Ja du, jag började plocka isär grejer redan i 7 års åldern, fick meccano när jag var liten, skruvade på cyklar, mopeder, köpte bil när jag var 17, började med att byta små grejer. Blev större och mer komplicerat allt eftersom. Gick elektronik i gymnasiet, fortsatte att alltid serva/fixa mina egna bilar, gjort allting själv, blivit bättre och bättre. Har jag inte kunnat göra det jag ska göra har jag studerat i böcker/dator tills jag försökt själv.
Tagit sönder en jäkla massa grejer, misslyckats hundratals gånger, men alltid bara gett mig fan på att fixa det själv då jag är snål som fan när det gäller att lämna bort jobb. Alltid haft en känsla för att skruva.
Det handlar bara om att ge sig fan på att lära sig och att börja mecka, övning ger färdighet. Man blir inte bra på att åka skateboard om man inte åker skateboard. Det största problemet folk har är rädslan för att misslyckas, ''Nej jag kan inte''. Jag brukar tänka ''Kan han kan jag, kan jag inte får jag lära mig'.
Pushat min morsa stenhårt sista åren på att ta tag i saker och ting gällande hennes bil istället för att få min hjälp, tvingat henne vara med i garaget när jag meckar på 'hennes' bil. Nu till slut när hon själv får göra vissa grejer så är det nästan så att hon vet precis hur en bil är uppbyggd, dock tar det fysiska emot då hon inte har någon styrka pga stelopererad rygg, men nog fan kan man lära sig trots att man är 50+ tant!
