tills det inte lönar sig mer, typ. Har en gammal Honda CR-X i garaget som mest är ett projekt, den säljs aldrig. Men vardagsbilen byts när reparationerna börjar bli dyrare än vad bilen är värd, ingen fast plan. Har aldrig leasat privat, känns som att man betalar för flexibiliteten att byta ofta - så visst kan det bli så att man byter oftare bara för att det är så enkelt när avtalet tar slut. Någon här som faktiskt räknat på om leasing eller ägande lönar sig bäst i längden?

Det beror på vad du gör med pengarna som du inte lägger kontant på bilen. Lägger du dem på börsen behöver det inte alls vara en dum idé att leasa. Det gör ju att du har kvar kapitalet och kan låta det växa, medans om man köper en bil kontant så är kapitalet låst och går stadigt nedåt snarare än uppåt.

En ny bil tappar ca 20% av värdet under första året. Säg att bilen kostar 600 000kr ny, då tappar den alltså 120 000kr endast det första året. Sedan tappar den ytterligare 15% andra året och därefter ungefär 10-12% årligen. I ett leasingavtal får du hyra bilen under den tid då den tappar som mest i värde. Under de kritiska tre första åren är det sannolikt bäst att leasa. Värdeminskningen är ofta högre än leasingavgiften, på pappret. Det är nämligen förutsatt att du följer leasingavtalet till punkt och pricka, rulla inte en meter över serviceavtalet, kör inte fler mil än det som står i leasingavtalet (ofta 1000 mil/år) och var überförsiktig med vardags-slitage. Annars kan man få en större summa att betala kontant när bilen ska lämnas tillbaka efter leasingperioden och då kan vinsten med leasing kontra värdeminskning ätas upp.

Jag anser alltså att det smartaste är att köpa en tre år gammal bil, inte lägga alla sparpengar på den utan finansiera genom ett billån med låg ränta så att den värsta värdeminskningen ligger bakom och så att resterande pengapåse kan växa i form av sparräntor/avkastning.

Jokabsson skrev:

Alex_Lind skrev:

Kör tills det inte lönar sig mer, typ. Har en gammal Honda CR-X i garaget som mest är ett projekt, den säljs aldrig. Men vardagsbilen byts när reparationerna börjar bli dyrare än vad bilen är värd, ingen fast plan. Har aldrig leasat privat, känns som att man betalar för flexibiliteten att byta ofta - så visst kan det bli så att man byter oftare bara för att det är så enkelt när avtalet tar slut. Någon här som faktiskt räknat på om leasing eller ägande lönar sig bäst i längden?

Det beror på vad du gör med pengarna som du inte lägger kontant på bilen. Lägger du dem på börsen behöver det inte alls vara en dum idé att leasa. Det gör ju att du har kvar kapitalet och kan låta det växa, medans om man köper en bil kontant så är kapitalet låst och går stadigt nedåt snarare än uppåt.

En ny bil tappar ca 20% av värdet under första året. Säg att bilen kostar 600 000kr ny, då tappar den alltså 120 000kr endast det första året. Sedan tappar den ytterligare 15% andra året och därefter ungefär 10-12% årligen. I ett leasingavtal får du hyra bilen under den tid då den tappar som mest i värde. Under de kritiska tre första åren är det sannolikt bäst att leasa. Värdeminskningen är ofta högre än leasingavgiften, på pappret. Det är nämligen förutsatt att du följer leasingavtalet till punkt och pricka, rulla inte en meter över serviceavtalet, kör inte fler mil än det som står i leasingavtalet (ofta 1000 mil/år) och var überförsiktig med vardags-slitage. Annars kan man få en större summa att betala kontant när bilen ska lämnas tillbaka efter leasingperioden och då kan vinsten med leasing kontra värdeminskning ätas upp.

Jag anser alltså att det smartaste är att köpa en tre år gammal bil, inte lägga alla sparpengar på den utan finansiera genom ett billån med låg ränta så att den värsta värdeminskningen ligger bakom och så att resterande pengapåse kan växa i form av sparräntor/avkastning.

Alex_Lind skrev:

Bra poäng med börsen, men tror ärligt att de flesta inte faktiskt investerar mellanskillnaden, den bara försvinner i vardagen. Sen ska man inte glömma att man betalar för milbegränsning och slitage-krav också, inte bara ränta på kapitalet. Jag håller mig till ägande mest för att jag vill kunna mecka själv utan att bry mig om leasingvillkor.

Alternativt kan det köpas en spritt ny bil till 0% ränta, flera tillverkare har det erbjudandet, Tesla och Toyota exempelvis under hela avtalstiden som kan vara 84 månader.

Nej, har aldrig räknat på det ordentligt, mest känsla. Men du har nog rätt att det handlar om vad man gör med pengarna man sparar. För mig är det ändå meck-friheten som väger tyngst, så ägande blir kvar oavsett kalkylen.

Alex_Lind skrev:

Nej, har aldrig räknat på det ordentligt, mest känsla. Men du har nog rätt att det handlar om vad man gör med pengarna man sparar. För mig är det ändå meck-friheten som väger tyngst, så ägande blir kvar oavsett kalkylen.

Om du trycker på "citera" syns det vem du svarar när du responderar.

Jag har valt att köpa bilar över 200kakor med finans och istället använt de överblivna pengarna på börsen.