Jag säger då det, vilken helvetesdag jag har haft fyyy faan alltså!!!
Den började ju jävligt bra...
Klev utanför dörren och höll på att blåsa bort, var ju halvstorm ute och i det skulle vi ut o rida...
Anna kom lagom till jag började rulla nerför backen så hon hoppade in och vi satte fart mot stallet.
Efter 250-300 meter ser vi hur vägen bara försvinner in i halvmeter drivor som ligger över hela vägen, som tur var hade någon kört där en stund innan oss så just på den driviga rakan fanns det svaga spår som jag försökte hålla mig i, men jag kan säga det att det gick mer på bredden rakt fram än rakt rakt fram, någon styrning fanns knappt, jag rattade men hände inte ett skit utan det var mer eller mindre som att åka på räls fast en räls på bredden haha :P
Vi tog oss igenom första kilometern utan att köra fast i alla fall, fast det var bra nära ett par ggr. Sen var vägen fin en bit, för där man hade vinden i ryggen hade det heller inte drivit något och vi var så glada över att ha klarat oss ifrån o fastna. Sista 500 metrarna vänder vägen igen och vi fick vinden från sidan ytterligare en gång, och på den snutten hade vi inte turen att någon annan kört före utan här hade verkligen HELA vägen drivit igen med en halvmeter snö!!!
Vi gjorde ett tappert försök i alla fall....
Jag och Anna lyckades i alla fall ta oss 1,6 km av 2 innan Golfen mycket tydligt visade att han var trött på att agera plogbil och gick ut i strejk! Han satte sig såå fint där i kanten av diket, och rörde sig inte ur fläcken...
Så det var bara fram med skyffeln. Fast efter några minuters skottande insåg jag att jag skulle behöva skotta hela vägen om vi skulle komma fram, hjälpte lixom inte att bara skotta en bit när det såg likadant ut hela vägen. Och Golfen rubbade sig inte ur fläcken i alla fall så var bara till att ringa efter assistans!
Vad säger man? Är det inte nått i stil med att "Man ska inte ropa hej innan man kommit över ån?!"
Min snälla granne Ove kom till vår undsättning med traktorn! Men han hade problem han oxå att ta sig fram, höll på att fastna i diket flera ggr!
Golfen tyckte han satt fint där i plogvallen, för när vi försökte dra den bakåt hamnade vi helt galet och spårade bara mer o mer ut i diket fast upp i plogvallen... och där satt vi! Gick vare sig att dra framåt eller bakåt, inte ens med en traktor!! Till slut fanns det bara ett sätt kvar och det var att lyfta ut framänden på vägen och sedan dra... först DÅ kom vi loss...
Sen va det bara till att fodra hästarna och bege sig iväg ut igen, i snålblåsten.
Mamma skulle följa med på Knodden så vi blev tre stycken :)
Dröjde inte länge innan det började snöa... (igen?!) och det började kännas lite Déjá vu, onsdagen förra veckan All Over Again då jag och Anna var ute flera timmar i snöstorm.. man får ju inte vara känslig för väder och vind när man har häst om man säger så! :)
Fast när man kom in i skogen där det var lä så va det så underbart och otroligt vackert!
Man glömde bort hur blåsten tidigare hade piskat snön mot ansiktet.. :)
Mamma och Knodden till vänster med Anna och Hirani. Är ju inte liiite snö det har kommit heller, Anna står med snö långt över knäna :)
Djupt va det här! Stackars Knodden :)
"Men jag då?" Saffi ställde sig mitt för kameran (linslus som hon är!) när jag skulle fota de andra bakom :)