Bloggfunktionen på Garaget är inte längre aktiv, men alla tidigare inlägg finns kvar att läsa på respektive användares sida. Nya inlägg hänvisas till forumet.
Första krocken - nånsin
31 juli 2009
550
Läskigt nog så har jag orsakat en trafikolycka idag. Körde på en lite större kombi med Forden.
Körde på den när han stannat i en korsning, fick inte stopp eftersom jag tappat bromsarna. Det dunsade till, rullade en bit till och sen stod vi stilla. Karln i kombin rusade ut och jag klev ur. Ganska skärrad, adrenalinkick som hette duga och halvt i chock. Svamlade något om förlåt och bromslös.
Vi åkte upp på Lidls parkering som ligger ungefär femtio meter från korsningen där jag smällade på honom, han inspekterade sin bil. Det var lyckligtvis mest dragkroken jag kört in i.
Han körde ju en plastbil och det enda som blivit skadat på hans bil var gummikoppen på dragkroken, den var lite skavd av min kofångare. Jag fick ett veck bredvid regplåten och kofångarn upptryckt mot grillen så knappt jag får in fingrarna under den för att öppna huven.
Hade med mig brorsans sambo i bilen, hon undrade om vi skulle ringa och be far min om hjälp. Vi hittade inget fel, men ingen av oss är väl någon mekaniker direkt. Ville inte ringa farsan, som dessutom jobbade, men min skärrade hjärna kom på att Björnta var ledig. Så jag ringde och frågade om han kunde titta på det.
Han var redan i stan så han var där på ett par minuter, denna ängel i ett par oljefläckiga jeans kollade så gott det gick under Forden och hittade en misstänkt fuktig ledning men inga läckor. Däremot fanns det inte en droppe bromsvätska i koppen. Vi tog plats i trofasta Chevy och skjutsade iväg Johanna till hennes jobb. Sedan blev det Statoil nästa.
Tillbaka på Lidls parkering så hällde Björnta i bromsvätskan och pumpade lite på bromsen. Efter ett tag kom trycket tillbaka. Äckligt nog så hade jag bromsar igår när jag for upp till Forsmo, och när jag for därifrån. I morse när jag for och tankade hade jag också bromsar. Men i Sollefteå försvann dom.
Björnta låg som en bromskloss framför mig med Chevy när vi åkte mot Långsele, det gick långsamt och plågsamt. Men bilen gick i alla fall inte varm. Det om något är ju bra.
Uppenbarligen är Sollefteå inte en stad min Ford trivs i. Det var där den värmenöp första gången, och det var där jag tappade bromsarna första gången. Och det var också där jag för första gången någonsin var med i en trafikolycka.
Körde på den när han stannat i en korsning, fick inte stopp eftersom jag tappat bromsarna. Det dunsade till, rullade en bit till och sen stod vi stilla. Karln i kombin rusade ut och jag klev ur. Ganska skärrad, adrenalinkick som hette duga och halvt i chock. Svamlade något om förlåt och bromslös.
Vi åkte upp på Lidls parkering som ligger ungefär femtio meter från korsningen där jag smällade på honom, han inspekterade sin bil. Det var lyckligtvis mest dragkroken jag kört in i.
Han körde ju en plastbil och det enda som blivit skadat på hans bil var gummikoppen på dragkroken, den var lite skavd av min kofångare. Jag fick ett veck bredvid regplåten och kofångarn upptryckt mot grillen så knappt jag får in fingrarna under den för att öppna huven.
Hade med mig brorsans sambo i bilen, hon undrade om vi skulle ringa och be far min om hjälp. Vi hittade inget fel, men ingen av oss är väl någon mekaniker direkt. Ville inte ringa farsan, som dessutom jobbade, men min skärrade hjärna kom på att Björnta var ledig. Så jag ringde och frågade om han kunde titta på det.
Han var redan i stan så han var där på ett par minuter, denna ängel i ett par oljefläckiga jeans kollade så gott det gick under Forden och hittade en misstänkt fuktig ledning men inga läckor. Däremot fanns det inte en droppe bromsvätska i koppen. Vi tog plats i trofasta Chevy och skjutsade iväg Johanna till hennes jobb. Sedan blev det Statoil nästa.
Tillbaka på Lidls parkering så hällde Björnta i bromsvätskan och pumpade lite på bromsen. Efter ett tag kom trycket tillbaka. Äckligt nog så hade jag bromsar igår när jag for upp till Forsmo, och när jag for därifrån. I morse när jag for och tankade hade jag också bromsar. Men i Sollefteå försvann dom.
Björnta låg som en bromskloss framför mig med Chevy när vi åkte mot Långsele, det gick långsamt och plågsamt. Men bilen gick i alla fall inte varm. Det om något är ju bra.
Uppenbarligen är Sollefteå inte en stad min Ford trivs i. Det var där den värmenöp första gången, och det var där jag tappade bromsarna första gången. Och det var också där jag för första gången någonsin var med i en trafikolycka.


Rapportera
Rapportera
Rapportera
Rapportera