Vart förkyld ett par dar i rad nu, vart hemma från jobbet. Inte anat nått allvarligare. Kände mig lite piggare idag så tänkte ta en fika med två tjejkompisar..medans vi stod och väntade så började jag känna mig lite vinglig. Lustigt eftersom jag precis innan sa till Jeanette - Tur att vi är vana att stå upp vi som jobbar på golvet.
Vinglandet övergick till illamående, kopplade inte så brydde mig inte om det förrens det började flimra ordentligt framför ögonen på mig. Visste vad som höll på att hända för har vart med om det en gång tidigare när jag tatuerade mig (kände mig svimfärdig) så tänkte visst sätter jag mig ner är det OK. Men de gick inte över så reste mig mot toaletten i ett desperat försök att köra ner fingrarna i halsen bara för att bli kvitt illamåendet. Då blev det bara värre för på vägen dit blev det bara svartare och svartare framför ögonen på mig. Såg bara konturer av att det stod två personer ivägen för mig, tappade balansen och vinglade. Höll händerna för ansiktet stod still ett ögonblick för att bara försöka fokusera. Helt kolsvart framför ögonen och hörde bara dovt vad folk sa omkring mig, det ringde i öronen och susade. Fy fan!!! Som tur var uppfattade en kille som stod brevid mig (tydligen) att allt inte stod rätt till utan hjälpte mig att ta mig fram. Satte mig ner och det gick över efter ungefär en 20 minuter. Vaknade till av att Maria bankade på dörrn och frågade om jag var OK.
Har vart likblek en bra stund nu och var inte säker ett tag på ifall jag skulle våga sätta mig i bilen med Maria med ifall det kanske skulle hända igen? Men vi kom hem, fast jag har en sjujäkla huvudvärk nu. Nån kunde lika gärna ha slagit mig i huvudet med en stekpanna -.- så det blir o kolla blodtrycket inom kort.
Blir vila en stund nu sen ska jag iväg och kolla på lya =)