sirmiro skrev:
Lagstiftning
I princip ska allt som byggs nytt eller ändras vara tillgängligt för personer med funktionsnedsättning. Bygglagstiftningen är en ramlag där krav baseras på funktionskrav, vilket innebär att lagstiftaren anger vad man ska kunna göra men inte vilka mått som krävs för att uppfylla kraven, kraven måste därför tolkas. Hur tolkningar utförs och vilka beslut som fattas beror på värderingar, erfarenheter och kunskaper hos de inblandade i byggprocessen.
Vilka Lagar och förordningar styr tillgänglighetsarbetet?
Enligt gällande lagstiftning ska byggnader vara tillgängliga och användbara för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga vid nybyggnation och ändring. De lagar som reglerar tillgänglighet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga är:
- Plan- och bygglag (1987:10)
- PBL Förordning (1994:1215) om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, m.m.
- BVF Lag (1994:847) om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, m.m.
- Byggnadsverkslagen
Egenskapskrav
Lagar och föreskrifter handlar om tekniska egenskapskrav, som är samhällets minimikrav på byggnader vad gäller bland annat tillgänglighet och användbarhet. Reglerna ska uppfyllas men det är naturligtvis tillåtet att bygga ännu bättre än minimikraven.
Dimensionering
Bygglagstiftningens krav på tillgänglighet och användbarhet när det gäller utforning för rullstolsburna personer avser person som använder eldriven rullstol för begränsad utomhusanvändning.
Föreskrifter
Kraven på tillgänglighet och användbarhet preciseras i Boverkets föreskrifter. Föreskrifter är regler som ska följas.
Allmänna råd
Allmänna råd anger hur någon kan eller bör göra för att uppfylla lagen eller föreskriften som det allmänna rådet är kopplat till. Om man väljer att inte göra på samma sätt som anges i allmänna rådet, ska man kunna visa att lagen eller föreskriften ändå uppfylls.
Kontroll
Det är byggherren som ansvarar för att de tekniska egenskapskraven uppfylls, denne ska säkerställa detta genom dokumenterad egenkontroll. Kommunen gör ingen formell prövning, utan byggherren upprättar en kontrollplan där egenkontrollen dokumenteras. Kontroll om byggnad uppfyller de tekniska egenskapskraven kan utföras genom dokumenterad egenkontroll av byggherren, genom fristående sakkunnig eller av byggnadsnämnden om det finns särskilda krav. Byggnadsnämnden kan alltså kräva så kallade fristående sakkunnig i tillgänglighet. Generellt sätt används detta krav sällan av byggnandsnämnden. Boverket har nu utkommit med förslag på certifiering av fristående sakkunnig i tillgänglighet, på detta sätt vill man öka användandet av fristående sakkunniga. Här kan du läsa Boverkets förslag.
Enkelt avhjälpta hinder
Retoraktiva krav
1 juli 2001 trädde ett retroaktivt krav igenom i 21a § i 17 kap PBL. Lagen innebär att det ställs krav på att enkelt avhjälpta hinder mot tillgänglighet och användbarhet ska undanröjas i byggnader som innehåller lokaler dit allmänheten har tillträde samt på allmänna platser. I handlingsplanen Från patient till medborgare framgår att målet är att dessa enkelt avhjälpta hinder skall undanröjas senast 2010.
Vilka lokaler och platser gäller det
Lokaler dit allmänheten har tillträde är lokaler som riktar sig till och används av allmänheten. Med allmän plats avses gator, vägar, torg och parker som är redovisade som allmän plats i detaljplan. Med enkelt avhjälpta hinder avses sådana hinder som med hänsyn till nyttan av åtgärden och förutsättningarna på platsen kan anses rimliga att avhjälpa. De ekonomiska konsekvenserna får inte bli orimligt betungande för fastighetsägaren.
Exempel på brister
Exempel på enkelt avhjälpta hinder kan vara t.ex. mindre nivåskillnader, bristande kontrastmarkeringar, varningsmarkeringar, balansstöd, belysning, skyltning och fast inredning.
Vem har ansvaret
Den som äger lokalen har ansvaret att bristerna åtgärdas, tillsynsmyndighet är kommunen.
Källa:
http://www.intill.nu/start.asp?sida=11044Kan inte säga att det besvarar frågan helt, men det är det jag kunde hitta nu.
Hade inget att göra när jag inte kunde sova. 